Hoppa till huvudinnehåll

Vi jämförde politikernas åsikter: Ändringar i uppbådet är att vänta nästa regeringsperiod, men fortsättningen är än så länge bara på utredningsstadiet

Värnpliktig med maskingevär.
Värnpliktig med maskingevär. Bild: Försvarsmakten norra karelens brigad

Riksdagspartierna visar klart intresse för att göra ändringar i uppbådet och göra det mer könsneutralt. De vill få igång arbetet nästa regeringsperiod. Några stora eller snabba förändringar i hela värnpliktssystemet är ändå inte att vänta.

Finländarna visar upp en hög försvarsvilja. Vårt nuvarande system med allmän värplikt som gäller män har ett brett stöd. Det visar alla undersökningar.

Ändå upplever många att det finns ett behov att göra ändringar i systemet. Inte minst på grund av upplevd ojämlikhet.

Svenska Yle kontaktade representanter för partierna för att kolla hur stora förändringar i uppbådet och därefter värnpliktssystemet de är redo att göra.

Riksdagspartierna öppnar upp för ändringar i uppbådet. I klartext vill politikerna göra uppbådet könsneutralt, så att det gäller alla kön.

Betoningarna varierar. Vänsterförbundets riksdagsledamot Markus Mustajärvi röstade på ett seminarium som arrangerades av Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) nyligen emot uppbåd för både män och kvinnor.

- Om jämlikheten görs till främsta motivering, finns det bara två alternativ. Uppbådet och militärtjänstgöringen är obligatorisk för alla, eller för ingen, säger Mustajärvi.

Partisekreterarna fick frågan per e-post av Svenska Yle 9.10. I de fall då vi inte fick svar, ringde vi upp en riksdagsledamot.
Parti, svarandeHur ställer ni er till obligatoriskt uppbåd för både män och kvinnor? Och vad skulle hända sen?
Sannfinländarna, riksdagsledamot Jani MäkeläUppbådet kunde utvidgas till att beröra också kvinnor. Det är inte ändamålsenligt att alla gör militärtjänstgöring, speciellt inte kvinnor.
De gröna, partisekreterare Lasse Miettinen (och riksdagsgruppens ordförande Krista Mikkonens kommentar på PFI-seminarium 20.9)Uppbåd för alla skulle vara ett steg i mer jämlik riktning (KM). Som ett första steg utvidgas uppbådet så att det berör hela årskullen. Kvinnornas militärtjänstgöring bibehålls som frivillig. På lång sikt driver vi frivillig militärtjänstgöring för alla (LM).
Svenska folkpartiet, partisekreterare Fredrik GuseffÄven kvinnor borde kallas till uppbåd. Vi är öppna för att utreda en modell där de mest lämpade inom årskullen väljs till militärtjänstgöring, oberoende av kön.
Vänsterförbundet, riksdagsledamot Markus Mustajärvi (egen intervju och kommentar på PFI-seminarium 20.9)Stöder inte enbart uppbåd som berör alla. Om jämlikheten görs till främsta motivering, finns det bara två alternativ. Uppbådet och militärtjänstgöringen är obligatorisk för alla, eller för ingen.
Kristdemokraterna, partisekreterare Asmo MaanselkäVi stöder att hela årskullen kallas till ett uppbådstillfälle. Värnplikten behöver inte utvidgas. Jag skulle vilja sänka tröskeln för kvinnornas frivilliga service, till vilket uppbådet kunde vara ett svar.
Samlingspartiet, programchef Antti Vesala (via partisekreterare Janne Pesonen)Samlingspartiet stöder att uppbådet riktas till både män och kvinnor. Utredning och beslut kunde göras nästa regeringsperiod. Partiet stöder också utredandet av en medborgarservicemodell. Partiet har åtminstone inte ännu tagit som sitt mål att utvidga militärtjänstgöringen så att den berör kvinnor.
Socialdemokraterna, partisekreterare Antton RönnholmSDP förutsätter att statsrådet under nästa period förverkligar en utredning om uppbåd som berör hela årskullen och inledandet av en könsneutral medborgarservice.
Centern, politisk sakkunnig Ilkka Miettinen (via partisekreterare Riikka Pirkkalainen)Uppbådet bör göras till ett framtidsuppbåd som berör både unga män och kvinnor. Vid sidan av den allmänna värnplikten bör vi utveckla en medborgarserviceplikt som berör alla. Centern inleder arbetet för att utveckla sin egen modell.
Blå framtid, riksdagsgruppens ordförande Simon EloBlå framtid stöder uppbåd för alla. Partiet har inte ännu någon officiell ståndpunkt till fortsättningen, t.ex. någon form av medborgarservice. Personligen stöder jag någon form av sådan modell.

Oklart vad som skulle hända efter uppbådet

Partierna visar upp en klar vilja att göra ändringar i uppbådssystemet.

Förändringar är med andra ord att vänta redan under nästa regeringsperiod, oberoende av vem som sitter med i regeringen.

Det verkar ändå inte finnas någon utvecklad gemensam syn på vad som borde hända efter uppbådet och hur resten av systemet borde reformeras.

De gröna anser till exempel att kvinnornas militärtjänstgöring också i fortsättningen ska vara frivillig. På lång sikt driver partiet sedan frivillig militärtjänstgöring för alla.

- Det är inte ändamålsenligt att alla gör militärtjänstgöring, speciellt inte kvinnor, säger Sannfinländarnas riksdagsledamot Jani Mäkelä.

Militär med ett stormgevär i handen.
Militär med ett stormgevär i handen. Bild: All Over Press/ Ismo Pekkarinen soldater,militär,krigsmakt,stormgevär,försvarsmakten,Finlands försvarsmakt

Många lyfter fram upplevd orättvisa som drabbar civiltjänstgörarna.

De flesta talar för att det skulle behövas någon form av ny medborgarservice eller -tjänst i framtiden. Hur den ska se ut är hos de flesta partierna knappt på planeringsstadiet.

- Centern inleder arbetet för att utveckla sin egen medborgarservicemodell, uppger Ilkka Miettinen, politisk sakkunnig vid Centern.

"Systemet borde reformeras på ett bredare plan"

Fackboksförfattaren Kaisa-Maria Tölli publicerade nyligen boken ”Störning – kvinna i lumpen” och är löjtnant i reserven.

Tölli tycker det är bra att partierna nu börjar öppna upp för ändringar som berör uppbådet.

Att bara ändra uppbådet är ändå bara ett litet steg.

- Jag hoppas att man nu funderar på att reformera systemet på ett bredare plan. Civiltjänstgöringen borde öppnas upp för båda könen.

Medborgartjänst med influenser från Norge

Tölli skulle själv arrangera uppbådet i form av en säkerhetsdag, som inte bara skulle handla om försvaret. Också andra myndigheter skulle delta.

I idealfallet skulle Finland sedan gå över till ett system med medborgarservice, -tjänst eller –plikt, beroende på vad man vill kalla det.

- Då skulle alla ha lika möjlighet att välja militärtjänstgöring eller ett civilt alternativ.

Tölli tycker man starkt borde koppla in den sociala aspekten i uppbådet. Den vägen kunde systemet komma åt ungdomar som riskerar bli utslagna.

Läs här Försvarsmaktens infopaket om Finlands värnpliktssystem.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes