Hoppa till huvudinnehåll

Ingen EU-representant för Åland: En jättestor besvikelse, säger riksdagsledamot Mats Löfström

EU-flaggan och Ålands flagga med åländska vyer i bakgrunden.
EU-flaggan och Ålands flagga med åländska vyer i bakgrunden. Åland,Eu,Europeiska unionen,eu-flaggan

Åland hade hoppats på en egen plats när Finland får en extra representant i parlamentet efter att Storbritannien lämnar EU. Nu har det ändå visat sig att majoriteten av riksdagen motsätter sig förslaget. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström anser att beslutet är beklagligt, men tror inte att saken nödvändigtvis är slutdiskuterad.

I och med Brexit ökar Finlands mandat i Europaparlamentet från 13 till 14, när Storbritanniens platser fördelas mellan 14 medlemsländer.

Ett förslag var att ge det extra mandatet till Åland – men den idén stötte på patrull i en färsk omröstning då Centerns, Samlingspartiets och Blå framtids riksdagsgrupper tog ställning till frågan på torsdag.

Också Sannfinländarna var av samma åsikt, vilket betyder att en majoritet av riksdagen inte ser någon orsak till att ge platsen till ålänningarna.

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström tycker att beslutet är beklagligt.

- Vi har vetat hela tiden att det skulle bli svårt att få en åländsk representant i EU. Men visst är det ju en stor besvikelse, nu när man står inför faktumet att det inte blir så.

Han är ändå inte särskilt överraskad.

- Förstås är det så att alla partiers partisekreterare kalkylerar hur de kan maximera det egna partiets inflytande. Det här leder till att principiella frågor blir av underordnad betydelse, vilket är tråkigt, konstaterar han.

”En unik möjlighet att kompensera Åland för den makt som man har gett ifrån sig”

Åland har kämpat länge för att få ensamrätt till det nya mandatet.

Enligt Löfström vore det rimligt att Åland fick en egen EU-parlamentariker, som kompensation för den makt man gett ifrån sig i och med EU-medlemskapet. Det här konstaterades redan år 1994, när regeringen gav sin proposition till riksdagen om Finlands unionsmedlemskap, menar han.

Också år 2009 konstaterades det i ett principbeslut att Åland borde ha en egen plats.

Mats Löfström 19.10.2016
Mats Löfström 19.10.2016 Mats Löfström

En Europaparlamentariker skulle ge ålänningarna möjlighet att bevaka sina intressen på ett helt unikt sätt, säger Löfström.

- Det är ju en sits med verklig politisk makt. Den positionen kan inte jämföras med en plats i regionkommittén, eller med att ha en representation eller ambassad på plats.

- Att Finland nu får en extra plats i och med brexit hade varit en unik möjlighet att kompensera Åland och lagtinget för den makt som man har gett ifrån sig, utan att riksdagspartierna skulle förlora antalet mandat som man kan dela på, säger Löfström.

I dagsläget motsvarar en EU-parlamentariker ungefär 400 000 finländare. På Åland bor bara knappt 30 000 invånare. Det här var en av orsakerna som lyftes fram av dem som röstade mot en åländsk EU-representant.

Löfström påpekar ändå att den tysktalande minoriteten i Belgien, som är av ungefär samma storlek som befolkningen på Åland, har en egen plats i parlamentet. Det hade också Grönland som en del av Danmark.

Tror inte att frågan är avgjord för gott

Åländska lantrådet Katrin Sjögren sade tidigare i år att hon önskar att den finländska riksdagen och regeringen respekterar tidigare löften om att säkra en åländsk representation i parlamentet.

Katrin Sjögren står och pratar vid en dator
Katrin Sjögren står och pratar vid en dator Bild: Ålands Radio & TV/Cecilia Ekströmer Åland,Lantråd,Katrin Sjögren

I våras skrev statsminister Juha Sipilä i en kolumn för Helsingin Sanomat, att han är redo att diskutera möjligheten och att ålänningarnas önskan ska beaktas.

Även om regeringspartierna visat sig vara emot frågan, tror Mats Löfström inte att det här bara varit tomma ord.

- Jag är mycket tacksam över att statsministern tog ställning till det här. Nu ser vi emellertid att den politiska viljan helt enkelt inte var tillräckligt stor. Det är klart det är en jättestor besvikelse.

Löfström tror ändå inte att frågan är avgjord för gott.

- Nu när regeringspartierna har slagit fast sin ståndpunkt, betyder det att det inte finns några förutsättningar att få igenom frågan under den här riksdagsperioden. För den här gången är det game over.

- Men exempelvis har Ålandsminister Anne Berner sagt att man vill titta på den här saken nästa period, när Ålands självstyrelselag revideras. Så frågan är inte död för all framtid.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes