Hoppa till huvudinnehåll

Unga vill inte ha skrämselpropaganda om droger – snart ska skolorna i Österbotten få bättre verktyg för att förebygga droganvändning

Bild av ungdomars fötter och ben i en soffa.
Många vuxna upplever att de har svårt att nå fram till ungdomar när det handlar om droger och att det är ännu svårare att ändra på ungas liberala attityder gentemot droger. Det visar enkätsvar som kommit in under arbetet med projektet Pepp. Bild av ungdomars fötter och ben i en soffa. Bild: Yle/Sofi Nordmyr ungdomar,elever,tonåringar

Arbetet med projektet Pepp, den österbottniska drogförebyggande modellen, går snabbt framåt. I dagens läge upplever vuxna att de har svårt att nå fram till de unga när man talar om droger.

Sanna Tuomela är projektledare för Pepp. Som bäst analyseras svaren av en enkät som riktats till lärare, elever och elevvårdspersonal. Tuomela uppger att det ur svaren på enkäten tydligt kommer fram att man i skolan upplever viss frustration kring det drogförebyggande arbetet.

- De vuxna i skolan upplever att det råder brist på både tid och resurser. I skolan blir det också mycket punktinsatser, vilket forskning har visat att inte fungerar så bra. Arbetet borde vara genomgående och strukturerat för att ha en inverkan, säger Tuomela.

Sanna Tuomela är projektledare för projektet PEPP, den österbottniska drogförebyggande modellen.
Sanna Tuomela är projektledare för projektet Pepp, den österbottniska drogförebyggande modellen. Sanna Tuomela är projektledare för projektet PEPP, den österbottniska drogförebyggande modellen. Bild: Yle/Moa Mattfolk rusmedelsarbete,Vasa,Österbotten,Den österbottniska rusmedelsförebyggande modellen

Att det är svårt att finna tid och pengar för att forma arbetet på det sätt som önskas är ändå inte det enda som bekymrar inom lärarkåren. Det är minst lika utmanande att nå fram till de unga.

- Man upplever också att det är svårt att få budskapet att gå hem hos ungdomarna, det finns mycket liberala åsikter och tankar om att droger inte är så farliga. Det upplever många vuxna att de har väldigt svårt att ändra på, säger Tuomela.

Arbetet med att analysera resultaten från enkäten ligger fortfarande i startgroparna. Hittills har 55 vuxna och drygt 40 elever svarat på enkäten och Sanna Tuomela hoppas ännu på att få in betydligt fler svar.

projektets webbplats kan man fortfarande delta i enkäten, om man är vuxen och jobbar inom skolan eller är ung mellan 15 och 29 år.

Skrämselpropaganda fungerar inte

Trots att svaren man fått in på enkäten hittills är rätt få vågar Sanna Tuomela ändå dra en del försiktiga slutsatser av dem.

Att de vuxna efterlyser tid och resurser för det drogförebyggande arbetet märks alltså tydligt. Bland de unga som svarat syns också en del trender.

- Många unga har svarat att de tycker att de under lågstadietiden fick för lite information om rusmedel, i högstadiet har det sedan blivit bättre. Över hälften tycker att de har fått tillräckligt med information i högstadiet och också att det hela har varit ganska bra, säger Tuomela.

En av utmaningarna är att erkänna att det finns både positiva och negativa sidor med att använda rusmedel. Om det inte fanns några positiva effekter skulle ingen använda rusmedel.― Sanna Tuomela

Av de ungas svar kan man även utläsa att det finns rum för förbättring, menar Tuomela.

- Å ena sidan tycker många att det borde pratas mera om droger, konsekvenser och risker. Men å andra sidan så tycker man samtidigt att det har varit för mycket av just det, att man endast pratar om hur dåligt och hemskt och skadligt det är med droger.

Arbetet inom projektet Pepp leds av Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik, och sker i samarbete bland annat med forskare vid Åbo Akademi. I januari kommer svaren från enkäten att analyseras noggrannare av forskarna.

Men Sanna Tuomela påpekar att det också sedan tidigare finns forskning som pekar åt samma håll som de ungas svar på enkätfrågorna.

- Ja, forskning visar att skrämselpropaganda inte fungerar. En av utmaningarna är att erkänna att det finns både positiva och negativa sidor med att använda rusmedel. Om det inte fanns några positiva effekter skulle ingen använda rusmedel.

Bra dialog fungerar

Det som däremot fungerar, enligt Tuomela, är en bra dialog mellan unga och vuxna.

- Att bemöta de unga på ett bra sätt, vara ärlig och ha en bra diskussion, det är det viktigaste av allt. Också det här visar forskning tydligt, säger Tuomela.

Det är här som Pepp vill kunna komma in som ett stöd för arbetet i skolan.

Till våren ska man ha material färdigt för att pilottestas i österbottniska skolor, en handbok ska bli klar till sommaren 2019 och projektets webbplats ska fyllas med verktyg som kostnadsfritt kan användas av alla skolor i landskapet.

Sanna Tuomela är övertygad om att projektet kommer att vara till hjälp.

- Det behövs en gemensam modell som bygger på forskning. Många jobbar redan jättebra med de här frågorna, men vi kan göra det ännu bättre. Det är också budskapet som jag fått från fältet sedan vi började jobba med det här i våras.

De är rädda att droganvändningen ökar ännu mer

Grupptryck, att man vill visa att man vågar, är en förklaring till att unga prövar droger istället för alkohol.

En annan och tyngre förklaring till att droganvändningen bland unga ökar är att många mår dåligt. Det är några av de svar som Yle Österbotten får då vi träffar unga i årskurs 8 vid Korsholms högstadium.

Skolan är en av de pilotskolor som från start varit med i projektarbetet med Pepp.

- Det är stor press både i skolan och från samhället, säger Julia Loo som en förklaring till att många mår dåligt.

Fanny Wilhelms, Benjamin Olli och Julia Loo från årskurs 8 i Korsholm. Här i en trappa i Korsholms högstadium.
Fanny Wilhelms, Benjamin Olli och Julia Loo från årskurs 8 vid Korsholms högstadium. Fanny Wilhelms, Benjamin Olli och Julia Loo från årskurs 8 i Korsholm. Här i en trappa i Korsholms högstadium. Bild: Yle/Moa Mattfolk Korsholms högstadium,skolelever,högstadium,ungdomar

Och det är kanske inte så enkelt att vända sig till skolkuratorn eller någon annan vuxen fastän man skulle behöva det, menar Loo.

- Jag har kompisar som har svårt att gå och prata med någon, helt enkelt för att de inte tycker om att prata om det de går igenom.

Benjamin Olli håller med. Han är överraskad av fakta som eleverna fick ta del av under en informationsdag i skolan.

- Vi fick veta att en fjärdedel av alla finländska barn upplever problem hemma, till exempel att föräldrarna missbrukar alkohol. Om det inte fungerar hemma är det säkert en större risk att man själv som ung väljer att gå in på den linjen och prövar på droger, säger Olli.

"Om en i gänget börjar finns risk att hela gruppen gör det"

Tillsammans spekulerar eleverna kring riskerna för att droganvändningen bland unga ökar.

- Nog känner jag lite oro för det, säger Julia Loo. Om en i kompisgänget börjar finns det en risk att hela gruppen gör det.

Eleverna är ändå nöjda med den information de har fått i skolan.

- Jag tycker det var jätteintressant att lyssna på en som själv hade tagit droger, som valde att berätta för oss om vad hans droganvändning ledde till, vad han fick gå igenom och hur jobbigt han och alla runtomkring honom hade det under den tiden, säger Fanny Wilhelms.

Någon skrämselpropaganda tycker eleverna inte att de har utsatts för.

- Nej, de försöker inte skrämma oss utan säger nog sådant som faktiskt är sant, säger Julia Loo.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten