Hoppa till huvudinnehåll

Norges regering ber "tyskerjentene" om förlåtelse

Norges statsminister Erna Solberg under en minnesceremoni i Oslo på fyraårsdagen av Utöya-massakern.
Norges statsminister Erna Solberg. Norges statsminister Erna Solberg under en minnesceremoni i Oslo på fyraårsdagen av Utöya-massakern. Bild: EPA/AUDUN BRAASTAD erna solberg

Norges regering med statsminister Erna Solberg i spetsen har bett de så kallade "tyskerjentene" om förlåtelse för hur de behandlades efter andra världskrigets slut.

Tusentals norska flickor och kvinnor, som hade haft relationer till tyska soldater, utsattes för övergrepp av olika slag.

Enligt regeringens och statsminister Solbergs officiella meddelande var norska statens agerande ovärdigt en rättsstat.

- Vår konklusion är att norska myndigheter bröt mot rättsstatens grundprincip om att ingen medborgare kan straffas utan dom eller dömas utan lag, sa statsminister Solberg på onsdagen. Man kan se uttalandet på NRK:s webbplats.

Hon medgav att det tagit länge för regeringen att ta det här steget. Det sker med anledning av att det i år är 70 år sedan FN antog deklarationen om de mänskliga rättigheterna, samt att det år 2020 har gått 75 år sedan krigsslutet.

Norska myndigheter bröt mot rättsstatens grundprincip om att ingen medborgare kan straffas utan dom eller dömas utan lag― Statsminister Erna Solberg

Norska statens officiella ursäkt grundas på en utredning från forskningsstiftelsen HL-Senteret (Senter for studier av Holocaust og livssynsminoriteter) om hur olika grupper behandlades efter den tyska ockupationens slut år 1945.

Ansågs som landsförrädare

Fokus ligger på de så kallade "tyskerjentene" eller "tyskertøsene", som utsattes för en omild behandling, bland annat med stöd av retroaktiv lagstiftning.

De fråntogs sina medborgerliga rättigheter, internerades eller skickades ut ur landet. Många tvingades följa sina män till det sönderbombade Tyskland.

Exakt hur många kvinnor det handlar om är okänt, men bedömningarna ligger mellan 40 000 och 50 000. Det är ingen liten andel av befolkningen, då man betänker att Norge nätt och jämnt hade tre miljoner invånare år 1945.

För många var det en ungdomlig förälskelse, för andra en livslång kärlek till en som var fientlig soldat. Eller en tanklös flört som satte spår för resten av livet― Statsminister Erna Solberg

Även "tyskerungene" - de mellan 10 000 och 12 000 barn som blev frukten av kvinnornas förbindelser med tyska soldater - fick det svårt i livet.

Ännu flera decennier efter kriget fick de känna av glåpord och trakasserier.

Erna Solberg påminde i sitt tal att dåtidens könsrollsmönster ställde olika krav och förväntningar på kvinnor och män.

En kvinna som frivilligt gav sig till fienden ansågs ha gett bort en del av nationen, och därmed förrått sitt land.

- För många var det en ungdomlig förälskelse, för andra en livslång kärlek till en som var fientlig soldat. Eller en tanklös flört som satte spår för resten av livet, konstaterade Solberg.

Statsministerns besked innebär att det anslås medel till forskning om de drabbade kvinnornas öde. Det ska också bli lättare att få skadestånd, lovade hon.