Hoppa till huvudinnehåll

Lapporörelsen ville kuva vänstern med våld och terror

Lapporörelsens bondemarsch, 1930
Lapporörelsens bondemarsch, 1930 Lapporörelsens bondemarsch, 1930 Bild: Helsingin kaupuginmuseo Lapporörelsen

Lapporörelsen grundades 1929 av Vihtori Kosola. Under de tre år rörelsen var aktiv samlade den tusentals anhängare. Personer som ansågs vara vänster utsattes för fascistisk förföljelse och våld. Människor misshandlades och tystades, och demokratin sattes i gungning.

Vänstern var ett rött skynke för Lapporörelsen. Påstådda vänsterpolitiker misshandlades, tvångsskjutsades från sina hem och mördades.

Men också borgerliga politiker råkade ut för Lapporörelsens terror. Till och med republikens tidigare president KJ Ståhlberg och hans fru tvångsskjutsades.

Lapporörelsen grundades i ett hat mot kommunismen

Lapporörelsen fick sitt namn efter Lappo socken, där den grundades 1929. Där hade dess ledare Vihtori Kosola sin gård.

Rörelsens medlemmar var missnöjda med centerns försoningspolitik mot dem som under inbördeskriget 1918 hade stått på den röda sidan.

Starka krafter i det finländska samhället ville se en hårdare politik mot kommunister och socialdemokrater och en del var beredda att ta till våld för att få sin vilja igenom.

Vihtori Kosola (tredje mannen från höger) på ett väckelserörelsemöte i Österbotten
Vihtori Kosola (tredje mannen från höger) på ett väckelserörelsemöte i Österbotten Vihtori Kosola (tredje mannen från höger) på ett väckelserörelsemöte i Österbotten Bild: Wikimedia commons Vihtori Kosola,Österbotten,Lapporörelsen,kristna tron

Lapporörelsen inspirerades av fascistiska tankegångar och i synnerhet Mussolinis Italien.

Rörelsen kan kategoriseras som högerextrem och antikommunistisk, man hyllade utomparlamentariska metoder, direkt aktion och åsidosatte lagliga medel.

Den 7 juli 1930 demonstrerade Lapporörelsen sin styrka genom att ordna ett bondetåg till Helsingfors med 12 000 utvalda män. Som förebild hade man Mussolinis bondemarscher.

Bondemarschen
Bondemarschen till Helsingfors 1930 Bondemarschen Bild: Helsingin kaupunginmuseo, Rafael Roos Lapporörelsen
Bondemarschen, Lapporörelsen
Bönderna vilar sig i Helsingfors, 1930 Bondemarschen, Lapporörelsen Bild: Rafael Roos, Helsingin kaupunginmuseo Lapporörelsen,bondemarschen

Lapporörelsen påverkar demokratin

Finlands statsmakt ansträngde sig för att hålla Lapporörelsen inom lagens råmärken genom att gå med på vissa av medlemmarnas krav.

Riksdagen hade sammankallats den 1 juli för att föreslå undantagslagar mot kommunister. Men man kunde inte få kvalificerad majoritet för lagförändringarna.

Statsminister Kyösti Kallio fördömde dock Lapporörelsens våldsamma metoder. Kallio, som länge hade varit känd som ledande antikommunist, fick hotelser mot sitt liv från Lapporörelsen.

Kallios regering fick kritik både från den politiska högern och från president Lauri Kristian Relander.

Den 4 juli 1930 upplöstes Kallios regering. Den efterträddes av en regering under Samlingspartiets Pehr Evind Svinhufvud.

Också riksdagen upplöstes den 15 juli 1930. Ett nyval ägde rum den 1 till 2 oktober.

Då fick de borgerliga den nödvändiga tvåtredjedelsmajoriteten som behövdes för att kunna införa undantagslagar. Och kommunisterna uteslöts ur riksdagen

Skjutsningar, terror och våld

Lapporörelsen utförde terrorattacker mot dem som stod för vänstertankar. Den 28 mars 1930 attackerades och förstördes ett kommunistiskt tryckeri i Vasa.

Lapporörelsen tog också till fysiskt våld mot påstådda kommunister.

Man ordnade så kallade skjutsningar (på finska muilutus, efter bröderna Muilu som deltog i denna verksamhet) av misshagliga personer.

Skjutsningarna gick till så att man med våld förde personer man ogillade till en skog och misshandlade dem grovt.

Oliktänkare fördes också över till sovjetiska gränsen ”där de hörde hemma”. Direkta mord förekom, tre stycken bevisade.

Bland dem räknas mordet på den socialdemokratiska kommunpolitikern Onni Haponen som ett av de viktigaste. I serien "Ouppklarade mord i Finland" får vi höra berättelsen om Onni Haponen.

Onni Haponen hade kidnappats och skjutsats första gången i juli 1930. Då avbröts skjutsningen och den misshandlade Onni vandrade hem.

Den 1 september 1930 deltog Onni Haponen vid ett kommunmöte. Mitt under mötet trängde Lappomän in och krävde att Haponen skulle avgå. Han vägrade och situationen stegrades. Lappomännen misshandlade honom. Haponen flydde och sköt ett varningsskott.

Länsman Hartio som kom till platsen ville anhålla Haponen för hans vådaskott. Haponen följde med Hartio, men länsmannen överlämnade honom till Lappomännen. Han trängdes med våld in i en bil. Han misshandlades och sköts till döds.

Liket gömdes undan, och i pressen skyllde man på kommunistiska bråkstakar och polisen ville inte undersöka saken. Det var först efter att Lapporörelsen splittrats 1932 som de skyldiga dömdes.

Koppiauto, musta umpiauto
Koppiauto, musta umpiauto Bild: Yle Elävä arkisto, kuvanauha Lapporörelsen

Våldet trappades upp och Lapporörelsen radikaliserades till den grad att även moderata borgerliga politiker kunde råka ut för skjutsning.

Kulmen nåddes då Finlands tidigare president K.J. Ståhlberg och hans hustru kidnappades av Lapporörelsen den 14 oktober 1930.

I och med detta uppstod en opposition mot Lapporörelsen då många tyckte att man nu gått för långt.

Mäntsäläupproret 1932

Vid presidentvalet i februari 1931 vann Pehr Evind Svinhufvud med två röster över Kaarlo Juho Ståhlberg.

Finland fick då en ny regering med J.E. Sunila från Agrarföbundet som statsminister.

Lapporörelsen fortsatte 1931 sin agitation mindre offentligt på landsbygden, där den ekonomiska krisen skapade oro.

Rörelsens ledning mobiliserade anhängarna, omkring 10 000 man. Man samlades på flera orter, bland annat i Björneborg, Loimaa, Tavastehus, Forssa, Seinäjoki, Jyväskylä och Mäntsälä.

Den 27 februari 1932 höll den socialdemokratiske riksdagsmannen Mikko Erich föredrag i Folkets hus i byn Ohkola i Mäntsälä.

Lapporörelsen hade lyckats sammankalla vapenmakt och skyddskårister på sin sida. Med 400 män bröt man sig in i Folkets hus för att avbryta den socialdemokratiska sammankomsten.

Efter att ha splittrat Erichs anhängare drog sig upprorsmakarna tillbaka till skyddskårsbyggnaden i Mäntsälä.

Lappomedlemmarna krävde regeringen J. E. Sunilas avgång. I synnerhet ville man ha bort inrikesminister Ernst von Born och landshövding Bruno Jalander som uttalat sig mot Lapporörelsen.

Lapporörelsens övriga krav var förbud mot det socialdemokratiska partiet och begränsningar i rösträtten.

President Pehr Evind Svinhufvud höll den 2 mars 1932 ett radiotal till de upproriska där han uppmanade dem att återvända hem och att han inte kunde gå med på deras krav.

Också den borgerliga opinionen ställde sig emot upprorsförsöket.

Utan kraftigt stöd vågade upprorsmännen inte skrida till verket.

Efter en vecka utan synlig aktivitet greps de 102 ledarna. Omkring tjugo personer dömdes till fängelse efter rättegången. Och Lapporörelsen upplöstes.

Här kan du lyssna på Jörn Donner som analyserar Lapporörelsen och Finland under 1930-talet:

Lapporörelsen efterföljdes dock av den högerextrema Fosterländska folkrörelsen (IKL) som blev riksdagsparti i flera val. Vihtori Kosola var en stark kraft i denna rörelse.

IKL med ledaren Vihtori Kosola tar emot en byst av den italienska diktatorn Benito Mussolini.
Vihtori Kosola i mitten, IKL (Fosterländska rörelsen) IKL med ledaren Vihtori Kosola tar emot en byst av den italienska diktatorn Benito Mussolini. Bild: Wikimedia Commons / Ukas Fosterländska folkförbundet (Ikl),Vihtori Kosola,Benito Mussolini

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Sjöscouterna styr ut på havet

    Klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

    I sjöscoutingen kombinerar man klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Boboll kan man träna både inne och ute

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas var som helst.

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas nästan var som helst. Pojkar och flickor, unga och gamla kan finna glädje i det finska nationalspelet som spelas över hela vårt land, säger Caj Stålström, och lär barn att träna boboll i en gymnastiksal. Men det finns också norrmän som gillar boboll.

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Fästingen - Finlands farligaste djur

    Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och TBE

    Fästingar är små spindeldjur som lever på att suga blod. Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och kumlingesjuka (TBE).

  • Vad innebär algblomning?

    Vad menas med algblomning?

    Östersjön är det mest förorenade havet på vårt klot, säger forskare Juha-Markku Leppänen. Hur har situationen uppstått?

  • Välj sommarort enligt väder

    Fråga meteorologen var man bör fira sin semester.

    Ett sommarlov på stugan kan bli förstört om det bara regnar hela tiden. Varför inte fråga en meteorolog var man bör fira sin semester? Så gjorde man 1966.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Sjövett under sommaren

    Sjöbevakarna är våra poliser på vattnet.

    Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler?

  • Sommarglädje på stränder och hav

    1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

    Med dessa gamla arkivfilmer kan man bege sig till ett 1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

  • På vattenskidor vid Sandudd

    Unga damer vattenskidar längs en vajerbana 1952.

    På Sandudds sandstrand år 1952 åker unga damer vattenskidor längs en vajerbana. De ivrigaste av dem har vingar på ryggen.

  • Farttävlingar på Pojoviken

    Racerbåtarna är snabba, tuffa och farliga.

    I den här journalfilmen får vi följa med racerbåtar som i häftig vind startar i tävlingar på Pojoviken. Racerbåtarna påminner om våra dagars vattenskotrar, de är snabba, tuffa och farliga.

  • Trikåmode och strandliv

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets kläder

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets nya trikåkläder.

  • Miss Sommar utses i Hangö 1962

    Domarna har ett kinkigt jobb att välja den vackraste.

    En massa vackra flickor finns det, menar redaktören. Här väljs den vackraste i Hangö, nämligen Miss Sommar. Domarna har ett kinkigt jobb.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Jan-Erik och Li Andersson talar om papparollen

    Li säger rakt ut vad hon anser om pappas idéer.

    Den åttaåriga Li Andersson och hennes pappa, konstnären Jan-Erik Andersson, samtalar i Villa Wasa om papparollen. Li säger rakt ut vad hon anser om att pappa kastat ut tv:n och målar fingrarna i glada färger.

  • Tove Jansson läser Farlig midsommar

    En av Tove Janssons vildaste, mest spännande Muminböcker.

    Farlig midsommar från 1954 är en av Tove Janssons vildaste, mest spännande och gladaste Muminböcker med försvinnanden, äventyr, skräck och teater. Här läser Tove Jansson hela boken.

  • Överlevande från Titanic

    För åtta dollar mer fick Anna en biljett på Titanic.

    För åtta dollar mer fick jag en biljett på Titanic, berättar Anna Sjöblom (senare Kinkaid) från Munsala. Också Agnes Sandström reste med Titanic den 10 april 1912. Hör deras spännande överlevnadsberättelser.

Nyligen publicerat - Arkivet