Hoppa till huvudinnehåll

Raseborg först i Västnyland med att också kalla 25- och 65-åringar till papa-prov

En läkare drar på sig blå plasthandskar medan en kvinna som man endast ser ryggen av sitter i en gynekologisk undersökningsstol.
Yngre och äldre ska nu också kallas till undersökning. En läkare drar på sig blå plasthandskar medan en kvinna som man endast ser ryggen av sitter i en gynekologisk undersökningsstol. gynekologer,Kvinnor,smittsamma sjukdomar,sjukhus,patienter,läkare,hälsa,gynekologisk undersökning

Raseborg vill förbättra screeningen för livmoderhalscancer. På initiativ från Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ska man testa äldre och yngre åldersgrupper än tidigare och gå in för att ta HPV-prov i samband med papa-provet.

Papa-prov och HPV

Papa-prov är ett gynekologiskt cellprov med vilket man letar efter vävnadsförändringar som föregår cancer i livmoderhalsen.

Med rätt behandling kan man förebygga att cancern utvecklas. Ungefär en kvinna av tiotusen som har deltagit i massundersökningarna får diagnosen cancer och fem kvinnor av tusen har ett förstadium eller tidigt stadium av cancer som kräver lokalbehandling.

En stor del av cellförändringarna beror på en HPV, det vill säga papillomvirus. I vissa fall orsakar HPV kondylom, alltså vårtor i underlivet. HPV-infektionen är sexuellt överförbar och läker oftast av sig själv. Majoriteten av befolkningen smittas i något skede av livet. Kondom skyddar inte helt mot infektionen. Tidigare infektion skyddar inte mot ny smitta.

Syftet med undersökningen är att hitta fall med fördröjd läkning. Det går även att upptäcka andra inflammationer med testet.
Källa: hus.fi, THL (Institutet för hälsa och välfärd)

På 1960-talet infördes sållning av livmoderhalscancer i Finland och i de flesta kommuner är det kvinnor i åldern 30 till 60 år som kallas till kontroll.

HUS-lab föreslår nu att man även ska testa 25- och 65-åringar. Social- och hälsovårdsnämnden i Raseborg valde på sitt möte i torsdags (11.10) att följa HUS förslag.

- Cancern har ökat i de yngre och äldre åldersgrupperna så man vill också kalla in dem på kontroll, säger Tove Wide, chefsläkare i Raseborg.

I vissa kommuner sträcker sig åldersgaffeln för screening redan från 25 till 65 år men i Västnyland är det fortfarande enbart 30- till 60-åringar som får kallelse.

Under en rutinundersökning använder gynekologen bara ett instrument.
I Raseborg ska man också kalla 25- och 65-åringar på kontroll. Under en rutinundersökning använder gynekologen bara ett instrument. Bild: YLE gynekolog

Raseborg blir nu alltså först i regionen med att även kalla in 25- och 65-åringar.

Också i Ingå överväger man att utvidga åldersgruppen.

- Grundtrygghetsnämnden ska ta ställning till förslaget under hösten, säger grundtrygghetschef Anne Öhman.

Ingången till hälsostationen i Ingå.
I Ingå kan man välja att göra som i Raseborg gällande screeningen av livmoderhalscancer. Ingången till hälsostationen i Ingå. Bild: Yle/Malin Valtonen ingå hvc

Hangös grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander berättar att staden än så länge screenar enligt det normala programmet men aktivt följer med direktiv och rekommendationer som kommer från HUS-lab. Hangö noterar också hur grannkommunerna väljer att göra.

I Sjundeå och Lojo fortsätter man som förut att kontrollera 30- till 60-åringar.

Ska förebygga onödiga test på unga

Raseborgs chefsläkare Tove Wide berättar att screeningen haft en viktig roll i att förebygga livmoderhalscancer i Finland.

- Med hjälp av den har man lyckats förebygga 80 procent av fallen.

- Det är en sjukdom som förorsakar mycket lidande och kan vara dödlig. Det är dessutom en cancerform där en operation och behandling kan innebära att man aldrig kan få barn, förklarar Wide.

Kvinna som ler i svart blus och orange kavaj utomhus framför ett målat fönster.
Chefsläkare Tove Wide berättar att screeningen har haft en betydande roll i att förebygga livmoderhalscancer. Kvinna som ler i svart blus och orange kavaj utomhus framför ett målat fönster. Bild: Nicole Hjelt / Yle Kvinna,läkare,Ekenäs,villa ormnäs

I en forskning från december i fjol av Finlands cancerregister framgår det att man inte entydigt lyckats påvisa att det har någon cancerförebyggande effekt att testa kvinnor under 30 år.

Erja Hiltunen, överläkare vid kvinnokliniken på Raseborgs sjukhus, förklarar att man med att sänka den nedre åldersgränsen de facto vill undvika att unga kvinnor testas i onödan.

- För tillfället gör man ibland onödiga papa-prov på unga kvinnor. Om patienten kommer att få en kallelse som 25-åring så kanske man inte gör de onödiga proven, förklarar hon.

Dessutom är det möjligt att man finner möjliga dysplasier (cellförändringar) hos yngre som senare utvecklas till cancer.

- De kan skötas med fortsatta undersökningar och eventuella ingrepp innan de hinner utvecklas till cancer, förklarar Hiltunen.

När det gäller den äldsta ålderskategorin så menar hon däremot att screeningen kan ha en livsviktig inverkan.

- Hos 65-åringar kommer man säkert att minska på cancerfallen genom att kalla även dem till undersökning, säger Hiltunen.

Testar för virus i första hand

Förutom att utvidga ålderskategorierna följer också Raseborg HUS-labs rekommendationen att använda ett HPV-test som primärundersökning för alla förutom 25-åringarna.

- Med testet kan man undersöka ifall patienten har en högriskinfektion, det vill säga en typ av papillomvirus som i högre grad orsakar cancer, förklarar Erja Hiltunen.

Ett papa-prov tas på alla men om HPV-testet visar att det inte finns en virusinfektion behöver inte papa-provet undersökas.

Hos 25-åringarna gör man inget HPV-test eftersom infektionen är vanlig i ung ålder och de flesta tillfrisknar utan problem.

- Det kunde leda till onödigt många positiva resultat ifall man testade yngre, förklarar Hiltunen.

Osäkert hur vaccin påverkar undersökningar i framtiden

Sedan år 2014 erbjuds alla flickor i åldern 11-12 år vaccin mot papillomviruset.

Planen är att vaccinet snart kommer att omfatta också pojkar.

Hurdan inverkan vaccinet har på behovet av screeningar i framtiden är svårt att förutspå, säger Hiltunen.

- Knappast kommer testerna att utebli helt och hållet. Det kommer hela tiden nya data kring vilka typer av HPV som kan orsaka cellförändringar.Tiden får utvisa hur det blir, säger hon.

Tove Wide säger också att det är för tidigt att spekulera kring vaccinets betydelse för de systematiska kontrollerna.

- Alla erbjuds vaccinet men det är inte alla som tar det. Min uppfattning är att kanske 70 procent av flickorna får det. Det kan hända att det lyckas ta bort screeningbehovet men det tar lång tid, säger hon.

HUS utreder för tillfället också möjligheten att kunna testa sig hemma.

- Det är på pilotering, berättar Wide.

Förkortningen HUS används sedan 1 oktober 2018 som ett namn för att referera både till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt; som hittills förkortats HNS, och till Helsingfors universitetscentralsjukhus, hittills Hucs.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland