Hoppa till huvudinnehåll

Raseborgs energiska vattenaffärer - åtta frågor inför måndagens beslut

Bildcollage av kraftledningar och Ekenäs vattentorn.
Bildcollage av kraftledningar och Ekenäs vattentorn. Bild: Sebastian Dahlström Västnyland,pia santonen

Vem har försökt förstå vad det handlar om när Raseborgs stadsfullmäktige på måndag beslutar om vattenverket ska bli en del av energibolaget? Är det över huvudtaget viktigt att förstå sig på affären som känns lite torr, byråkratisk och siffertung?

Svaret är väl att Raseborgs framtida vatten- och energibusiness knappast hör till frågor i storleksklassen klimatförändringen - trots att både vatten och energi tangerar klimatfrågan väldigt nära.

Men affären gäller livsviktiga vardagliga tjänster för vilken kommuninvånare som helst: el, värme och rent vatten, hur de produceras och vad de kostar.

Det kan därför vara värt att ägna en tanke åt hittills obesvarade eller otydligt besvarade frågor.

Konsulterna säger att det kan spara staden cirka 300 000 euro per år om det kommunala vattenaffärsverket säljs till det kommunala energibolaget. Det blir 3 miljoner euro på tio år, en ansenlig summa.

Här kommer några frågor kommuninvånarna kunde förtjäna att få svar på innan politikerna på måndag kväll trycker på ja- eller nejknappen.

Personer sitter vid olika bord i en fullmäktigesal.
Raseborgs stadsfullmäktige ska på måndag fatta beslut om det blir en fusion eller ej. Personer sitter vid olika bord i en fullmäktigesal. Bild: Maria Wasström \ Yle Raseborg,stadsfullmäktige,politiker,raseborgs stadsfullmäktige

1. Stämmer det att vatten- och avloppstaxorna på sikt kan stiga och det uttryckligen som en följd av sammanslagningen?

Tom Törnroos, vattenaffärsverkets chef, ställer flera vettiga frågor i vattenverkets utlåtande till konsulternas fusionsrapport. Törnroos är förstås i högsta grad part i affären och på sätt kanske jävig men hans och vattenverkets frågor förtjänar trots det ett svar - varför ber man om ett utlåtande man inte tänker svara på ställda frågor?

Han säger bland annat att en sammanslagning innebär en risk för högre vatten- och avloppsavgifter.

Vattenverket beräknas kosta ungefär 36 miljoner euro. Staden säljer det till Ekenäs Energi. För att kunna köpa vattenverket lånar Ekenäs Energi pengar av staden.

Lånesumman är 25 miljoner euro och resten finansieras genom andra arrangemang som konsulterna i detalj förklarar i sin rapport.

Lånet ska bolaget förstås betala tillbaka, det blir alltså en ekonomisk börda. Om det mot förmodan i något skede blir ekonomiskt jobbigt, kan bolaget inte lösa situationen genom att höja elpriserna eftersom kunderna då kan rösta med plånboken och byta elbolag.

I stället höjs alltså vattenpriserna, spekulerar Törnroos.

Konsultrapporten å sin sida torde kunna tolkas så att det blivande bolaget gör nollresultat till en början men att ekonomin egentligen nog ligger på stabil grund.

2. Varför är det stadens och energibolagets revisionsbolag som har utrett fusionen?

Handlar det med andra ord först och främst om transaktioner och bokföringskunskap snarare än kunskap inom energi- och vattenbranschen eller ens kunskap om olika aspekter vid sammanslagningar?

Stadsdirektören Ragnar Lundqvist sägs vara mannen bakom fusionsidén.

Stadsdirektören valde att anlita Ekenäs Energis revisionsbolag BDO. Stadens eget revisionsbolag är BDO Audiator som hör till samma BDO-koncern. Nämnas bör dock att det inte är revisorerna som konsulterats utan andra experter inom BDO.

Nämnas bör dessutom att BDO har skrivit minst två rapporter inför beslutet som stadsfullmäktige ska ta.

Den första blev aldrig offentlig så det förblir oklart om det första pappret innehöll mera information till exempel om hur arbetet i ett utvidgat bolag ska ordnas eller hur olika tjänster ska lyckas uppnå en massa synergier som sparar staden pengar.

Rapporten heter alltså inte utredning över möjligheterna, utmaningarna eller konsekvenserna när två verksamheter ska bli en. Den handlar inte om innehållet utan om pengar, transaktioner och skatter

Nämnas bör ytterligare att BDO också var involverat när Ekenäs Energi bolagiserades för fem år sedan.

Man kan alltså se brister i vad konsultutredningarna inte innehåller, alltså vad staden inte beställde.

Men det utredningarna innehåller är en viss typ av juridisk-ekonomisk och skattemässig expertis som för en vanlig kommuninvånare kan vara svårt att ta ställning till.

Den offentliga rapporten går igenom ekonomin vid sammanslagningen. BDO-rapporten heter ”Selvitys yhdistymisen taloudellisista vaikutuksista”, fritt översatt ”Utredning över de ekonomiska konsekvenserna av en sammanslagning”.

Rapporten heter alltså inte utredning över möjligheterna, utmaningarna eller konsekvenserna när två verksamheter ska bli en. Den handlar inte om innehållet utan om pengar, transaktioner och skatter.

Rapporten innehåller ett kort konstaterande om synergieffekter på drygt 200-300 tusen euro. Men i övrigt fokuserar rapporten helt och hållet på penningtrafiken mellan staden, vattenverket och energibolaget vid en eventuell sammanslagning.

Det viktiga är att staden framöver ska få lika mycket pengar av energi- och vattenservicen som hittills. Bra så.

Lundqvist fick lov av politikerna att anlita utomstående expertis för högst 25 000 euro. Det är alltså stadsdirektören och politikerna som bär ansvaret för valet av konsultbolag och för vad staden beställde av dem.

Man i grå kavaj och röd tittar uppåt.
Stadsdirektör Ragnar Lundqvist. Man i grå kavaj och röd tittar uppåt. Bild: Nicole Hjelt / Yle Ekenäs,Raseborg,kommundirektörer,stadsdirektör ragnar lundqvist

3. Varför har ingen utrett fördjupat och breddat samarbete mellan vattenverket och energibolaget, ej heller samarbetet mellan de kommunala vattenverken i Västnyland?

Ursprungligen hette det att staden utreder olika alternativ, framför allt ökat samarbete eller sammanslagning.

Vattenverkschefen Tom Törnroos föreslår förbättrat samarbete mellan vattenverken i regionen, alltså över kommungränserna. Varför utreddes samarbetet inte?

4. Varför poängterar konsulterna flera gånger hur det går att undvika skatt när staden säljer vattenverket till Ekenäs Energi för ett antal miljoner?

BDO upprepar i sin rapport flera gånger hur det går att undvika skatt. Konsulterna skriver bland annat:

”Tilikauden tulos ja verotettava tulos on säädetty nollaksi poistoerojen avulla, jolla vahvistetaan Yhtiön kassavirtoja tuloveron jäädessä pois.” Eller ”Veronmaksu uuden yhtiön tuloksesta voidaan eliminoida poistoerojen avulla.”

De förklarar med andra ord hur det går att eliminera skattskyldigheten till exempel genom att justera bolagets resultat till noll.

Skatter är ett av BDO:s expertisområden.

Det må vara vardag inom företagsvärlden att fixa skatten så lågt som möjligt - men det kan tänkas låta orättvist att kommunen sysslar med sådant då den såkallade vanliga kommuinvånaren inte kan annat än betala en kommunalskatt som inte hör till de allra förmånligaste i Finland.

Robin Lönnberg, Jörn Granroth och Tom Törnroos vid kvävereningsbassängen
Till höger vattenverkets chef Tom Törnroos tillsammans med Jörn Granroth och Robin Lönnberg vid vattenverket i Ekenäs för tre år sedan. Robin Lönnberg, Jörn Granroth och Tom Törnroos vid kvävereningsbassängen Bild: Yle/ Bubi Asplund kvävereningsbassäng,Ekenäs

5. Stämmer det att det nya energi- och vattenbolaget inte kan gå i konkurs? Vad är det då för ett bolag?

Ifall vattenverket blir en del av energibolaget, kan bolaget enligt Tom Törnroos på vattenverket inte gå i konkurs eftersom vattenförsörjningen är ett naturligt monopol.

Raseborgarna kan helt enkelt inte lämnas utan vatten och avlopp. Enligt Törnroos innebär en fusion med sådana följder egentligen ett dolt stöd till bolaget.

En annan fråga är om inte också Ekenäs Energis elnät är en monopolverksamhet.

Här kan det vara värt att komma ihåg vad som ledde till bolagiseringen av Ekenäs Energi och många andra kommunala affärsverk för några år sedan:

Ekenäs Energi var alltså innan sin bolagisering ett kommunalt affärsverk precis som Raseborgs vatten är i dag.

Sedan kom kravet att i rättvisans och marknadens namn bolagisera kommunala verk ifall de konkurrerar på samma marknad som andra bolag.

En av motiveringarna till bolagiseringstvånget var att kommunala affärsverk har en orättvis konkurrensfördel jämfört med vanliga bolag då de inte kan gå i konkurs.

Så det skulle rimma illa ifall aktiebolaget Ekenäs Energi nu åter landade i en situation där konkurs inte kommer på frågan.

Tanken är antagligen högst hypotetisk då någon konkurs inte hotar. Men den tanken måste tänkas ändå.

Det fanns naturligtvis också andra orsaker till bolagiseringstvånget: En av de viktigaste var skattemässiga fördelar som kommunala verk hade.

Skattefördelarna förvrängde konkurrensen mellan kommunala och andra bolag och därför var kommunerna tvungna att bolagisera verksamheter som sysslade med samma sak som icke-kommunala bolag.

Frank Hoverfelt är vd för Ekenäs Energi.
Ekenäs Energis vd Frank Hoverfelt Frank Hoverfelt är vd för Ekenäs Energi. Bild: Marica Hildén / Yle Västnyland,Raseborg,ekenäs energi

6. Är öppenhet i de kommunala beslutsprocesserna något staden vill värna om?

Hur motiveras det för raseborgarna att också vattenverkets angelägenheter i och med en eventuell sammanslagning försvinner från den offentliga och genomskinliga sfären in i bolagsvärlden – en värld som inte lyder under offentlighetslagen?

Bolag sägs kunna agera snabbare då alla regler för kommunal förvaltning och öppenhet inte gäller.

Men kommuninvånarna (och journalisterna) får då nöja sig med pressmeddelanden och bokslutsmeddelanden. De kan inte själva gå in på webben och läsa vad styrelsen har på sin agenda och hur taxorna och andra el-, fjärrvärme-, vatten- och avloppsfrågor behandlas.

Förändringen sker på bekostnad av öppenhet och transparens inom en verksamhet som kommuninvånarna de facto tillsammans äger.

Raseborgs stadsfullmäktige har möte. Från vänster ledamöterna Harry Yltävä (Vf), Tanja Konttinen, Oskari Sundström och Ira Donner (de Gröna) samt Petri Palin (Sannf).
De små partierna Gröna, Blå och Vänsterförbundet motsätter sig en fusion. Raseborgs stadsfullmäktige har möte. Från vänster ledamöterna Harry Yltävä (Vf), Tanja Konttinen, Oskari Sundström och Ira Donner (de Gröna) samt Petri Palin (Sannf). Bild: Yle/Tove Virta petri palin,Raseborg

7. Vilka är de konkreta målen för fusionen som staden nu planerar och hur tänker staden mäta om de uppnås?

Det talas om bättre kundservice. Det talas om cirka 300 tusen euro billigare årlig drift från och med 2022. Det har inte sagts hur och när staden tänker följa upp fusionen med mätningar och konsekvensanalyser.

Däremot nämns att i motsvarande affärer har det varit tunga processer och städerna har inte alltid följt upp om de ekonomiska målen verkligen nåddes.

8. Finns det garantier för att staden i framtiden inte säljer bolaget eller delar av det?

Det heter att det inte finns några planer att sälja bolaget som Raseborgs stad i dag äger till 100 procent. Saken verkar ändå bekymra en del raseborgare.

Hur ser staden på möjligheten att sälja bolaget om någon kommer med ett anbud som är svårt att motstå?

Sannolikt har politikerna i Raseborgs fullmäktige svaret på frågorna eftersom de nyss fick extra information om sammanslagningsplanerna vid en så kallad aftonskola.

Aftonskolan var inte öppen för allmänheten så vilka frågor som besvarades där förblir oklart för allmänheten och journalisterna.

En stor del av politikerna verkar fortfarande osäkra.

Politikerna i de största grupperna SFP och SDP hade efter aftonskolan fortfarande svårt att ta ställning till sammanslagningen.

De mindre grupperna motsatte sig men de verkade också ha en hel del obesvarade frågor i sitt huvud.

Ekenäs Energis kraftverk och flisvärmeverk i Björknäs i Raseborg.
Ekenäs Energis flisvärmeverk i Björknäs i Ekenäs. Ekenäs Energis kraftverk och flisvärmeverk i Björknäs i Raseborg. Bild: Yle/Petra Thilman ekenäs energis kraftverk och flisvärmeverk i björknäs i raseborg,Ekenäs

Till slut en allmän reflektion:

De anställdas oro vid vattenverket och kanske också på energibolaget kunde staden (vem känner sig träffad?) ha gjort klokt i att lyssna lite noggrannare på. Inte bara höra utan lyssna.

Gott ledarskap förutsätter sådant. Och det kan faktiskt ge helt nya insikter att lyssna på experterna på verkstadsgolvet.

Raseborgs vatten uppger att de sedan kommunfusionen har jobbat med att ta fram en ny arbetskultur. De säger att de har sin ekonomi i skick så att de klarar av den tunga renoveringsskuld som gäller de kommunala vatten- och avloppsrören.

Vägen hit har varit tung. Ekenäs Energi verkar ha sitt under kontroll och siktet ställt på framtiden trots att ett litet kommunalt energibolag knappast saknar utmaningar.

Många minns säkert att det heller inte alltid har varit en dans på rosor för Ekenäs Energi. Där fick man sätta ner en hel del energi på att förbättra arbetsklimatet som enligt mätningar var i botten innan den nuvarande vd:n tillträdde.

Vägen har säkert varit lång också för energipersonalen.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland