Hoppa till huvudinnehåll

När bägaren rinner över – 10 tips till föräldrar vars barn kämpar med känslorna

Ett barn river i ett annat barns t-skjorta.
Ibland vill man bara slå och riva i något då man blir arg, men kan man göra det? Ett barn river i ett annat barns t-skjorta. Bild: Yle/Märta Nummenmaa barn (åldersgrupper),aggressioner,bråkmakare

Det är inte världens lättaste sak att kontrollera sina känslor, speciellt som barn. Den här veckan har BUU-klubben känslohantering och våld som tema. Barnpsykiater Raisa Cacciatore ger tips till föräldrar.

Det är viktigt att prata om känslor och det är också viktigt att lära sig hur man kan kontrollera dem på rätt sätt. Barnpsykiater Raisa Cacciatore på Befolkningsförbundet är noga med att poängtera att känslor är betydelsefulla och att man ska visa dem.

– Våra känslor påverkar våra reaktioner och handlingar. Känslor är ofta ett tecken på något, kanske att något är fel, och därför ska man inte ignorera eller dölja dem.

Raisa Cacciatore poserar framför kameran.
Barnpsykiater Raisa Cacciatore ger konkreta tips åt föräldrar. Raisa Cacciatore poserar framför kameran. Bild: Befolkningsförbundet/Meeri Utti Barnpsykiater

Hon säger att nyckeln till att lära sig att kontrollera sina känslor är att prata om dem.

– Känslor är naturliga och man ska inte vara rädd för dem. För att man ska kunna kontrollera dem gäller det att vara öppen om dem.

Barnpsykiaterns 10 tips till föräldrar

1. Prata om känslor med ditt barn

– Det kan vara svårt att prata om känslor om man inte vet vad man ska säga. På Befolkningsförbundets webbplats kan man läsa om det här [på finska] och få råd. Namnge känslorna för ditt eller dina barn, till exempel: “Nu är du sårad och det kan bero på det här.. Du kan kontrollera den känslan genom att..”.

2. Prata positivt om känslor

– Det hjälper inte att du är negativ eller förbjuder ditt barn att göra någonting om hen försöker ge utlopp för sina känslor. Man kan inte bara ge förbjud, till exempel säga: “Du får inte slå”, om barnet gör det då hen blir arg. Ett förbud kan också vinklas till något positivt. Du kan visa förståelse och ge alternativ till vad barnet kan göra i stället för att slå. Jag förstår att föräldrar vill hjälpa barnen och lära dem att exempelvis inte slå, men då måste man ge alternativ för att det ska fungera. Ett barn som slår är hjälplöst och hen behöver hjälp och idéer för hur hen kan hantera sina känslor annorlunda.

3. Alla känslor är lika viktiga

– Det är viktigt att poängtera att alla får bli arga och ledsna – för barnet kan det vara fråga om något väldigt viktigt. Man kan med andra ord inte säga åt ett barn: “Stopp, nu slutar du vara arg” eftersom det förminskar känslorna.

4. Gyllene regeln: ingen får komma till skada

– Man kan kontrollera sina känslor på många sätt, men viktigt är att ingen och inget kommer till skada och det ska man berätta för barnen. Det är bra att få utlopp för sina känslor, men man måste tänka på att det inte ska få skadliga konsekvenser.

Ett barn ar handen i en knytnäve.
Man får vara arg, men ingen får komma till skada. Ett barn ar handen i en knytnäve. Bild: Yle/Märta Nummenmaa barn (åldersgrupper),hand,Knytnäve

5. Erbjud konkreta alternativ

– Som sagt så ska man berätta för barnet hur de kan kontrollera känslorna. Det här är olika för alla. Vissa får utlopp för känslorna genom att slå eller skrika mot en dyna och för andra fungerar det med att springa ett varv runt huset. Somliga föredrar kanske att måla, sjunga eller dansa. Det är upp till barnet.

6. Motion är bra

– Man kan lösa mycket genom motion – det är ett bra sätt att ge utlopp för energi. Att gå ut och springa fungerar för många till exempel.

Barn motionerar i gymnastiksal
Det kan vara bra för barnen, och vuxna likaså, att röra på sig för att få utlopp för all energi. Barn motionerar i gymnastiksal Bild: YLE/ Katarina Andersson motion

7. Tänk ut alternativ på förhand

– När man blir upprörd ser man rött och då kan man ofta inte tänka på något annat än det man känner just då, kanske ilska eller avundsjuka. Därför är det bra om barnen i förväg vet vad som passar dem i den situationen. Är det att tänka lugnande tankar eller är det att springa runt huset?

8. Föräldrar ska också visa känslor

– Man ska inte vara rädd för att visa känslor och alla känslor är lika viktiga. Man normaliserar känslor för barn genom att själv visa dem och efteråt kan man prata med dem. En vuxen får ändå inte bete sig skrämmande när hen blir arg.

9. Förklara känsloutbrott enligt trafikljus

– Det är bra att vara konkret med barnen. En mall som kan fungera är att förklara utbrottet som trafikljus. Först är det rött och då ska man helst låta bli att göra något alls. Det röda ljuset innebär att du är så arg att du nästan ser rött. Det betyder stopp. Sedan blir det gult och då kan du börja tänka klart – varför hände det här? Vad har jag för alternativ för att förbättra situationen? Slutligen blir det grönt när du känner dig lugn. Om man har en egen mall för känslor och hantering av dem gör det saken lättare.

Gult och rött trafikljus
Att ha en mall för att förklara känsloutbrott är bra. Trafikljus fungerar som förklaring. Gult och rött trafikljus Bild: Yle/Jeanette Winberg gult och rött trafikljus

10. Prata efter utbrottet

– När barnet lugnat ner sig är det bra att sätta sig ner och prata om det. Frågor som kan vara bra är: “Vad hände? Märkte du att det inte är farligt att visa och kontrollera känslor? Hur löste du det och hur känns det nu?”

BUU-klubbisarnas tips

Precis som Raisa Cacciatore säger har alla olika sätt att kontrollera sina känslor på. Somliga räknar till 10 och andas djupt – medan andra springer ett varv runt huset.

Ritat trafikmärke av elev där det står "Säg förlåt"
Regler finns till för att följas – många skolor har regler för hur man ska bete sig mot andra. Ritat trafikmärke av elev där det står "Säg förlåt" Bild: Yle/Märta Nummenmaa regel,förlåt

Jag har pratat med några BUU-klubbisar som berättar att de har gemensamma regler för lekandet och umgänget – både i skolan och utanför skolan. Ibland kan det ändå hända att reglerna inte följs och det kan göra någon arg.

BUU-klubbisar: Vad gör ni för att lugna ner er då känslorna tar över?

Josefine, 11 år

– Jag brukar gå ut och sätta mig på trappan. Vi har katter hemma så jag brukar gosa med dem.

Anton, 9 år

– Det brukar fungera att titta på datorn och spela något spel. Då börjar man tänka på annat.

Jag tänker på söta saker när jag blir arg för att lugna ner mig.― Victoria, 10 år

Emil, 11 år

– Jag brukar gå ifrån det som gjort att jag blivit arg eller ledsen och titta på roliga videor på telefonen.

Victoria, 10 år

– Jag tänker på söta saker, till exempel kattungar.

Barn

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP

Nyligen publicerat - Barn