Hoppa till huvudinnehåll

Korrespondentkrönika: Visst är amerikanska domarutnämningar spännande, men vi borde veta mer om finska domare

Domare Brett Kavanaugh under invigningsceremonin i Vita huset, den 8 oktober 2018.
Brett Kavanaugh i Vita Huset då han svors in som domare den 8 oktober 2018. Domare Brett Kavanaugh under invigningsceremonin i Vita huset, den 8 oktober 2018. Brett Kavanaugh

Varför är det så viktigt för amerikanerna vem som sitter i Högsta domstolen? Och varför vet finländarna så mycket om den högsta amerikanska domstolen, men knappast så mycket om den egna HD? Juridikens betydelse i politiken är tema för korrespondentkolumnen från USA.

Finländarna vet ganska mycket om högsta domstolen i USA - hela världen faktiskt. När amerikanska medier sänder heltid från domarförhör hänger resten av världens medier på.

Namnet Brett Kavanaugh har du inte kunnat undgå att höra. Han är ju president Trumps nya ledamot i den amerikanska högsta domstolen.

Påverkar politiska beslut på livstid

Kavanaugh är redan insvuren och började jobba omedelbart. Hans föregångare Anthony Kennedy gick i pension i augusti, 83 år gammal.

Domarna i den amerikanska högsta domstolen väljs i princip på livstid. De utnämns av presidenten, men ska också godkännas av senaten. Det är inte så enkelt, som de senaste månaderna har visat.

Domarna i USA är bara nio stycken och de avgår i hög ålder, eller med döden. Så det har betydelse vem som blir utnämnd.

Äldst och fränast

Den äldsta nu sittande domaren är Ruth Bader Ginsburg. Hon är född år 1933. Men hon verkar vara en krutgumma, om uttrycket tillåts.

CNN visade nyligen en film om Ruth Bader Ginsburg. Hon har stjärnkultsstatus bland unga tjejer – och bland demokrater i allmänhet.

Hon framstår som ovanligt orädd, så att hon ibland gör bort sig när hon rättframt berättar vad hon tycker om president Trump och republikanerna. Om dem tycker hon inte.

Det gäller att tajma sin avgång

I tv-filmen fnös Ginsburg åt påståendet att hon borde ha avgått frivilligt under president Obamas tid. Då hade han haft tid att utnämna en efterträdare med ”rätt” åsikter.

Hon tänker sitta kvar så länge hon kan gå på för fullt. TV-filmen i CNN visar henne på gymmet med en personlig tränare. Båda får jobba hårt med tyngderna.

Barack Obama hann utnämna två domare under sina år som president; Sonia Sotomayor och Elina Kagan.

Sörjande demonstrerande flickor kramar om varandra utanför Högsta domstolen i Washington DC
Valet av domare väcker stora känslor i USA, och intresse i Finland. Uppsving för juridiken? Sörjande demonstrerande flickor kramar om varandra utanför Högsta domstolen i Washington DC Bild: AFP / Lehtikuva Brett Kavanaugh,orättvisa,Donald Trump,domare,lögn

Men under Obamas sista år som president avled domaren Antonin Scalia, känd som ärkekonservativ, utnämnd av Ronald Reagan.

Republikanerna hävdade att det var för sent i presidentperioden för en ny domare.

Trumps konservativa påverkan till år 2050

Republikanernas vägran att sätta igång processen gjorde att Donald Trump hastigt kom igång med att utnämna sin första domare, Neil Gorsuch.

Han är till och med några år yngre än Brett Kavanaugh. Om de sitter lika länge som sina företrädare avgår de kring år 2050.

De två anses vara de mest bokstavstrogna grundlagstolkarna. Det är en av grundpelarna i demokraternas kritik mot Trumps nya domare.

De vill inte erkänna att någon förändring har skett sedan ”den älskade konstitutionen” skrevs år 1789. Då togs den i bruk i sex delstater.

Grundlagen kan man inte ändra i, det är därför det finns 27 ”amendments” – tillägg till konstitutionen. Den vägen införs modernare företeelser med rättigheter och skyldigheter för medborgarna.

Bland annat rätten att försvara sig med vapen finns med.

Finländska domare – riktiga doldisar

Brett Kavanaugh är alltså ett bekant namn för många finländare.

Det blir betydligt svårare om man frågar om Jussi Tapani och Eva Tammi-Salminen är bekanta namn. Eller Asko Välimaa eller Juha Mäkelä?

Det är de fyra nyaste domarna i Högsta domstolen i Finland. Av någon anledning är de riktiga doldisar utanför juristkretsarna.

Det är speciellt att man i Finland vet mera om de amerikanska domarna än om de finländska.

Kanske Lena Engstrand är mera bekant – en österbottnisk domare som hittas också på Svenska Yles webbsidor.

USA känner sina domare

I USA känner man väl till sina domare som diskuterar domar och domslut. Pressen rapporterar och följer upp om invecklade juridiska resonemang.

Publiken jublar på Trumps valmöten varje gång han skryter med hur många han utnämnt. Det har något med amerikanska värderingar att göra, det brukar det ju.

I USA har domarjobben politiserats under Trumptiden. Han skryter öppet med hur många domare på olika nivåer han har hunnit utnämna, och hur många som är på väg.

Viktigare; han lovar att de nyutnämnda domarna ska försvara amerikanernas rättigheter, och konstitutionen.

Politik på alla nivåer

Politiseringen är ändå inte ny. Men tidigare har republikanerna beskyllt demokraterna för att politisera. Och att använda lagen som ett sätt att förhindra och förhala beslut man inte gillar.

Den har också betydelse i de lokala valen – eftersom man i vissa delstater röstar på de lokala domarna och sherifferna.

Helt plötsligt diskuterar man sakfrågor och juridiska spetsfundigheter i lokalvalen. Fast eventuellt är det också på den nivån mera klichéaktiga frågor som avgör valet.

Demonstranter betalda eller självtänkande?

President Trump har hävdat att de som demonstrerade mot utnämningen av Brett Kavanaugh var betalda av George Soros.

Två kvinnor demonstrerar för aborträtt utanför Kongressen i Washington DC
Aborträtten i fara med Kavanaugh, ansåg de här demonstranterna utanför senaren. Två kvinnor demonstrerar för aborträtt utanför Kongressen i Washington DC Bild: Bengt Östling/Yle Brett Kavanaugh,Abortfrågan,USA:s högsta domstol

Deltagarna gav inte det intrycket. De hade väl underbyggda argument, det handlade om kvinnosyn, abortfrågan med mera.

En man sade att han var där för att protestera mot Kavanaugh på grund av en tidigare dom om atomavfall.

Den demonstrerande mannen ville att man skulle göra som i Finland och bygga säkra slutförvaringsgrottor för atomavfallet. Det gör man inte i USA, sa han.

Amerikanerna kan formulera sin åsikt om högsta domstolen, lägre juridiska instanser och frågor som har betydelse i domsluten. Det har jag inte riktigt varit med om i Finland.

Ingen politik i Finland?

Vilken tur att vi inte har politiserat domstolarna på det sättet som i USA, suckar du kanske. I Finland är det republikens president som utnämner Högsta Domstolens domare.

Och det är inte en grupp högersinnade jurister som kommer med förslagen.

När Högsta domstolen firade sitt 100-årsjubileum talade republikens president om domarnas och domstolens oavhängighet. Det har varit ett centralt tema i hundra år.

President Trumps hand ser ut att tynga domare Kavanaughs axel.
President Trumps hand ser ut att tynga domare Kavanaughs axel. Hur oberoende kan han bli? Vill han? President Trumps hand ser ut att tynga domare Kavanaughs axel. Bild: AFP / Lehtikuva Donald Trump,Brett Kavanaugh,USA:s högsta domstol,USA

Också Brett Kavanaugh betonade i sitt tal nyligen att domarna ska vara oberoende av partierna. Men det var många som inte trodde honom.

Vårdreform och nämndemän

HD:s viktigaste uppgift är att ge prejudikat i sådana rättsfrågor som lagen inte ger tydliga svar på. Man skapar rättsnormer genom prejudikat, för kommande rättstvister.

En annan möjlighet är förstås att skriva om lagarna och göra det så bra att de inte behöver testas. Juridikens betydelse har ju varit stor till exempel i den finländska social- och hälsovårdsreformen.

Men nog påverkar vi ju valen av våra domare också i finländska politiska val. Börjande med presidentvalet och riksdagsvalet som ger besked om vem som blir till exempel justitieminister.

Pampig dörrskyltning med lejonlogo vid Högsta domstolens ingång.
Hört talas om Högsta domstolens domare i Finland? Pampig dörrskyltning med lejonlogo vid Högsta domstolens ingång. Bild: Lehtikuva Högsta domstolen,Logo,Skylt,Finlands Lejon

Nämndemännen utses av kommunfullmäktige. Man vill att domarna ska vara gräsrötter, ”en av oss”. Det är viktigt också i USA - men inte självklart.

Fråga bara de svarta, som vet hur svårt det kan vara att få rättvisa.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes