Hoppa till huvudinnehåll

Lapporörelsen ville kuva vänstern med våld och terror

Lapporörelsens bondemarsch, 1930
Lapporörelsens bondemarsch, 1930 Lapporörelsens bondemarsch, 1930 Bild: Helsingin kaupuginmuseo Lapporörelsen

Lapporörelsen grundades 1929 av Vihtori Kosola. Under de tre år rörelsen var aktiv samlade den tusentals anhängare. Personer som ansågs vara vänster utsattes för fascistisk förföljelse och våld. Människor misshandlades och tystades, och demokratin sattes i gungning.

Vänstern var ett rött skynke för Lapporörelsen. Påstådda vänsterpolitiker misshandlades, tvångsskjutsades från sina hem och mördades.

Men också borgerliga politiker råkade ut för Lapporörelsens terror. Till och med republikens tidigare president KJ Ståhlberg och hans fru tvångsskjutsades.

Lapporörelsen grundades i ett hat mot kommunismen

Lapporörelsen fick sitt namn efter Lappo socken, där den grundades 1929. Där hade dess ledare Vihtori Kosola sin gård.

Rörelsens medlemmar var missnöjda med centerns försoningspolitik mot dem som under inbördeskriget 1918 hade stått på den röda sidan.

Starka krafter i det finländska samhället ville se en hårdare politik mot kommunister och socialdemokrater och en del var beredda att ta till våld för att få sin vilja igenom.

Vihtori Kosola (tredje mannen från höger) på ett väckelserörelsemöte i Österbotten
Vihtori Kosola (tredje mannen från höger) på ett väckelserörelsemöte i Österbotten Vihtori Kosola (tredje mannen från höger) på ett väckelserörelsemöte i Österbotten Bild: Wikimedia commons Vihtori Kosola,Österbotten,Lapporörelsen,kristna tron

Lapporörelsen inspirerades av fascistiska tankegångar och i synnerhet Mussolinis Italien.

Rörelsen kan kategoriseras som högerextrem och antikommunistisk, man hyllade utomparlamentariska metoder, direkt aktion och åsidosatte lagliga medel.

Den 7 juli 1930 demonstrerade Lapporörelsen sin styrka genom att ordna ett bondetåg till Helsingfors med 12 000 utvalda män. Som förebild hade man Mussolinis bondemarscher.

Bondemarschen
Bondemarschen till Helsingfors 1930 Bondemarschen Bild: Helsingin kaupunginmuseo, Rafael Roos Lapporörelsen
Bondemarschen, Lapporörelsen
Bönderna vilar sig i Helsingfors, 1930 Bondemarschen, Lapporörelsen Bild: Rafael Roos, Helsingin kaupunginmuseo Lapporörelsen,bondemarschen

Lapporörelsen påverkar demokratin

Finlands statsmakt ansträngde sig för att hålla Lapporörelsen inom lagens råmärken genom att gå med på vissa av medlemmarnas krav.

Riksdagen hade sammankallats den 1 juli för att föreslå undantagslagar mot kommunister. Men man kunde inte få kvalificerad majoritet för lagförändringarna.

Statsminister Kyösti Kallio fördömde dock Lapporörelsens våldsamma metoder. Kallio, som länge hade varit känd som ledande antikommunist, fick hotelser mot sitt liv från Lapporörelsen.

Kallios regering fick kritik både från den politiska högern och från president Lauri Kristian Relander.

Den 4 juli 1930 upplöstes Kallios regering. Den efterträddes av en regering under Samlingspartiets Pehr Evind Svinhufvud.

Också riksdagen upplöstes den 15 juli 1930. Ett nyval ägde rum den 1 till 2 oktober.

Då fick de borgerliga den nödvändiga tvåtredjedelsmajoriteten som behövdes för att kunna införa undantagslagar. Och kommunisterna uteslöts ur riksdagen

Skjutsningar, terror och våld

Lapporörelsen utförde terrorattacker mot dem som stod för vänstertankar. Den 28 mars 1930 attackerades och förstördes ett kommunistiskt tryckeri i Vasa.

Lapporörelsen tog också till fysiskt våld mot påstådda kommunister.

Man ordnade så kallade skjutsningar (på finska muilutus, efter bröderna Muilu som deltog i denna verksamhet) av misshagliga personer.

Skjutsningarna gick till så att man med våld förde personer man ogillade till en skog och misshandlade dem grovt.

Oliktänkare fördes också över till sovjetiska gränsen ”där de hörde hemma”. Direkta mord förekom, tre stycken bevisade.

Bland dem räknas mordet på den socialdemokratiska kommunpolitikern Onni Haponen som ett av de viktigaste. I serien "Ouppklarade mord i Finland" får vi höra berättelsen om Onni Haponen.

Onni Haponen hade kidnappats och skjutsats första gången i juli 1930. Då avbröts skjutsningen och den misshandlade Onni vandrade hem.

Den 1 september 1930 deltog Onni Haponen vid ett kommunmöte. Mitt under mötet trängde Lappomän in och krävde att Haponen skulle avgå. Han vägrade och situationen stegrades. Lappomännen misshandlade honom. Haponen flydde och sköt ett varningsskott.

Länsman Hartio som kom till platsen ville anhålla Haponen för hans vådaskott. Haponen följde med Hartio, men länsmannen överlämnade honom till Lappomännen. Han trängdes med våld in i en bil. Han misshandlades och sköts till döds.

Liket gömdes undan, och i pressen skyllde man på kommunistiska bråkstakar och polisen ville inte undersöka saken. Det var först efter att Lapporörelsen splittrats 1932 som de skyldiga dömdes.

Koppiauto, musta umpiauto
Koppiauto, musta umpiauto Bild: Yle Elävä arkisto, kuvanauha Lapporörelsen

Våldet trappades upp och Lapporörelsen radikaliserades till den grad att även moderata borgerliga politiker kunde råka ut för skjutsning.

Kulmen nåddes då Finlands tidigare president K.J. Ståhlberg och hans hustru kidnappades av Lapporörelsen den 14 oktober 1930.

I och med detta uppstod en opposition mot Lapporörelsen då många tyckte att man nu gått för långt.

Mäntsäläupproret 1932

Vid presidentvalet i februari 1931 vann Pehr Evind Svinhufvud med två röster över Kaarlo Juho Ståhlberg.

Finland fick då en ny regering med J.E. Sunila från Agrarföbundet som statsminister.

Lapporörelsen fortsatte 1931 sin agitation mindre offentligt på landsbygden, där den ekonomiska krisen skapade oro.

Rörelsens ledning mobiliserade anhängarna, omkring 10 000 man. Man samlades på flera orter, bland annat i Björneborg, Loimaa, Tavastehus, Forssa, Seinäjoki, Jyväskylä och Mäntsälä.

Den 27 februari 1932 höll den socialdemokratiske riksdagsmannen Mikko Erich föredrag i Folkets hus i byn Ohkola i Mäntsälä.

Lapporörelsen hade lyckats sammankalla vapenmakt och skyddskårister på sin sida. Med 400 män bröt man sig in i Folkets hus för att avbryta den socialdemokratiska sammankomsten.

Efter att ha splittrat Erichs anhängare drog sig upprorsmakarna tillbaka till skyddskårsbyggnaden i Mäntsälä.

Lappomedlemmarna krävde regeringen J. E. Sunilas avgång. I synnerhet ville man ha bort inrikesminister Ernst von Born och landshövding Bruno Jalander som uttalat sig mot Lapporörelsen.

Lapporörelsens övriga krav var förbud mot det socialdemokratiska partiet och begränsningar i rösträtten.

President Pehr Evind Svinhufvud höll den 2 mars 1932 ett radiotal till de upproriska där han uppmanade dem att återvända hem och att han inte kunde gå med på deras krav.

Också den borgerliga opinionen ställde sig emot upprorsförsöket.

Utan kraftigt stöd vågade upprorsmännen inte skrida till verket.

Efter en vecka utan synlig aktivitet greps de 102 ledarna. Omkring tjugo personer dömdes till fängelse efter rättegången. Och Lapporörelsen upplöstes.

Här kan du lyssna på Jörn Donner som analyserar Lapporörelsen och Finland under 1930-talet:

Lapporörelsen efterföljdes dock av den högerextrema Fosterländska folkrörelsen (IKL) som blev riksdagsparti i flera val. Vihtori Kosola var en stark kraft i denna rörelse.

IKL med ledaren Vihtori Kosola tar emot en byst av den italienska diktatorn Benito Mussolini.
Vihtori Kosola i mitten, IKL (Fosterländska rörelsen) IKL med ledaren Vihtori Kosola tar emot en byst av den italienska diktatorn Benito Mussolini. Bild: Wikimedia Commons / Ukas Fosterländska folkförbundet (Ikl),Vihtori Kosola,Benito Mussolini

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Skämt å sido ville vara en finlandssvensk Monty Python

    Skämt å sido var hemlagad snällhumor från Vasa.

    Skämt å sido var hemlagad snällhumor från Vasa 1993. Skådisarna inspirerades av engelska komediserier typ Monty Python och inspelningarna var ännu roligare än själva sketcherna.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Lapporörelsen ville kuva vänstern med våld och terror

    Mussolinis Italien var den stora förebilden.

    Lapporörelsen grundades 1929 av Vihtori Kosola. Under de tre år rörelsen var aktiv samlade den tusentals anhängare. Personer som ansågs vara vänster utsattes för fascistisk förföljelse och våld. Människor misshandlades och mördades, och demokratin sattes i gungning då partier förbjöds. Också borgerliga politiker råkade ut för Lapporörelsens terror. Till och med republikens tidigare president KJ Ståhlberg.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny podd om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors.. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Varning för svart halka!

    I den här varningsfilmen informeras bilisterna

    Den svarta, genomskinliga is som bildas vid snabb nedisning av vägar är djävulskt farlig för bilister. I den här varningsfilmen informeras bilisterna med skrämselpropaganda.

  • Novemberväder med Juha Föhr

    Juha Föhr och vädret kring farsdag 1991

    Juha Föhr berättar om det regniga och blåsiga vädret kring farsdag 1991.

  • Monica Welling om novembervädret

    I november 1972 utlovades snö.

    Klart och fint väder, lite snöbyar och inte särdeles kallt, lovar Monica Welling i väderprognosen från 1972.

  • Benny Törnroos: I november

    Benny fick inte representera Finland med sin ballad 1988.

    Benny Törnroos sjöng balladen "I november" på uttagningstävlingen 1988 för Eurovisionsschlagerfestivalen.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Den lögnaktiga selfien är också sanning

    En selfie är kommunkation. Man visar hur man vill se ut.

    En selfie visar man hur man vill se ut. Den utelämnar annat, men kan ändå innehålla sanning. Med en selfie kan du kommunicera med dina vänner. Eller bli en kändis.

  • Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

Nyligen publicerat - Arkivet