Hoppa till huvudinnehåll

Våga vara känsliga – Yle Vega diskuterade ett år av #metoo i Finland

Anders Ahlbäck, Nana Blomqvist, Kira-Emmi Pohtokari, Joakim Rundt och Ylva Perera i studion under Yle Vegas metoo-kväll.
Anders Ahlbäck, Nana Blomqvist, Kira-Emmi Pohtokari med programledarna Joakim Rundt och Ylva Perera. Anders Ahlbäck, Nana Blomqvist, Kira-Emmi Pohtokari, Joakim Rundt och Ylva Perera i studion under Yle Vegas metoo-kväll. Bild: Yle / Johanna Grönqvist #metoo,ylva perera

För ett år sedan startade metoo-rörelsen och Yle Vega firade ett-årsdagen med en diskussion om vad som nu är annorlunda och hur vi går vidare.

Skådespelaren Kira-Emmi Pohtokari, historikern och maskulinitetsforskaren Anders Ahlbäck och Nana Blomqvist som jobbar med jämställdhet i skolor diskuterade #metoo, vad som hänt det senaste året och hur #metoo fortsätter med programledarna Ylva Perera och Joakim Rundt.

Kira-Emmi Pohtokari var en av de aktiva bakom uppropet #bakomkulisserna och sade att det under det senaste året skett en stor förändring vad gäller attityderna inom film- och teaterbranschen. Idag är det lättare att diskutera också de svåra frågorna.

Hon påpekade också problemet med myten om den starka, finska kvinnan. Att man tror att man måste klara sig ensam och att om man råkat ut för trakasserier och påtalar det räknas man som svag. Offer är inte detsamma som att vara svag, betonade Pohtokari.

Hon ser också gärna att vi i Finland hade ett ”känslotalko”, vi borde helt enkelt bli bättre på att tala om våra känslor och diskutera det vi tycker är svårt och känsligt.

#metoo i historieböckerna

Historikern och maskulinitetsforskaren Anders Ahlbäck ser på #metoo som en stor social proteströrelse som helt klart kommer att finnas med i historieböckerna i framtiden.

#Metoo var, enligt honom, kulmen på en lång rörelse som startade redan på 1800-talet med kvinnorörelsen. Men även den homosexuella frigörelsefronten som visade att det är samhället som skall skämmas för hur de behandlar de homosexuella.

Det nya med metoo-rörelsen var att de sociala medier spelade en så stor roll och gjorde det möjligt för ”vanliga” kvinnor att snabbt skapa en solidaritetsrörelse. Det behövdes ingen internationell centralkommitté som ledde arbetet.

Skillnaden mellan pojke och maskulinitet

Nana Blomqvist jobbar med maskulinitetsprojektet "Vem e’ man", ett projekt som uppstått som en direkt reaktion av #metoo. Här riktar man sig speciellt till barn och unga i skolor och diskuterar nya normer kring maskulinitet och vad det betyder att vara pojke och man.

För att undvika skuldbeläggning av pojkar och män menar hon att vi måste lära oss att pojkar och män inte är samma sak som maskulinitet.

Maskulinitet är en idé medan pojkar och män också har ett val att välja att vara något annat. Du behöver inte nedvärdera känslor bara för att du är man, menar Blomqvist. Hon påpekar också att många pojkar kan känna sig ganska trängda i de roller de blir tilldelade. Därför har mottagandet av maskulinitetsprojektet i skolorna varit mycket positivt.

Den hyggliga majoriteten

Anders Ahlbäck lyfter fram den hyggliga majoriteten av män och frågar vad den majoriteten gör nu efter #metoo då det blivit klart hur den sexistiska grabbkulturen drabbar flickor och kvinnor.

Han upplever att de hyggliga männen ofta är väldigt måna om andra killars bekräftelse och därför inte alltid vågar sticka ut och säga ifrån. Män trakasserar för att man kan, påpekade han, och så länge andra män inte protesterar finns det en minoritet rötägg som fortsätter.

Samtidigt ser han hoppfullt på framtiden, det pyser där ute av unga flickor som är mer självsäkra och unga killar som är mycket medvetna om problemen med maskulinitet.

Då #metoo nu går in på sitt andra år hoppas både Ahlbäck, Blomqvist och Pohtokari att vi inte längre skulle ducka för de svåra och obekväma frågorna. Där det finns en gråzon, där skall vi diskutera. Men också lyssna på varandra.

Och våga visa känslor och vara känsliga inför varandra.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje