Hoppa till huvudinnehåll

Professor: Vi kan få ner trafikutsläppen om vi ser till helheten

Bilar på Mannerheimvägen i Helsingfors.
Bilar på Mannerheimvägen i Helsingfors. Bild: Maja Ottelin/YLE rusningstrafik

Ny teknologi kan hjälpa oss begränsa trafikutsläppen ännu mer än vad EU:s nya målsättningar förutsätter, påpekar professor Peter Lund vid Aalto-universitetet. Men vi måste också se till helheten, hur våra städer och hela samhället är uppbyggt.

- Det var en dålig kompromiss. Om man tänker på vad vi måste göra efter 2030 så blir det väldigt tufft, säger Peter Lund, professor i teknisk fysik vid Aalto-universitetet.

Han syftar på det kompromissbeslut som EU:s miljöministrar nyligen fattade, om att låta begränsa koldioxidutsläppen för nya bilar med 35 procent.

Beslutet innebär i praktiken att biltillverkarna måste satsa ännu mer på elbilar och hybrider, alltså bilar som drivs parallellt med el- och förbränningsmotor.

Peter Lund
Professor Peter Lund vid Aalto-universitetet. Peter Lund Bild: Yle/Helena von Alfthan aalto-högskolan

35-procentsmålet är en utmaning, men inte en omöjlighet. Både Peter Lund och andra experter världen över anser att miljöministrarna gärna hade fått sätta gränsen vid 40 procent.

- Det finns flera tekniska innovationer som man redan nu kan utnyttja i större utsträckning: eldrift, alternativa bränslen, bättre motorer, mindre fordon med bättre aerodynamik och så vidare. Relativt små framsteg, som tillsammans kan hjälpa oss få ner utsläppen med upp till 40 procent.

Peter Lund påpekar att det framförallt handlar om politisk vilja. Flera EU-länder, framförallt Tyskland, vill skydda sin bilindustri.

Tysken som säljer bäst

Därmed är det smått ironiskt att ärketysken Mercedes-Benz GLC-modell är en av de mest sålda laddningsbara hybridbilarna i Europa just nu.

I Finland registrerades 2553 laddhybrider i fjol, och av dem var 494 just GLC-modeller. Trafis statistik visar att försäljningen har ökat ytterligare i år.

Nya Mercedes-Benz GLC stadsjeepen vid Nystads bilfabrik.
Mercedes-Benz GLC tillverkas också av Valmet Automotive i Nystad. Nya Mercedes-Benz GLC stadsjeepen vid Nystads bilfabrik. Bild: YLE/Ari Welling Stadsjeep,Nystad,bilfabriken i nystad

Startpriset ligger kring 59 000 euro, men de konventionella bensin- och dieseldrivna modellerna är ännu dyrare på grund av högre utsläppsnivåer, vilket i sin tur betyder högre bilskatt.

Den som vill ha en ny GLC laddhybrid får ändå ge sig till tåls åtminstone fram till sommaren, eller till och med hösten 2019. Batteritillverkarna kan helt enkelt inte leverera.

- Hela bilvärlden satsar på elbilar och hybrider just nu, kapaciteten är slut, konstaterar produktchef Christian Degerholm vid Veho.

Här kommer vi in på el- och hybridrevolutionens nackdelar och avigsidor.

Natrium istället för litium?

Om alla bilägare beslöt sig för att snabbt skaffa el- eller hybridbilar av miljö- och klimathänsyn skulle det helt enkelt inte gå ihop. Själva bil- och batteritillverkningen slukar mängder av råvaror och energi.

En vanlig råvara i bilbatterier är litium, som har använts i stor skala sedan 1990-talet. Litiumindustrin har pekats ut som en riktig miljöbov, men Peter Lund räknar med att den industrin snart har överlevt sig själv.

Elbil
Elbil Bild: Mostphotos bränslen,charger,bilindustri,energi,transport,klimat,elektricitet,bilar,elbilar,tesla,co2,energieffektivitet,Ekologisk hållbarhet,miljövänliga produkter

- Litiumbatterierna blir bättre hela tiden, energidensiteten kan fördubblas och priset halveras på kanske sådär fem år. Snart kan vi säkert se ännu bättre lösningar utan de miljöutsläpp som litiumindustrin har, säger han.

Efter år 2030 måste utsläppen begränsas ytterligare, och då måste bil- och batteriindustrin också kunna ersätta litium med någonting ännu effektivare, eventuellt natrium.

Se helheten, inte bara utsläppen

Peter Lund påminner om att miljö- och klimatpåverkan måste ses som en helhet. Att fokusera på utsläppen kan ge en snedvriden bild av hela problemet.

- Det handlar också om stadsplanering, trafikplanering och människors beteende. Hur kan vi till exempel gynna cyklism och kollektivtrafik istället för privatbilism? frågar han.

Pyöräilijöitä Helsingin kevyenliikenteenväylä Baanalla.
Pyöräilijöitä Helsingin kevyenliikenteenväylä Baanalla. Bild: Yle/ Ilkka Loikkanen

Om vi verkligen vill få ner utsläppen måste vi tillsvidare bara köra mindre - och helt låta bli att köra då det är möjligt. På sikt är det förstås önskvärt att konventionella bilar ersätts med utsläppsfria fordon.

- Jag är nog optimistisk, utvecklingen går framåt. Norge har ju satsat stort på elbilar, och det finns andra goda exempel. När vi är tillräckligt många som förändrar vårt beteende så har det betydelse, menar Peter Lund.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes