Hoppa till huvudinnehåll

Så här fungerar blockkedjor – Martin Wichmann jobbar med dem: "Branschen blir mycket viktig i framtiden men Finland motverkar oss"

Martin Wichmann
Martin Wichmann Martin Wichmann Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt

Pengar, innovation och kunnande har under senare tid strömmat in till uppstartsföretag som sysslar med blockkedjeteknik. Företagen sysselsätter flera finländare, men främst utomlands. De upplever att det inte är lockande att bilda sådana här företag i Finland eller att stanna kvar här.

– Jag känner största delen av dem som är kvar här i Finland, men det är inte många, säger Martin Wichmann.

Han jobbar i Helsingfors som partnerskapschef för blockkedjeföretaget Aave.

Wichmann hör alltså till de få som jobbar för ett blockkedjeföretag i Finland. Hans arbetsgivare är ändå inte finländsk, trots namnet Aave som är valt efter det finska ordet för spöke.

Det är ett schweiziskt företag med 15 anställda.

Wichmann säger att orsaken till varför det finns så få finländska företag inom blockkedjebranschen är enkel.

– Det största problemet med att vara i Finland är att blockkedjans och kryptovalutors status, ingen vet vad det är.

Blockkedja
Blockkedja Bild: Yle/Miro Johansson blockkedja

Samtidigt har marknaden för blockkedjor ökat mycket kraftigt i världen under de senaste åren.

Blockkedjor och kryptovalutor (virtuella valutor) anses av vissa höra till de mest disruptiva nya teknologierna i världen.

Med disruptiv menas i det här sammanhanget en innovation som vänder upp och ner på spelplanen och skriver om reglerna – oväntade lösningar som är enklare och billigare än de etablerade.

Andra betonar ändå att det är högst oklart hur stor betydelse de här teknologierna får inom den närmaste framtiden. Det kan ännu ta flera år för dem att utvecklas tillräckligt, hitta sin form och bli allmänt accepterade.

Uppstartsföretagen inom branschen påpekar att blockkedjan är en grundläggande teknologi med massiv potential som vi i Finland måste satsa mer på redan i dag om vi inte vill bli efter i utvecklingen.

Det kan i framtiden bli vardag att skicka kryptovaluta och andra data med hjälp av blockkedjor.

Vad handlar det om?

Med en blockkedja menas en databas som är decentraliserad. Det finns identiska kopior av blockkedjan på många olika datorer eller andra apparater.

Såsom animationsgrafiken visar här ovan så representeras de godkända transaktionerna som block och läggs till en existerande kedja. Blocken är matematiskt länkade till varandra och varje enskilt block pekar mot det föregående.

Kedjans uppgifter kan inte ändras i efterhand. Undantaget är om någon enskild illasinnad grupp kan kontrollera mer än hälften av beräkningskraften i det totala nätverket.

Blockkedjor gör det möjligt att till exempel skicka digitala pengar – i form av en så kallad kryptovaluta – från en person till en annan utan någon mellanhand. Banker behövs inte.

En kryptovaluta ges alltså ut med använd­ning av krypte­ring. Krypto­valutor finns inte som fysiska pengar utan värdebärarna är siffer­serier som ägarna sparar digitalt.

På en blockkedja kan man skicka över många former av värden.

Blockkedjan möjliggör också så kallade smarta kontrakt och att skicka över andra former av värde från en användare till en annan.

Vem som äger ett visst landområde eller en viss fastighet kan till exempel registreras på ett orubbligt sätt med hjälp av blockkedjeteknik. Det kan vara särskilt viktigt i utvecklingsländer.

På en blockkedja kan man också skicka över allt från bonuspoäng till lån. Det finns planer på många olika användningsområden - många som inte existerar i dag.

Blockkedjebranschen är nämligen tills vidare i en mycket tidig utvecklingsfas; lite såsom webben var i mitten av 1990-talet.

Företaget Aave ger sedan i fjol lån i euro med kryptovaluta som säkerhet. Man stöder mer än 200 olika kryptovalutor.

– Det här året har vi hanterat lån med en volym på över 20 000 ether. Vi pratar om ungefär 10 miljoner euro, berättar Wichmann.

Att sätta någonting på en blockkedja är alltså lite som att hugga det i sten. Det skapar förtroende trots att det saknas en mellanhand som övervakar transaktionen.

"Beskattningen är problematisk"

Den vanligaste typen av blockkedja är öppen för vem som helst att använda och behöver i praktiken kopplas ihop med en kryptovaluta, för att finansiera det öppna nätverket.

Nätverket kan nämligen behöva en hel del datorkapacitet för att kunna fungera.

Folk som hjälper till att upprätthålla nätverket kan därmed få betalt i en kryptovaluta för sitt besvär.

Men flera företag upplever alltså att beskattningen av kryptovalutor i Finland inte hänger med sin tid. Mikko Alasaarela, vd på blockkedjeföretaget Inbot i Tyskland, är en av kritikerna.

Han har skrivit ett utlåtande till riksdagens framtidsutskott, där han nämner vad han anser att problemet är.

Mikko Alasaarela
Finländaren Mikko Alasaarela jobbar med blockkedjeteknik i Berlin. Mikko Alasaarela porträtt

Alasaarela påpekar bland annat att det inte uppstår öppna blockkedjor i Finland.

Det beror enligt honom på att företag som utvecklar sådana kontinuerligt måste betala skatt för den vinst de får när de hjälper till med att upprätthålla blockkedjan.

Till exempel när det gäller kryptovalutan bitcoin kallas det här arbetet för att “bryta bitcoin”, eller “bitcoin mining” på engelska.

En sådan här blockkedjeinfrastruktur stoppas aktivt i Finland på grund av beskattningen― Mikko Alasaarela

Man får bitcoin i belöning i utbyte mot att man låter sin dator utföra avancerade räkneoperationer som blockkedjan behöver för att tekniskt kunna fungera.

Brytning av kryptovaluta.
Brytning av kryptovaluta. Bild: Mary Valery Bitcoin

Och i Finland måste man betala skatt när man får de här virtuella pengarna – inte först i det skedet när man växlar dem till euro.

– Jag ser det som så att blockkedjan skapar en ny infrastruktur, att jämföra med vår mobiltelefon- eller internetinfrastruktur. Något man kunde kalla för ett värdeskapande internet, eller internet of value, säger Alasaarela.

Med en öppen blockkedja kan man alltså lätt flytta olika former av värde från en person till en annan - allt från digitala pengar, bonuspoäng och ägandeskap till andra data.

– Men en sådan här blockkedjeinfrastruktur stoppas aktivt i Finland på grund av beskattningen. Öppna blockkedjor kan i praktiken inte uppstå, säger han.

Det här kan jämföras till exempel med Tyskland där det anses vara skattefri allmännyttig verksamhet att bryta kryptovalutor.

Stängda blockkedjor som till exempel endast banker och en del andra institutioner har tillgång till kan däremot lättare verka i Finland utan att behöva betala skatt. Aktörerna som är med kan välja att betala för upprätthållandet av blockkedjan ur sin övriga budget, och inte med hjälp av kryptovalutor.

Det finns planer på att ta i bruk en stängd blockkedja inom bostadshandeln i vårt land nästa år.

Inkomster i form av pengar eller inkomster i form av andra förmåner som kan likställas med pengar är oftast beskattningsbara― Timo Puiro, överinspektör, Skatteförvaltningen

Skatteförvaltningen påpekar för sin del att man följer den rådande lagstiftningen i sina skattebeslut.

– Inkomster i form av pengar eller inkomster i form av andra förmåner som kan likställas med pengar är oftast beskattningsbara. Det gäller alltså inte bara virtuella valutor, kommenterar Timo Puiro som är överinspektör på Skatteförvaltningen.

Om du vill kan du läsa mer detaljerat om skattereglerna i följande faktarutor. De är alla sådana regler som Alasaarela och Wichmann upplever som problematiska.

Artikeltexten fortsätter efter faktarutorna.

Oklarheter kring att samla in kapital

Finländska blockkedjeföretag kan också vara tvungna att betala skatt när de samlar in startkapital via digital gräsrotsfinansiering, kallad ICO eller initial coin offering, och sedan växlar kryptovalutan till euro.

Både Mikko Alasaarela och Martin Wichmann anser att det är ett stort problem.

– Otydligheten kring gräsrotsfinansieringen är problematisk. Om skattemyndigheten ser det som ett kassaflöde måste man betala skatt på det. Det är ingen idé att samla ihop startpengarna och sedan direkt betala skatt på dem, påpekar Wichmann.

Wichmann säger att finländska myndigheter verkar motverka blockkedjebranschen.

Timo Puiro på Skatteförvaltningen avfärdar kritiken och säger att skattereglerna inte är oklara.

– Det finns klara skatteregler som man måste följa. Vi beskattar enligt hurdan digital gräsrotsfinansiering (ICO) det handlar om, påpekar han.

Han tillägger att om ICO-insamlingen kan likställas med en vanlig aktieemission slipper företaget betala skatt. Däremot måste man betala skatt om det handlar om en produktförsäljning.

Växling och inköp med kryptovalutor

Ett annat stort problem för uppstartsföretag inom branschen är att man dessutom måste betala skatt på vinsten när man växlar pengar mellan olika kryptovalutor.

– Det följer vanlig praxis om att eventuella vinster realiseras i samband med byten, kommenterar överinspektör Puiro.

Dessutom kan man behöva betala skatt när man köper något med en kryptovaluta, om värdet på den virtuella valutan har stigit.

Det kan enligt Alasaarela försvåra utvecklandet av en ekonomi som bygger på automatiska blockkedje-transaktioner mellan olika uppkopplade apparater.

Till exempel skulle elbilen i framtiden automatiskt kunna betala för den ström den laddar vid en laddstation.

Vinster och förluster

Sedan tidigare har det också varit klart att man inte får dra av eventuella kryptovaluta-förluster i beskattningen, men att man måste betala skatt på vinsterna.

– En virtuell valuta är inte ett värdepapper enligt inkomstskattelagen. Vinst från en virtuell valuta räknas som annan kapitalinkomst och omfattas inte av beskattningen kring överlåtelsevinster. Därför kan överlåtelseförluster inte heller godkännas, bekräftar Puiro.

Det anser Wichmann att är mycket dåligt, i och med att kryptovalutor åtminstone tills vidare har varierat mycket kraftigt i värde.

– Det kan hända att du gör vinster som du måste betala skatter på och sedan där hela marknaden kommer ned så förlorar du så mycket att du i princip måste betala mer i skatt än vad du har kvar av det ursprungliga kapitalet.

– Från ett skatteperspektiv är den här regeln helt löjlig, tillägger han.

En ny version av internet?

Det finns alltså flera orsaker för blockkedjeföretag att undvika att verka i vårt land.

– Om det här är webben 3.0 och vi bygger den nästa versionen av internet skulle det ändå vara ganska bra att ha största delen av innovationen här i Finland, kommenterar Wichmann.

I Tyskland anses virtuella valutor vara skattefria betalningsmedel

Samtidigt är reglerna i bland annat Tyskland, Frankrike, Schweiz, Malta, Estland och Litauen mer gynnsamma för blockkedjeföretag.

Till exempel i Tyskland anses virtuella valutor vara skattefria betalningsmedel.

I landet finns det också cirka 135 blockkedje-uppstartsföretag för tillfället. De samarbetar en hel del med storföretag, såsom BMW och Volkswagen.

Stora summor i branschen

Enligt flera bedömningar kan investeringar på åtminstone 60–90 miljoner euro hittills ha gått utomlands till följd av det att finländska blockkedjeexperter verkar utanför Finlands gränser.

Det uppger blockkedjekonsulten Teemu Jäntti.

Det kan ändå handla om betydligt mer än så.

Till exempel i Litauen har man räknat med att blockkedjeföretag i Vilnius redan har lockat till sig mer än 500 miljoner euro på ett par år. Det berättade Svenska Yle om förra veckan.

Martin Wichmann på Aave bedömer för sin del att Finland hittills har gått miste om hundratals miljoner euro i investeringar.

– Jag kan ge ett exempel. Vi samlade ihop 17,5 miljoner euro. Värdet har gått upp redan några gånger. När marknaden var i uppsving i januari så var vårt företags marknadsvärde 400 miljoner euro.

Bitcoin som brinner.
Bitcoin som brinner. Bild: Max Rantakangas Bitcoin,valuta,virtuell valuta

För tillfället har det företag Wichmann jobbar för ändå ett betydligt lägre marknadsvärde efter att flera kryptovalutor sjönk drastiskt i värde.

Det finns också kritiker som anser att blockkedjebranschen fortfarande kan vara i en bubbla, och att framtidsutsikterna inte är så rosiga. Det kan vara mycket hajp, men leda till få konkreta resultat.

Martin Wichmann håller inte med om det.

– Om man tittar på hela blockkedjeteknologin finns det mycket mer som händer i framtiden. Det här är bara början, säger han.

Animationsgrafiken i artikeln gjordes av Miro Johansson.

Läs också

virtuell verklighet + datorer + bredbandsnät + mobiltelefoner + internet + sociala nätverk + lösenord + databrott + teknik (apparater) + kommunikationsteknik + databaser + datakommunikation + pekskärm + telefoner + sökmotorer + datasekretess + e-postadresser