Hoppa till huvudinnehåll

En sminkad kvinna i Helsingfors var antingen skådespelare eller prostituerad

På 1920-talet blev ögonskugga och läppstift okej i gatubilden

Decenniet efter inbördeskriget var en torr tid i Helsingfors, men präglades ändå av ekonomiskt uppsving, lyx och nya konsumtionsvanor. Nu beskrivs tidsepoken med en utställning på Villa Hagasund.

Den kanske mest synliga förändringen i gatubilden var hur kvinnor började klä och bete sig. Det skedde en revolution i kvinnomodet då både håret och kjolen hölls kort. Då blev det också accepterat att sminka sig. Tidigare hade det bara varit skådespelare och prostituerade som sminkat sig, berättar Jere Jäppinen, producent för utställningen Den sorglösa staden.

Cigaretten som politiskt ställningstagande

Då det gick ekonomiskt bättre för finländarna började man unna sig saker som tidigare varit lyx, såsom tobak och choklad.

- Den moderna papperscigaretten var en nyhet på 1920-talet. Det var också nytt att kvinnor rökte, något som blev accepterat under tidsperioden, berättar Jäppinen.
I den nygrundade republiken drogs folket mellan två mål: dels drömmen om främmande länder och dels den nationalistiska andan som spirade i det unga landet.

- Det syntes också i tobakshyllan, där det fanns askar med exotiska namn som Sevilla och Konstantinopel. Å andra sidan fanns det askar med motiv av finländska vapen och björnar, samt en piptobak av märket Wäkevä Matti.

Bild på en gammal ask piptobak av märket Wäkevä Matti.
Piptobaken Wäkevä Matti. Bild på en gammal ask piptobak av märket Wäkevä Matti. Bild: CC BY 4.0 / Helsingfors stadsmuseum piptobak,Helsingfors1920

Socker åt folket

På 1920-talet var choklad en lyxvara, något som redan märktes på förpackningens storlek.

- Idag går en vanlig chokladplatta på 200 gram, men på 1920-talet var storleken bara 50 gram. Och då åt man chokladen bit för bit, under en längre tid. Så det var en stor delikatess, säger Jere Jäppinen.

Om lördagsgodiset rymdes i en liten ask så var det helt onödigt att ha ett barskåp i hemmet. Mellan 1919 och 1932 gällde som bekant förbudslag i Finland. Alkohol var med andra ord förbjudet.

Då kom Pommac med i bilden.

- Drycken hade utvecklats i Sverige 1919 av en finlandssvensk kemist från Helsingfors, Albert Nummelin. Under förbudstiden marknadsförde man Pommac med att det bubblar som den finaste champagne och passar till de finaste maträtter.

Hemligheter bakom tapeterna

Utställningen tar upp flere olika aspekter av livet i Helsingfors för 90 år sedan, till exempel hur gatuslangen utvecklades ur bland annat svenskan.

- Ett ord som försvunnit helt ur finskan men som finns kvar i finlandssvenskarnas språkbruk är ordet ”tisika” för en tia. Ursprungligen betydde det en tiopennisslant och ordet förekom redan på 1880-talet.

I ett rum kan man se hur ett vardagsrum i Tölö kunde tänkas ha varit inrett. Både de vita vinnarna och de röda förlorarna finns representerade, på var sitt vis.

- Rummet är inrett som vi föreställer oss att en vit familj skulle ha inrett, med traditionella tapeter och möbler och de konservativa värderingarna i konsten. Men vi ser också att något är gömt under tapeterna. Där kunde till exempel bilder på röda släktingar finnas dolda, beskriver Jäppinen rummet.

Inspirationen till inredningen kommer från en riktig lägenhet i Helsingfors.

- Det var i samband med renovering av en lägenhet som man hittade bilder på de röda under tapeterna, dit de hade glömts. Man ville spara bilderna, men de ansågs kunna vara farliga i framtiden, förklarar Jäppinen.

Södra Kajen 1920Södra kajen 2018
Svenskspråkiga studenter på Södra kajen 1928 och samma vy idag. Bild: CC BY 4.0 / Museiverket, Yle/Carolina Husu

Och så det här med språkfrågan

I 1920-talets identitetsskapande ingick även språkfrågan. Mellan de två världskrigen var det många finländska familjer som bytte namn, ofta från svenska till finska.

- Svenskspråkiga efternamn var vanliga även i finskspråkiga familjer, och det var många som propagerade för att man i det självständiga Finland skulle vara finskspråkig.

Det var inte alls ovanligt att folk satte in en annons i tidningen för att berätta att de nu hade ett nytt namn. Till exempel Lindholm blev Lauramo och Nilsson blev Niementaus.

- Det var vanligt att man behöll de första bokstäverna, för då blev namnbytet billigare, berättar Jäppinen.

bild på en byggnad bild på en byggnad
Grand Hotel Fennia stod klart år 1899. Här fasaden fotad 1933 och 2018. Bild: Sandra Crawford/Yle

Nyfiken på hur modet såg ut år 1920?

De svartvita bilderna på festfolk är tagna på nattklubben Fennia under 1920-talet. CC BY 4.0 / Museiverket