Hoppa till huvudinnehåll

När sambon dog blev Anita hemlös

Anita är 70 år. Hon har bott i en lägenhet på nio kvadratmeter på Sanduddsgatans servicecentral för hemlösa i Helsingfors i ett och ett halvt år.

I korridoren finns toalett, dusch och ett kök. Ett dygn kostar 14,20 euro och den boende betalar enligt förmåga.

Anita blev hemlös då hennes sambo dog.

- Det var en chock att samtidigt förlora både man och hem. Jag hade nog ingen aning om vad jag skulle göra, berättar hon.

Anitas sambo hade en lägenhet som tillhörde Helsingfors stad och hon var inte skriven som boende där. Därför tvingades hon flytta ut då han dog.

- Jag höll till hos olika väninnor, men efter en tid tröttnade de på att ha mig hos sig. En av dem hjälpte mig att hitta hit, säger hon.

Anita säger att hon har levt ett "borgerligt liv".

Hon har varit gift flera gånger men männen har dött. Medan de levde säger hon att hon ganska långt försörjde dem.

- Det här är nog ingenting jag kunde ha tänkt mig. Min bakgrund är väldigt borgerlig och jag har alltid försökt ta hand om allting och ordna tillvaron på bästa möjliga vis.

Nu väntar hon på att få en lägenhet av Helsingfors stad och komma vidare från servicecentralen.

Tanken är att vistelsen ska vara tillfällig, men i Anitas fall har den blivit lång. Men hon klagar inte.

- Personalen är underbar och håller ordning. Och det behövs, för här finns personer som varit i fängelse och såna som är psykiskt störda. Det är en mycket blandad sallad här, säger hon.

Många av klienterna är kraftigt påverkade av rusmedel och det kan vara oroligt.― Anna-Maija Josefsson direktör Sanduddsgatans servicecentral

Anita har en egen lägenhet på servicecentralen.

I nedre våningen finns sovsalar för 60 hemlösa. De måste lämna centralen varje morgon för att återvända på kvällen.

Sandsuddsgatans servicecentral har ett rykte som en tuff plats. Många hemlösa som Svenska Yle har pratat med säger att de in i det sista försöker undvika servicecentralen, eftersom det är så oroligt.

Anna-Maija Josefsson som är direktör på centralen förstår att vissa hemlösa undviker servicecentralen.

- Men vi gör vårt yttersta för att bevara lugnet i sovsalarna. Från och med årsskiftet har vi haft en väktare på plats dygnet runt, säger Josefsson.

Väktaren anställdes efter att både personalen och klienterna upplevde platsen som otrygg. Det var för många slagsmål och gräl på centralen.

Trots missnöjet så är det här enda alternativet för många. Förutom lägenheter så finns det sovsalar.

- Vi har 60 platser i sovsalarna och på senare tid har det ofta kommit fler personer än så. De ryms inte in, var de tillbringar sina nätter vet jag inte, säger Josefsson.

Jag kom hit från fängelse. Det fanns inget för mig på hemorten. Jag borde på torken, eftersom jag har druckit länge och mycket. Det känns som om livet är nästan över, fast jag inte ens är 40 år.― Hemlös man

Sanduddsgatans servicecentral kan beskrivas som den sista hållplatsen för hemlösa som inte har någonting annat. Men alla hör inte hemma där.

- Jag önskar att det fanns andra ställen för de unga och de som är i pensionsåldern, säger Anna-Maija Josefsson.

En femtedel av Sanduddsgatans klienter är under trettio år. Det är oroväckande utveckling, anser Katarina Mårtenson som är läkare på Sanduddsgatans servicecentral.

Hemlöshet påverkar hälsan, bland annat är dödligheten betydligt högre bland hemlösa, visar en färsk undersökning som publicerades i våras.

- Olika beroendeproblem och psykiatriska sjukdomar är överrepresenterade hos de som besöker oss, säger Katarina Mårtenson.

En egen hälsocentral på servicecentralen ska göra det lättare för de hemlösa att kunna få en läkartid.

- Vi kan koncentrera oss längre på patienten och ge människan en känsla av att bli hörd. Den känslan kan de sakna. Sedan tror jag att jourerna belastas mindre av våra kunder eftersom vi kan hjälpa dem i tid, säger Mårtenson.

Överlag är vårdsystemet besvärligt för personer som saknar hem.

- Inom rusvården har man gått inför hemavvänjningar. Men de här människorna har inget hem, säger Mårtenson.

Överlag önskar Mårtenson på att vården skulle bli bättre på att se helheten. Det vore viktigt för hemlösa som ofta har många problem.

- Det är besvärligt att rusvården och psykiatrin inte talar med varandra. Många av våra klienter har båda problemen, men ifall en människa har ett aktivt missbruk så begränsas psykiatrin bort. Vårt vårdsystem borde bli bättre på att se helheten och inte bara små bitar, säger hon.

Jag försökte hålla mig borta härifrån och vara hos bekanta. Men de tröttnar på en och deras välvilja tar slut. Medan man är här på Sanduddsgatan är det svårt att se framåt och planera sitt liv.― Hemlös man som tillsammans med 400 andra köar till stödboende

År 2008 infördes Bostad först-modellen i Finland. Fram till år 2015 satsade staten 270 miljoner euro för att minska långtidsbostadslösheten.

Det här bland annat genom att öka antalet stödboenden.

Resultaten var goda, antalet långtidsbostadslösa minskade med över 1 300 personer.

Enligt Bostad först-modellen har alla rätt till ett eget hem. Då en hemlös fått plats på ett stödboende satsar man på att ge ytterligare stöd och hjälp för att lösa andra problem som personen har.

Satsningarna har också väckt stor uppmärksamhet internationellt.

En jämförelse med Sverige visar att Finland har kommit långt. Socialstyrelsen uppskattar att det finns över 33 000 hemlösa i Sverige. I Finland finns 7 100 hemlösa.

Sanna Tiivola, verksamhetsledare för de hemlösas föreningen Vailla Vakinaista Asunto (VVA), är nöjd med arbetet som gjorts för att minska antalet långtidshemlösa.

Men grundproblemet finns kvar trots att Bostad först-modellen gett bra resultat.

- Bristen på boende till skäligt pris är sist och slutligen grundorsaken till hemlösheten. Fler lägenheter till skäligt pris skulle underlätta läget för alla, säger Sanna Tiivola.

Sanna Tiivola är verksamhetsledare för Vailla Vakinaista Asuntoa ry. En förening som driver de bostadslösas intressen.
Sanna Tiivola är verksamhetsledare för VVA, Vailla Vakinaista Asuntoa rf, en förening som driver de bostadslösas frågor Sanna Tiivola är verksamhetsledare för Vailla Vakinaista Asuntoa ry. En förening som driver de bostadslösas intressen. Bild: Yle hemlöshet,Sanna Tiivola

VVA har kundrådgivning. Dit ringer varje månad ungefär hundra människor som är oroliga för att förlora sin lägenhet eller som redan är utan boende.

- Men frågan är vad man ska göra på lång sikt. Boende först-enheterna är fullsatta och det blir bara längre köer då det inte finns många andra alternativ, säger Sanna Tiivola.

VVA har lyft fram problemet med de långa köerna till stödboenden i Helsingfors.

- I dag kan en människa tvingas köa i över ett till tre år för att få plats på stödboende. Det är en väldigt lång tid som innebär en stor osäkerhet. Risken är att vi får en ny våg av hemlösa.

Biträdande borgmästare Sanna Vesikansa säger sig vara medveten om de långa köerna till stödboenden.

Just nu är mer än 400 personer i kö. Mellan 13 och 24 platser blir lediga varje månad så tiden i kön kan bli väldigt lång.

- Siffrorna hedrar inte Helsingfors stad, säger Sanna Vesikansa.

Vesikansa hoppas att det här är en fråga som kommer att tas fram när budgeten för år 2019 behandlas.

- Det är både ur ett mänskligt och ett ekonomiskt perspektiv oroväckande att köerna till stödboenden är långa. Därför anser jag att Helsingfors stad bör satsa på att minska köerna.

Men att korta köerna skulle kosta uppskattningsvis sju miljoner euro. Frågan är om det finns en vilja att lägga ner så mycket pengar på en marginell grupp.

När Svenska Yle ringer runt till politiker som är aktiva i sociala frågor säger de att frågan inte har behandlats på detaljnivå.

Varför uppmanar FPA personer att flytta till lägenheter som inte finns

Då utbetalningen av utkomststödet flyttades från kommunerna till Folkpensionsanstalten (FPA) blev situationen svårare för de som har problem med obetalda hyror.

Många som kontaktar VVA:s kundrådgivning berättar att FPA uppmanat dem att flytta till en billigare lägenhet.

- Det är besvärligt om FPA uppmanar människor att flytta till billigare lägenheter, eftersom sådana inte finns. Grundorsaken till bostadslösheten är bristen på boende till skäligt pris, säger Sanna Tiivola verksamhetsledare på Vailla Vakinaista Asuntoa ry.

VVA driver de hemlösas intressen.

För tillfället förverkligas åtgärdsprogrammet för förebyggande av bostadslöshet, döpt till AUNE.

Att det sker fler vräkningar på grund av att det är FPA som sköter om utbetalningen av utkomststöd, nämns i mellanrapporten som en möjlighet som måste utredas.

Enligt FPA finns klara regler för skäliga hyror på olika orter.

- Om de överskrids kan FPA uppmana klienten att söka en lägenhet som är billigare. Personen får nog en möjlighet att hitta den, säger Marja-Leena Valkonen som är förmånschef förmånschef på FPA.

I Helsingfors är hyran som FPA godkänner 675 euro för en ensamstående.

- Men FPA kan också gå med på att betala en högre hyra om det visar sig att det inte finns billigare boende att få, säger förmånschef Marja-Leena Valkonen.

För 75 procent av hushållen beaktar FPA en hyra är som högre än vad deras gränser för skäligt boende på orten tillåter. Det betyder omkring 40 000 hushåll.

16 procent av hushållen får inte hela hyran godkänd eftersom de bor för dyrt de enligt FPA:s regler. I praktiken handlar det om nästan 9 000 hushåll.

- De kan söka om kompletterande eller behovsprövat utkomstöd från sin hemkommun, säger Valkonen.

I AUNE:s mellanrapport lyfts några oroväckande trender fram. Bland annat att antalet unga bostadslösa blir fler och att allt fler människor vräks från sina lägenheter.

FPA och deras utbetalning av utkomststöd som en möjlig orsak till det stigande antalet vräkningar diskuteras i mellanrapport som en fråga som måste utredas.

Anita är kvar på Sanduddsgatans servicecentral och väntar på att få en lägenhet av staden. Hur många år hon kommer att vänta vet hon inte.

Jag väljer att se framåt och göra det bästa av tillvaron. Jag tänker leva länge.― Anita

- Jag är inte den enda som är i kö, så det kan ta tid. Men vi lever länge i vår släkt och jag är bara dryga 70, säger hon.

Hon säger att hon har valt att trivas på servicecentralen. Även om det ibland kan vara en tung tillvaro. I synnerhet på nedre våningen kan det vara oroligt.

- En gång skrek jag nog till på nedre våningen och bad alla dra åt helvete. Men jag blir ju bara olycklig om jag inte trivs. Fast jag kunde aldrig föreställa mig att finnas på en dylik plats.

17.10 firas de Bostadslösas natt.

Anita ställde upp på intervju men vill inte att hennes ansikte visas.

Kommentarer