Hoppa till huvudinnehåll

Bildkonsten är mer än att rita en teckning - eleverna får med sig både experimentlust och bildanalys

Teckningsavdelningen vid Helsingfors universitet
Många vuxna har en föråldrad syn på bildkonstundervisningen som i dag inte bara handlar om att producera teckningar eller målningar. Teckningsavdelningen vid Helsingfors universitet Bild: Yle/Helena von Alfthan Helsingfors universitet,teckningsavdelningen vid helsingfors universitet,bildkonst,teckningskonst

Vuxna har en tendens att tänka på bildkonstundervisningen som den teckningsundervisning ämnet tidigare var, säger konstpedagogen Johanna Kull. Men i dag inbegriper ämnet mer än att rita med penna och papper.

För konstpedagogen Johanna Kull är det självklart att bildkonst är ett ämne i skolan.

- I dagens samhälle matas vi med bilder från alla håll och genom bildkonstundervisningen har vi möjlighet att lära oss att tolka bilderna, att lära oss förstå dem.

Kull säger att många vuxna fortfarande tänker på bildkonsten som den teckningsundervisning den tidigare var, men i dag innehåller ämnet mycket mer än just teckning.

- Visst är det en del av ämnet, men det finns också mycket mer, säger Kull.

Bildkonsten handlar om att lära sig att skapa bilder, men också om att lära sig att tolka bilder.

- Man lär sig förstå att man kan påverka via bilder och att en bild inte alltid är en sanning.

Konstpedagog Johanna Kull.
Konstpedagog Johanna Kull. Konstpedagog Johanna Kull. Bild: Elin Willows bildkonst,konstpedagog,konstpedagogik,johanna kull

Olika nivåer

Inom bildkonstämnet kan man som elev också få experimentera på ett annat sätt än i andra ämnen, säger Kull.

- Man får också utveckla sig själv, sin egen jag-bild.

Kull har tidigare provat på bildkonstlärarjobbet som vikarie.

- I de skolor jag har jobbat handlar det mycket om att testa olika material, lära sig perspektiv, arbeta med ljus och skugga, men också annat, såsom arkitektur och fotografi.

Fram till högstadiet är det klassläraren som håller i bildkonstundervisningen, något som leder till att undervisningen kan se väldigt olika ut beroende på intresset från lärarens håll.

- Nivån kan variera mycket mellan eleverna när de kommer till högstadiet, säger Kull.

Nytt jobb

Sedan ett tag jobbar Johanna Kull som konstpedagog på stiftelsen Pro artibus. Tjänsten är nyinrättad och tanken är att hon i framtiden ska ha sitt arbetsrum på Åbo Akademi i Vasa.

Hennes uppgift kommer att vara att samarbeta med klasslärarutbildningen och stödja de blivande klasslärarna i just bildkonsten. Hon ska skapa modeller för hur lärarna ska kunna använda sig av konst och konstnärer i sin undervisning.

- Det kan vara en trygghet att veta vad samtidskonst är och hur man kan använda sig av den.

Hon vill kunna ge klasslärarna inspiration att våga söka sig ut på konstfältet, att våga ta reda på mera.

Om man inte är bra att uttrycka sig på andra sätt kanske man är bra på det visuella.― Johanna Kull

Bildkonst överallt

I nya läroplanen understryks ämnesintegrering. Det betyder att ämnena gärna får ta stöd av varandra.

- Man kan till exempel diskutera fysikens lagar utgående från fysik, geometri och bildkonst, det ska inte vara låst ämne för ämne, säger Kull.

Det Kull hoppas att man får med sig från bildkonstundervisningen är bland annat ett intresse för konst.

- Man behöver ju inte tycka om all konst som görs för det.

Men hon hoppas också att bildkonstämnets experimentlust, det att man får pröva sig fram, och att det inte finns ett rätt och ett fel, är något som eleverna får med sig.

- Om man inte är bra att uttrycka sig på andra sätt kanske man är bra på det visuella, säger Kull.

Hon säger också att det är viktigt att komma ihåg att en stor del av vår genemsanna kulturella identitet handlar om bilder i dag. Därför är det viktigt att vi lär oss att tolka och analysera dem.

- Vi har nytta av det i alla sammanhang där vi möter bilder. Det kan handla om nyhetsbilder, konst och statyer. Bildkonsten finns överallt runt omkring oss.