Hoppa till huvudinnehåll

Jämställdheten i kommunalpolitiken har förbättrats men förändringstakten är långsam

Åbo stadsfullmäktige.
Mer utbildning och större resurser krävs för att kommunalpolitiken ska bli mer jämställd. Åbo stadsfullmäktige. Bild: YLE/Andy Ödman stadsfullmäktige

I förra kommunalvalet tog jämställdheten stora kliv framåt. Då röstades fler kvinnor än någonsin in i kommunerna och rekordmånga kvinnor valdes också till fullmäktigeordförande. Men utvecklingstakten är långsam och det är svårt att avgöra om det faktiskt lett till en mer jämställd politik.

- Våren 2017 tog kvinnorna ett stort steg framåt. Kvinnornas andel av valda fullmäktigeledamöter blev 39 procent, vilket är större än någonsin tidigare, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet som regelbundet kartlägger bland annat hur könsfördelningen ser ut bland de kommunala beslutsfattarna.

Nu är nästan 40 procent av fullmäktigeledamöterna kvinnor och i vissa kommuner såsom i Esbo, Kyrkslätt, Korsnäs och Ingå är över hälften av ledamöterna kvinnor.

Samtidigt blev också fler kvinnor fullmäktigeordförande men endast en knapp tredjedel av kommunerna har en kvinnlig ordförande i kommunstyrelsen.

Grafik över kvinnornas andel i politiken efter kommunalvalet 2017.
Andelen kvinnor i kommunalpolitiken efter fjolårets val. Grafik över kvinnornas andel i politiken efter kommunalvalet 2017. Bild: YLE/Miro Johansson statistik (vetenskaper)

Andelen kvinnliga kommunalpolitiker ökar alltså stadigt men ändå finns det kommuner där kvinnors andel är låg, bland annat på Kimitoön och i Kaskö.

- Efter förra valet är andelen kvinnliga ledamöter i 26 kommuner över hälften. Men sen har vi 23 kommuner där andelen kvinnor var under en fjärdedel – det är väldigt lite, säger Pekola-Sjöblom.

Ordförandeklubba i Borgå stadshus
Fler kvinnor än någonsin håller i ordförandeklubban men ändå är det bara en tredjedel av styrelseordförandena som är kvinnor. Ordförandeklubba i Borgå stadshus Bild: Yle/Robin Halttunen ordförandeklubba borgå

”Det har förändrats totalt”

I Åbo är könsfördelningen i fullmäktige i princip helt jämn. Men det har inte alltid sett ut så, konstaterar Janina Andersson som har en lång politisk karriär för De Gröna bakom sig både på riksdagsnivå och inom den lokala politiken i Åbo.

- När jag började i fullmäktige 1992 som en ung kvinna kände jag mig väldigt marginell på alla sätt och vis. Fullmäktigeordförande och alla runtomkring mig var äldre herremän. Då satt jag längst bak och kände mig utanför.

- Men nu sitter jag längst fram i mitten och framför min näsa sitter fullmäktigeordförande som är en ung kvinna och bredvid henne sitter stadsdirektören som också är en ganska ung kvinna. Bilden av vad fullmäktige är har förändrats totalt sedan jag började, säger Andersson.

Janina Andersson
Janina Andersson, fullmäktigeledamot i Åbo. Janina Andersson Bild: Yle/Parad Media efter nio,Janina Andersson
När jag började i fullmäktige 1992 som en ung kvinna kände jag mig väldigt marginell på alla sätt och vis. Fullmäktigeordförande och alla runtomkring mig var äldre herremän. Då satt jag längst bak och kände mig utanför.― Janina Andersson, fullmäktigeledamot i Åbo.

Andersson beskriver den nuvarande situationen i Åbo som historisk.

- Det har skrivits historia nu då vi har en kvinnlig stadsdirektör och kvinnlig fullmäktigeordförande. Stadens ansikte utåt är två relativt unga kvinnor.

Samtidigt tillägger Andersson att målet inte är att det bara ska finnas kvinnliga beslutsfattare utan att det bästa vore om det fanns en så stor blandning som möjligt gällande kön, ålder och bakgrund.

Utveckling har skett i kommunorganen

Det har också skett stora förändringar när det gäller könsfördelningen i landets olika kommunorgan, vilket är betydande då en stor del av den kommunala makten finns i dessa organ.

Det är tack vare den jämställdhetslag som sedan 1995 styrt könsfördelningen i till exempel kommunens nämnder, direktioner och stadsstyrelsen.

Enligt lagen måste det finnas åtminstone 40 procent av vardera kön i de olika organen.

Kvoteringen gäller dock inte ordförandeposterna, vilket betyder att könsfördelningen på dessa poster varierar men att männen fortfarande dominerar, särskilt inom de tekniska nämnderna.

Pekola-Sjöblom berättar att det i den nya kommunallagen, som trädde i kraft för något år sedan, finns förbättringar för att stödja olika personers möjlighet att delta i beslutsfattandet och göra förtroendeuppdrag mer attraktiva.

- Såsom i tidigare kommunallagen kan man ansöka om ersättning för förlorade inkomster om man måste vara borta från sitt arbete eller för att ordna med barnvakt medan man sköter sina förtroendeuppdrag, säger Pekola-Sjöblom.

Bild på forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet, konstaterar att utvecklingen går stadigt framåt. Bild på forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom. Bild: YLE/Jenna Emtö Forskningschef,marianne pekola-sjöblom

”Jämställdhetslagen var revolutionerande”

Mats Nylund (SFP) som varit invald i Pedersöre kommunfullmäktige anser att jämställdhetslagen haft en positiv inverkan på det kommunala beslutsfattandet.

- Jämställdhetslagen har medfört att både kvinnor och män engagerar sig, lär sig och tillför kunskap både inom den tekniska och sociala sektorn på ett annat sätt än man gjorde innan kvoteringen. Det tycker jag är positivt för samhället, säger Nylund.

Jämställdhetslagen har medfört att både kvinnor och män engagerar sig, lär sig och tillför kunskap både inom den tekniska och sociala sektorn på ett annat sätt än man gjorde innan kvoteringen. Det tycker jag är positivt för samhället― Mats Nylund, tidigare fullmäktigeledamot i Pedersöre kommun.

Nylund säger att när lagen infördes var den revolutionerande och ledde till livliga diskussioner.

- Vissa lyfte fram det goda med att vi får ett mer jämställt samhälle, andra lyfte fram bekymren och pekade på att vi får många nya som inte känner den sektorn som de sätts att bevaka i en nämnd eller styrelse.

- Efter tjugo år med den här lagen så har vi egentligen inte sådana diskussioner längre, säger Nylund.

Bild på riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) i rikssalen.
Mats Nylund, riksdagsledamot och tidigare kommunalpolitiker i Pedersöre. Bild på riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) i rikssalen. Bild: YLE/Jenna Emtö Mats Nylund

Han konstaterar att kvoteringen medför ett pusslande att få ihop rätt fördelning i de olika kommunorganen.

- Det kan betyda att någon inte får sitta i de organ som passar hans eller hennes specialområde. Men jag är alldeles övertygad om att det medför en bredd i vårt beslutsfattande att ha båda könen i de olika organen, säger Nylund.

”Könsfördelning inte samma sak som jämställdhet”

Men en jämnare könsfördelning i kommunerna betyder inte automatiskt att det leder till en mer jämställd politik. I nuläget saknas forskning som utrett hur själva kommunalpolitiken kan ha påverkats av att fler kvinnor är med och beslutar.

Helsingforspolitikern Veronika Honkasalo (V) konstaterar att det fortfarande finns en traditionell tudelning i vilka frågor män respektive kvinnor driver.

- Om man ser över hur resurserna fördelas, vem som talar om vad under fullmäktigemöten och hur lätt det är för kvinnliga politiker att tala om stadsplanering eller ekonomiska frågor finns det mycket stora problem, säger Honkasalo.

Hon tillägger att det i huvudsak är kvinnor och feministiska politiker som driver jämställdhetsfrågor.

Honkasalo säger att det är ledsamt att Helsingfors stad inte satsar mer på jämställdhetsarbete. Hon konstaterar att jämställdhetslagen är ett steg i rätt riktning men att det krävs mer insatser än kvotering.

- Det räcker inte med vackra ord om att jämställdhet är viktigt för oss och det räcker inte med jämställdhetsplaner om de inte förverkligas. Vi måste också ha tillräckligt med resurser och personal för jämställdhetsfrågor.

Det räcker inte med vackra ord om att jämställdhet är viktigt för oss och det räcker inte med jämställdhetsplaner om de inte förverkligas. Vi måste också ha tillräckligt med resurser och personal för jämställdhetsfrågor― Veronika Honksalo, fullmäktigeledamot för Vänsterförbundet i Helsingfors

"Löjliga feminister som driver sina projekt"

I fjol lade Honkasalo fram en motion om att redogöra för hur resurserna i stadens budget fördelas utifrån ett genusperspektiv. Det görs för att ta reda på hur jämställdhetsproblemen ser ut och är en metod som använts i Sverige, säger hon.

Genom redogörelsen kan man peka på att till exempel social- och hälsovårdssektorn samt barnvårdssektorn är konstant underfinansierade och att de inte värderas lika högt som till exempel stadsplanering, säger Honkasalo.

- Motionen togs emot bra. Det fanns inte ett problem inom fullmäktige men i allmänhet fick den nog mycket negativ feedback, i stil med att "vad är det här för löjligheter" och "igen några löjliga feminister som driver fram sina projekt".

Bild på kommunalpolitikern Veronika Honkasalo.
Vänsterförbundets Veronika Honkasalo sitter i Helsingfors stadsfullmäktige. Bild på kommunalpolitikern Veronika Honkasalo. Bild: YLE/Jenna Emtö kommunalpolitiker,veronika honkasalo

Enligt Honkasalo finns det också ett ökat motstånd mot frågor som rör jämställdhet.

- Man talar om en backlash – det är en ganska svår tid att driva jämställdhetsfrågor. Det finns i allmänhet en negativ inställning till jämställdhetsarbete, säger hon.

Man talar om en backlash – det är en ganska svår tid att driva jämställdhetsfrågor. Det finns i allmänhet en negativ inställning till jämställdhetsarbete― Veronika Honksalo, fullmäktigeledamot för Vänsterförbundet i Helsingfors

Mer utbildning behövs

För att främja jämställdheten betonar Honksalo att det behövs mer utbildning om vad jämställdhetsarbete går ut på.

- Ju mera våra tjänstemän och politiker får skolning och information om jämställdhet, desto mer tror jag att attityderna förändras. Det behövs konkreta förbättringar, vilket betyder att det behövs investeras rejält i jämställdhets- och genusarbete, säger Honkasalo.

Också Mats Nylund efterlyser att kommunerna ordnar mer utbildning för fullmäktigeledamöterna där man lär sig om substansfrågor men också tekniskt beslutsfattande i kommunen.

- Det tror jag stärker allas vilja att ta på sig tunga och krävande uppdrag, säger Nylund.

Nylund anser också att alla förtroendevalda bör se över hur man ordnar möten och hur långa man tillåter dem att vara.

- Hur lätt är det för småbarnsföräldrar och i synnerhet för kvinnor att delta i möten som drar över med flera timmar om kvällarna? Det här kan man lösa med bättre planering och strängare disciplin för att se till att man inte ska behöva sitta till elva-tolvtiden på natten.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes