Hoppa till huvudinnehåll

Nordiska forskare intresserade av Närpes – vill veta varför staden är så tilldragande

Ett barn kör med cykel längs med en trottoar i Närpes.
Ett barn kör med cykel längs med en trottoar i Närpes. Bild: Yle/Juho Karlsson Närpes,Österbotten,cyklister,höst,barn (åldersgrupper),Skolbarn

Den positiva befolkningsutvecklingen och sysselsättningsgraden i Närpes intresserar nordiska forskare. Ett forskningsprojekt pågår som bäst om vilka faktorerna bakom vissa nordiska landsbygdsorters attraktivitet är.

Projektet finansieras av Nordiska ministerrådet och allt som allt är fjorton orter med i projektet. I Finland är det fråga om Jomala på Åland, Enare och Närpes.

En skallig man med glasögon.
Michael Kull. En skallig man med glasögon. Bild: Yle/Juho Teir forskare,Närpes,landsbygd,Österbotten

- I många nordiska landsbygdsorter är det en utmaning då människor flyttar bort, men Närpes är en av de kommuner där man ser en positiv flyttrend och också befolkningsutvecklingen i staden är positiv. En tredje faktor som påverkade att vi valde Närpes är sysselsättningsgraden. Men det är statistik. Vi vill veta vad som ligger bakom de här siffrorna, konstaterar forskaren Michael Kull på Nordregio.

Han är som bäst på besök i Närpes där han diskuterar med företagare, ungdomar, familjer och tjänstemän inom staden. Speciellt intresserad är han av vad ungdomar tycker.

- Jag vill tala med olika folk här och se varför det ser ut så här nu, men också vad som kan hända i framtiden. Vi vill tala med ungdomar, gymnasie- och yrkesskolelever och veta vad som är viktigt för dem och ifall de har en framtid här.

Ett äldre par går på gatan. På vägen till vänster om paret kör flera bilar.
Ett äldre par går på gatan. På vägen till vänster om paret kör flera bilar. Bild: Yle/Juho Karlsson Närpes,Österbotten,bilar,höst

Han har redan intervjuat ungdomar på till exempel Åland och Färöarna.

- Ungdomarna sa att de inte vill leva samma liv som sina föräldrar. De ville ha mera kultur och caféer och ställen där man kan idrotta. Sociala utrymmen helt enkelt, där folk kan träffas fysiskt.

På måndagen intervjuade Kull en ung företagare i Närpes som driver ett modernt växthus som drivs med biobaserad energi.

Kull påpekar att landsbygden behöver folk som har en stark tro på sitt samhälle och är villiga att ta risker.

- Den företagare vi träffade var just ett exempel på det. Familjeföretaget var inte så lockande, men han bestämde sig för att ta en risk. Han sa att han tror på det här stället och att det finns en framtid för jordbruket.

Fel bild av landsbygden

Ann-Sofi Backgren är finsk representant i Nordregios forskningsgrupp om hållbar landsbygdsutveckling och hon tycker att projektet är väldigt viktigt.

- Landsbygden förändras och den bild som många har av landsbygden stämmer inte överens med den bild som det de facto är idag. Man föreställer sig många tunga och skitiga jobb, men idag är mycket automatiserat.

En kvinna med långt brunt hår står framför en vit vägg. På väggen hänger en tavla.
Ann-Sofi Backgren. En kvinna med långt brunt hår står framför en vit vägg. På väggen hänger en tavla. Bild: Yle/Juho Teir Närpes,Österbotten,ann-sofi backgren

- Vi måste bli bättre på att berätta storyn och det här projektet är ett sätt att göra nedslag i olika kommuner i Norden.

Backgren hade också ett finger i spel till varför just Närpes valdes med i projektet.

- Det fanns en hel del kommuner att välja mellan. Jag kommer själv från grannkommunen Korsnäs, så någon gång måste man få dra lite hemåt. När jag såg att Närpes fanns med på den här potentiella listan, var jag ganska snabb på att lyfta fram Närpes som ett bra exempel i den här undersökningen.

Andra kommuner kan dra nytta av projektet

Projektet kombinerar kvantitativa analyser av befolkning och demografi med kvalitativa analyser, det vill säga intervjuer. På det här sättet vill forskarna få reda på varför vissa landsbygdsorter klarar sig bättre än andra.

- Vi vill kartlägga vad som är trenden och kanske vi kan hitta en bra praxis som kan användas över kommun-, region- samt landsgränser, säger Kull.

Tanken är att man så småningom ska analysera och sammanställa materialet man samlat in och förhoppningsvis kan man redan nästa vår eller sommar presentera en slutrapport.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten