Hoppa till huvudinnehåll

Kan och bör invandrare integreras på svenska i Finland?

Vad säger vetenskapen?
Vad säger vetenskapen? Bild: Yle/Miro Johansson Åbo Akademi,vetenskap,Svenskfinland,integration,vad säger vetenskapen

De flesta invandrare som kommer till Finland får lära sig finska då de flyttar hit. Varför inte svenska?

I Närpes har man lång erfarenhet av att integrera invandrare på svenska. I många andra kommuner i Svenskfinland är språket vanligen finska trots att svenskan kan vara stark eller rentav i majoritet.

Till exempel i Pargas och i Kimitoön som båda är övervägande svenskspråkiga kommuner görs integrationsarbetet mest på finska.

– Trots att integrationslagen ger invandrare rätt att komma in i det nya landet på svenska gör man så här, säger Linda Bäckman som är Svenska Litteratursällskapets forskare vid ämnet svenska på Åbo Akademi.

Linda Bäckman.
Linda Bäckman. Linda Bäckman. Bild: Yle/Peter Petrelius Åbo Akademi,linda bäckman

– Om invandraren väljer finska, så kan hen börja sina kurser nästa vecka, men väljer hen svenska måste man vänta tills det finns tillräckligt många för en hel grupp. Då kan det hända att finskan i praktiken är enda valet på många orter, säger hon

Myndigheterna räknar med arbetsmöjligheterna

Frågan gäller om invandrarna klarar sig bäst i fall de får lära sig finska. Enligt Bäckman har myndigheterna räknat med att det finns bättre arbetsmöjligheter för invandrare om de lär sig finska, men att myndigheterna inte verkar känna till möjligheterna att integreras på svenska.

Nu finns en tvåspråkig integrationsutbildning i Pargas där invandrarna lär sig finska fyra dagar i veckan och svenska en dag i veckan.

Man kan ju tänka sig att mycket av vardagslivet till stor del innehåller svenska på tvåspråkiga orter― Linda Bäckman

– Man kan tänka sig att mycket av vardagslivet på tvåspråkiga orter till stor del innehåller svenska och tvåspråkig integration speglar bättre vardagen helt enkelt. I lagen är det ändå fortfarande antingen eller, säger Bäckman.

På svenska i Närpes sedan 1980-talet

Sedan 1980-talet har invandrare som flyttat till Närpes fått lära sig svenska och många verkar ha klarat sig bra. Alla har unika livssituationer och många uppger ekonomiskt oberoende och trygghet som största skäl till att de stannat på orten, säger Bäckman.

– I ett jobb inom växthus- eller metallbranschen där det kanske inte finns så höga språkkrav överhuvudtaget talar man kanske inte så mycket under arbetsdagen, säger hon.

Kvinna jobbar med topparna av tomatplantor
Vissa arbeten kräver mindre språkkunskaper. Kvinna jobbar med topparna av tomatplantor Bild: Yle/Sofi Nordmyr arbetskraftsinvandring,börje ivars ab

Överlag har det visat sig att det kan vara svårt för invandrare att flytta till huvudstadsregionen om de lärt sig enbart svenska, men bland arbetsgivarna finns det också svenska företag som är villiga att ta in invandrare som arbetskraft.

Oro för att invandrare flyttar bort

En orsak till att invandrare inte brukar integreras på svenska är att det finns en oro för att de flyttar från orten efter några år och att det därför inte är värt att göra arbetet på svenska.

På den punkten verkar det uppstå en konflikt mellan lokala och nationella intressen. Bäckman säger att det absolut skulle vara bra för lokalsamhället om invandrarna skulle lära sig svenska där det är majoritetsspråk.

– De sociala kontakterna är ju ändå någonting som man ser som en del av integrationen. I nuläget vet man inte så mycket om varför människor flyttar - om det till exempel har att göra med arbete, utbildning eller egna kontakter annanstans, säger hon.

Bäckman säger att det stämmer att invandrare flyttar från mindre orter till större städer, men att det finns skillnader mellan orterna.

bild av brädspelet alfapet, kolla svaren står det
Linda Bäckman anser att invandrare mycket väl kunde lära sig svenska på fler orter. bild av brädspelet alfapet, kolla svaren står det Bild: Johan Lindholm/Yle finlandismtest

– Det ser lite olika ut, till exempel i Närpes vekar många stanna kvar. I övriga orter som Pargas, Kimitoön och Raseborg har man sett att kvotflyktingar ofta flyttar vidare till huvudstadsregionen till och med ganska kort efter att de anlänt.

Både och?

Trots det skulle det inte vara bortkastat för en invandrare att lära sig svenska, säger Bäckman. Och ingenting utesluter att en invandrare lär sig både svenska och finska.

– Frågan kunde också vara att vilket språk ska man lära sig först och vilken nivå en invandrare borde uppnå, speciellt om det skulle gälla att lära sig två helt nya språk, säger hon.

Många anser att finskan är ett språk som kan vara knepigt att lära sig, kunde det vara ett skäl för att ta en genväg in i samhället med det andra nationalspråket?

Det finns invandrare som kommer hit som tidigare bott i ett annat nordiskt land och lärt sig språket där. Andra flyttar hit för att de kan ha gift sig med en finlandssvensk.

– Och förstås, om man talar ett språk som är besläktat med svenskan, så är det säkert lättare att lära sig än finska, säger hon.

Linda Bäckman doktorerade i fjol med en avhandling om språk och identitetsfrågor bland andra generationens invandrare som vuxit upp i Åbo, Malmö och Birmingham. Nu forskar hon i integration på svenska i Finland med fokus på Raseborg, Närpes och Pargas.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland