Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Nästan 40 år av krig i Afghanistan - nu ser det ut att bli ännu värre

En del talibaner har lagt ner sina vapen och gjort fred med regeringen. Det här är två av 53 talibaner och medlemmar av IS som lade ner sina vapen i Jalalabad i östra Afghanistan
Talibanerna verkar idag starkare än någonsin efter att de drevs från makten år 2011 En del talibaner har lagt ner sina vapen och gjort fred med regeringen. Det här är två av 53 talibaner och medlemmar av IS som lade ner sina vapen i Jalalabad i östra Afghanistan Bild: EPA/GHULAMULLAH HABIBI Afghanistan,talibaner

I nära fyrtio år har afghanerna plågats av krig som har underblåst sjukdomar, drogproblem, etniska och religiösa konflikter, ekonomisk misär, kvinnoförtryck och destruktiv inblandning från utländska makter, både när och fjärran.

Äldre afghaner har upplevt sovjetisk ockupation på 1980-talet, ett blodigt inbördeskrig som slutade i talibanernas segertåg på 1990-talet, talibanernas fall och det nya kriget mot den nya demokratiska regeringen samt USA och omvärlden efter 11 september attackerna år 2001.

Sedan talibanernas fall har tiotusentals civila dödats, miljoner har drivits från sina hem och landet är djupt splittrat i rebell- och regeringskontrollerade distrikt och provinser.

Både afghanerna och amerikanerna är trötta på det överlägset längsta kriget i USA:s historia.

Det afghanska parlamentsvalet hotas av talibanattacker och valfusk. Kandidaten Mie wali ställer upp i ett av de mest osäkra distrikten i den sydliga, krigsdrabbade provinsen Helmand
Det afghanska parlamentsvalet hotas av talibanattacker och valfusk. Kandidaten Mie Wali ställer upp i ett av de mest osäkra distrikten i den sydliga, krigsdrabbade provinsen Helmand Det afghanska parlamentsvalet hotas av talibanattacker och valfusk. Kandidaten Mie wali ställer upp i ett av de mest osäkra distrikten i den sydliga, krigsdrabbade provinsen Helmand Bild: EPA-EFE/WATAN YAR Afghanistan,parlamentsval

Inga fredstrevare leder någonvart, medan den afghanska regeringen verkar totalt oförmögen att vare sig garantera säkerhet eller motarbeta utbredd korruption, som urholkar regeringens trovärdighet.

Som om detta inte vore nog, så genomlider stora delar av Afghanistan som bäst den värsta torkan i mannaminne.

FN slog i måndags larm om att tre miljoner afghaner som lider av akut matbrist, nu hotas av hungersnöd. Ytterligare åtta miljoner utfattiga afghaner är dessutom i farozonen, enligt FN.

Om valprocessen inte accepteras så hur kan du acceptera resultatet― Västerländsk valobservatör

Parlamentsvalet hotat

Läget är alltså kritiskt inför parlamentsvalet på lördag, som borde ha hållits redan för tre år sedan, men krig och valfusk omintetgjorde planerna.

Nästan inget har ändå förändrats under de gångna åren vad gäller valförrättningen.

Säkerheten är lika dålig som någonsin förut och tiotals poliser och soldater har dödats varje dag i talibanattacker inför valet.

FN medger att valet antagligen blir "kaotiskt och högst bristfälligt" på grund av fusk och befarade talibanattacker under valet.

Det har förekommit omfattande valfusk i alla afghanska val, men denna gång försöker man åtgärda problemet med tyska, biometriska maskiner i vallokaler, som kan verifiera väljarna.

Oppositionen har krävt sådana maskiner i alla vallokaler men av 22 000 beställda maskiner har bara drygt 4 000 levererats till Afghanistan.

Parlamentsvalet i oktober väntas bli ett kaotiskt fuskval som dessutom plågas av talibanattacker. Shireen Shahabi som ställer upp i provinsen Herat delar ut flygblad
Parlamentsvalet i oktober väntas bli ett kaotiskt fuskval som dessutom plågas av talibanattacker. Shireen Shahabi som ställer upp i provinsen Herat delar ut flygblad Parlamentsvalet i oktober väntas bli ett kaotiskt fuskval som dessutom plågas av talibanattacker. Shireen Shahabi som ställer upp i provinsen Herat delar ut flygblad Bild: EPA-EFE/JALIL REZAYEE Afghanistan,parlamentsval

Lokala val som skulle hållas samtidigt har ställts in, liksom valet i provinsen Ghazni, som talibanerna var nära att inta nyligen.

Dessutom kommer över 2 000 vallokaler att vara stängda av säkerhetsskäl, så förhoppningarna om att de nuvarande korrumperade och illegitima ledamöterna kan ersättas med nya krafter förblir små.

- Parlamentet borde vara folkets hus, i stället har det blivit en plats för maffianätverk, korruption och för sådana som arbetar för sina egna intressen, säger den 26-åriga tv-journalisten Maryam Sama, som ställer upp i valet.

En västerländsk valobservatör ansåg att det "vore bäst om valet skulle uppskjutas" till efter presidentvalet nästa vår.

- Om valprocessen inte accepteras så hur kan du acceptera resultatet, undrade observatören.

Allt värre under det här årtiondet

Läget har på många sätt blivit värre än efter talibanernas fall år 2001.

Afghanistan kan år 2018 bli den blodigaste konflikten i världen, blodigare än Syrien eller Jemen, som FN betraktar som världens värsta humanitära kris för närvarande.

Ett talande exempel är att FN:s barnfond Unicef uppger att man nu för första gången sedan år 2002, har bokfört en ökning av barn som inte går i skola.

Hela 44 procent eller 3,7 miljoner barn i åldrarna 7 till 17 år, går inte i skola i Afghanistan och ändå har utbildningssektorn länge hyllats som en av de stora framgångarna efter talibanernas fall.

Det brittiska rundradiobolaget BBC uppger för sin del att talibanerna numera är närvarande i 70 procent av landet, i områden som de antingen kontrollerar helt eller delvis och som de hotar att ta över.

Talibanerna är inte längre en odisciplinerad, splittrad styrka där enheter opererar relativt självständigt

En färsk påminnelse om hur katastrofalt dåligt det militära läget har blivit, är provinshuvudstaden Ghazni söder om Kabul som utsattes för en massiv talibanattack i augusti.

Ett 1 000-tal talibaner var ytterst nära att inta den strategiskt belägna staden och att skära av den livsviktiga landsvägen norrut till huvudstaden Kabul, tills regeringen och USA skickade massiva förstärkningar och lyckades rädda Ghazni efter fem dagars häftiga strider.

Talibanerna var nära att inta provinshuvudstaden Ghazni i augusti. Nära 500 människor dödades i häftiga strider som pågick i flera dagar i stadskärnan
Talibanerna var nära att inta provinshuvudstaden Ghazni i augusti. Nära 500 människor dödades i häftiga strider som pågick i flera dagar i stadskärnan Talibanerna var nära att inta provinshuvudstaden Ghazni i augusti. Nära 500 människor dödades i häftiga strider som pågick i flera dagar i stadskärnan Bild: EPA-EFE/SAYED MUSTAFA Afghanistan,Taliban

Skrämmande disciplin och styrka

Det nya med Ghazni-attacken var inte hur illa förberedd regeringen var eller hur lite den kunde göra för civila som blev instängda, för allt det har vi sett många gånger tidigare.

Nej, det anmärkningsvärda var hur disciplinerade talibanerna var, hur de koncentrerade styrkor och vapen omkring staden utan att bli upptäckta och hur de samtidigt utförde koordinerade attacker på andra håll i landet.

Allt det tyder på en oroväckande effektiv kommandostruktur och enighet i leden som vi inte har bevittnat tidigare och vilket ledde till skrämmande resultat: Nära 500 människor dödades i Ghazni, bland dem över 100 soldater och poliser och över 200 rebeller, enligt officiella uppgifter.

Provinsen Helmand hör till talibanernas starkaste fästen och de kontrollerar stora delar av ökenprovinsen
I fjol, dödades nästan 200 poliser och soldater varenda vecka. Moralen bland säkerhetsstyrkor är farligt låg Provinsen Helmand hör till talibanernas starkaste fästen och de kontrollerar stora delar av ökenprovinsen Bild: EPA-EFE/WATAN YAR Helmand,Afghanistan,talibaner

Samtidigt dödades över 350 regeringssoldater och poliser i koordinerade attacker på andra håll i landet.

I ett distrikt utplånades den afghanska arméns elitstyrka, ett hundratal kommandosoldater som var den afghanska arméns stolthet.

Det bevisar att talibanerna inte längre är en relativt odisciplinerad, splittrad styrka där enheter opererar mer eller mindre självständigt i olika delar av landet.

Talibanrebeller med regeringssoldater i Kabul under ett eldupphör i somras
Talibanrebeller med regeringssoldater i Kabul under ett eldupphör i somras Talibanrebeller med regeringssoldater i Kabul under ett eldupphör i somras Bild: EPA-EFE/HEDAYATULLAH AMID Taliban,Afghanistan

Moralen låg, biståndsarbetare hotas

Både afghanska och amerikanska militärexperter är särskilt bekymrade över den låga moralen bland säkerhetsstyrkor som decimeras av krig och avhopp.

Nästan 200 soldater och poliser dödades varenda vecka i fjol.

Tio procent av soldaterna i armén antingen dödades, skadades eller deserterade, vilket är en så hög siffra att armén inte längre klarar av sådana förluster.

Officiellt består landets säkerhetsstyrkor av 300 000 soldater och poliser, men man undrar allmänt hur pålitlig siffran egentligen är och om det finns likadana spökarméer i Afghanistan som i Mosul i Irak, där regeringsstyrkor smalt bort inför IS anfall.

Regeringen och utländska Natostyrkor lyckades rädda Ghazni först efter att man skicka in massiva förstärkningar
Regeringen och utländska Natostyrkor lyckades rädda Ghazni först efter att man skickade in massiva förstärkningar Regeringen och utländska Natostyrkor lyckades rädda Ghazni först efter att man skicka in massiva förstärkningar Bild: EPA-EFE/SAYED MUSTAFA Afghanistan,Ghazni,Taliban

De korrumperade makthavarna verkar samtidigt ha förlorat sin förmåga att distribuera humanitärt bistånd medan stora biståndsorganisationer som Röda Korset, Rädda barnen och Läkare utan gränser, tidvis har stoppat eller avbrutit sin verksamhet i stora delar av landet.

Talibanerna meddelade tidigare i år att de inte längre lämnar Röda korsarbetare i fred. Över 20 biståndsarbetare har dödats medan ett fyrtiotal har skadats och dessutom har ett 80-tal biståndsarbetare kidnappats, för det mesta i attacker på livsfarliga landsvägar.

- Det är en skam, konstaterade Toby Lanzer som är FN:s humanitära koordinator i Afghanistan.

Talibanerna tog i varje fall ett steg tillbaka då de i början av oktober meddelade, att de avhåller sig från attacker mot Röda korset.

Många andra internationella biståndsgivare har redan gett upp försöken att hjälpa Afghanistan efter att ha öst miljarder i landet, utan särskilt stora eller stabila resultat.

President Ashraf Ghani höll ett direkt sänt tal i tv då raketer landade nära presidentens palats
President Mohammad Ashraf Ghani sparkade försvars- och inrikesministrarna, den högste spionchefen samt sin nationella säkerhetsrådgivare efter attacken mot Ghazni President Ashraf Ghani höll ett direkt sänt tal i tv då raketer landade nära presidentens palats Bild: EPA-EFE/HEDAYATULLAH AMID Afghanistan,Mohammad Ashraf Ghani

Presidenten tar inget ansvar

Den afghanska regeringen var som sagt handfallen både inför och efter attacken mot Ghazni, men president Ashraf Ghani tog ingalunda på sig ansvaret utan han beslöt genast att sparka sin närmaste medarbetare, den nationella säkerhetsrådgivaren Hanif Atmar.

Dessutom fick försvars- och inrikesministern samt den högsta underrättelsechefen sparken, men de besluten återtog Ghani dagen efter, vilket för sin del vittnar om hur kaotiskt hans styre är.

Det stundande parlamentsvalet betraktas också som en generalrepetition inför presidentvalet nästa år, som än en gång ser ut att bli ytterst polariserat mellan olika etniska och religiösa folkgrupper.

Den impopuläre presidenten hoppas därför på ett förhandlingsgenombrott med talibanerna, som dessvärre ser ut att ha trappat upp sina krav inför eventuella fredssamtal.

Sorg efter att en familjemedlem dödats i självmordsattacken i en skola i Kabul
Afghanistan kan år 2018 bli den blodigaste konflikten i världen Sorg efter att en familjemedlem dödats i självmordsattacken i en skola i Kabul Bild: EPA-EFE/JAWAD JALALI Afghanistan,Kabul,Sörjande,våldsbrott,självmordsattacker

Ashraf Ghani skulle gärna inleda regelrätta fredsförhandlingar med rebeller, precis som sin föregångare Hamid Karzai, men talibanerna har envist och konsekvent krävt direkta förhandlingar med USA och inte med den afghanska regeringen, som talibanerna betraktar som amerikanernas marionetter.

USA har fram till nu alltid vägrat att inleda direkta, officiella förhandlingar för att inte sabotera sin bundsförvant, men president Donald Trump beslöt i år att för första inleda direkta förhandlingar med rebellerna.

Parterna möttes i somras och höstas Doha i Qatar, där talibanerna lär ha skärpt sina krav om att fängslade rebeller måste friges och att alla utländska styrkor bör lämna landet innan det kan bli tal om regelrätta fredsförhandlingar med regeringen.

Talibanledaren mulla Akhtar Mansoor dödades i en amerikansk drönarattack i den pakistanska provinsen Baluchistan år 2016, men det verkar inte ha försvagat talibanerna
Talibanledaren mulla Akhtar Mansoor dödades i en amerikansk drönarattack i den pakistanska provinsen Baluchistan år 2016, men det verkar inte ha försvagat talibanerna Talibanledaren mulla Akhtar Mansoor dödades i en amerikansk drönarattack i den pakistanska provinsen Baluchistan år 2016, men det verkar inte ha försvagat talibanerna Bild: EPA/STR Taliban,Afghanistan,Akhtar Mansoor

Talibanerna erbjuder nästan inget i gengäld och kraven verkar därför oacceptabla. Frågan är om rebellerna ens har viljan eller förmågan att sluta fred.

Talibanernas högsta ledarskap- shuran - lever i landsflykt i och omkring staden Quetta i Pakistan och det är många som betvivlar att ledarna där har tillräckligt stor auktoritet för att beordra allmänt eldupphör över hela Afghanistan, som alla rebeller skulle respektera.

Många betvivlar också om talibanerna egentligen vill ha fred när de är på offensiv och har inlett förhandlingar med länder som Kina, Iran och Ryssland, som har sina egna orsaker för att värna om bättre kontakter med den eventuella segraren i kriget i Afghanistan.

Eller som afghaner har påpekat för utlänningar genom århundraden: Ni har era klockor men vi har all tid i världen.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes