Hoppa till huvudinnehåll

Lapporörelsen ville kuva vänstern med våld och terror

Lapporörelsens bondemarsch, 1930
Lapporörelsens bondemarsch, 1930 Lapporörelsens bondemarsch, 1930 Bild: Helsingin kaupuginmuseo Lapporörelsen

Lapporörelsen grundades 1929 av Vihtori Kosola. Under de tre år rörelsen var aktiv samlade den tusentals anhängare. Personer som ansågs vara vänster utsattes för fascistisk förföljelse och våld. Människor misshandlades och tystades, och demokratin sattes i gungning.

Vänstern var ett rött skynke för Lapporörelsen. Påstådda vänsterpolitiker misshandlades, tvångsskjutsades från sina hem och mördades.

Men också borgerliga politiker råkade ut för Lapporörelsens terror. Till och med republikens tidigare president KJ Ståhlberg och hans fru tvångsskjutsades.

Lapporörelsen grundades i ett hat mot kommunismen

Lapporörelsen fick sitt namn efter Lappo socken, där den grundades 1929. Där hade dess ledare Vihtori Kosola sin gård.

Rörelsens medlemmar var missnöjda med centerns försoningspolitik mot dem som under inbördeskriget 1918 hade stått på den röda sidan.

Starka krafter i det finländska samhället ville se en hårdare politik mot kommunister och socialdemokrater och en del var beredda att ta till våld för att få sin vilja igenom.

Vihtori Kosola (tredje mannen från höger) på ett väckelserörelsemöte i Österbotten
Vihtori Kosola (tredje mannen från höger) på ett väckelserörelsemöte i Österbotten Vihtori Kosola (tredje mannen från höger) på ett väckelserörelsemöte i Österbotten Bild: Wikimedia commons Vihtori Kosola,Österbotten,Lapporörelsen,kristna tron

Lapporörelsen inspirerades av fascistiska tankegångar och i synnerhet Mussolinis Italien.

Rörelsen kan kategoriseras som högerextrem och antikommunistisk, man hyllade utomparlamentariska metoder, direkt aktion och åsidosatte lagliga medel.

Den 7 juli 1930 demonstrerade Lapporörelsen sin styrka genom att ordna ett bondetåg till Helsingfors med 12 000 utvalda män. Som förebild hade man Mussolinis bondemarscher.

Bondemarschen
Bondemarschen till Helsingfors 1930 Bondemarschen Bild: Helsingin kaupunginmuseo, Rafael Roos Lapporörelsen
Bondemarschen, Lapporörelsen
Bönderna vilar sig i Helsingfors, 1930 Bondemarschen, Lapporörelsen Bild: Rafael Roos, Helsingin kaupunginmuseo Lapporörelsen,bondemarschen

Lapporörelsen påverkar demokratin

Finlands statsmakt ansträngde sig för att hålla Lapporörelsen inom lagens råmärken genom att gå med på vissa av medlemmarnas krav.

Riksdagen hade sammankallats den 1 juli för att föreslå undantagslagar mot kommunister. Men man kunde inte få kvalificerad majoritet för lagförändringarna.

Statsminister Kyösti Kallio fördömde dock Lapporörelsens våldsamma metoder. Kallio, som länge hade varit känd som ledande antikommunist, fick hotelser mot sitt liv från Lapporörelsen.

Kallios regering fick kritik både från den politiska högern och från president Lauri Kristian Relander.

Den 4 juli 1930 upplöstes Kallios regering. Den efterträddes av en regering under Samlingspartiets Pehr Evind Svinhufvud.

Också riksdagen upplöstes den 15 juli 1930. Ett nyval ägde rum den 1 till 2 oktober.

Då fick de borgerliga den nödvändiga tvåtredjedelsmajoriteten som behövdes för att kunna införa undantagslagar. Och kommunisterna uteslöts ur riksdagen

Skjutsningar, terror och våld

Lapporörelsen utförde terrorattacker mot dem som stod för vänstertankar. Den 28 mars 1930 attackerades och förstördes ett kommunistiskt tryckeri i Vasa.

Lapporörelsen tog också till fysiskt våld mot påstådda kommunister.

Man ordnade så kallade skjutsningar (på finska muilutus, efter bröderna Muilu som deltog i denna verksamhet) av misshagliga personer.

Skjutsningarna gick till så att man med våld förde personer man ogillade till en skog och misshandlade dem grovt.

Oliktänkare fördes också över till sovjetiska gränsen ”där de hörde hemma”. Direkta mord förekom, tre stycken bevisade.

Bland dem räknas mordet på den socialdemokratiska kommunpolitikern Onni Haponen som ett av de viktigaste. I serien "Ouppklarade mord i Finland" får vi höra berättelsen om Onni Haponen.

Onni Haponen hade kidnappats och skjutsats första gången i juli 1930. Då avbröts skjutsningen och den misshandlade Onni vandrade hem.

Den 1 september 1930 deltog Onni Haponen vid ett kommunmöte. Mitt under mötet trängde Lappomän in och krävde att Haponen skulle avgå. Han vägrade och situationen stegrades. Lappomännen misshandlade honom. Haponen flydde och sköt ett varningsskott.

Länsman Hartio som kom till platsen ville anhålla Haponen för hans vådaskott. Haponen följde med Hartio, men länsmannen överlämnade honom till Lappomännen. Han trängdes med våld in i en bil. Han misshandlades och sköts till döds.

Liket gömdes undan, och i pressen skyllde man på kommunistiska bråkstakar och polisen ville inte undersöka saken. Det var först efter att Lapporörelsen splittrats 1932 som de skyldiga dömdes.

Koppiauto, musta umpiauto
Koppiauto, musta umpiauto Bild: Yle Elävä arkisto, kuvanauha Lapporörelsen

Våldet trappades upp och Lapporörelsen radikaliserades till den grad att även moderata borgerliga politiker kunde råka ut för skjutsning.

Kulmen nåddes då Finlands tidigare president K.J. Ståhlberg och hans hustru kidnappades av Lapporörelsen den 14 oktober 1930.

I och med detta uppstod en opposition mot Lapporörelsen då många tyckte att man nu gått för långt.

Mäntsäläupproret 1932

Vid presidentvalet i februari 1931 vann Pehr Evind Svinhufvud med två röster över Kaarlo Juho Ståhlberg.

Finland fick då en ny regering med J.E. Sunila från Agrarföbundet som statsminister.

Lapporörelsen fortsatte 1931 sin agitation mindre offentligt på landsbygden, där den ekonomiska krisen skapade oro.

Rörelsens ledning mobiliserade anhängarna, omkring 10 000 man. Man samlades på flera orter, bland annat i Björneborg, Loimaa, Tavastehus, Forssa, Seinäjoki, Jyväskylä och Mäntsälä.

Den 27 februari 1932 höll den socialdemokratiske riksdagsmannen Mikko Erich föredrag i Folkets hus i byn Ohkola i Mäntsälä.

Lapporörelsen hade lyckats sammankalla vapenmakt och skyddskårister på sin sida. Med 400 män bröt man sig in i Folkets hus för att avbryta den socialdemokratiska sammankomsten.

Efter att ha splittrat Erichs anhängare drog sig upprorsmakarna tillbaka till skyddskårsbyggnaden i Mäntsälä.

Lappomedlemmarna krävde regeringen J. E. Sunilas avgång. I synnerhet ville man ha bort inrikesminister Ernst von Born och landshövding Bruno Jalander som uttalat sig mot Lapporörelsen.

Lapporörelsens övriga krav var förbud mot det socialdemokratiska partiet och begränsningar i rösträtten.

President Pehr Evind Svinhufvud höll den 2 mars 1932 ett radiotal till de upproriska där han uppmanade dem att återvända hem och att han inte kunde gå med på deras krav.

Också den borgerliga opinionen ställde sig emot upprorsförsöket.

Utan kraftigt stöd vågade upprorsmännen inte skrida till verket.

Efter en vecka utan synlig aktivitet greps de 102 ledarna. Omkring tjugo personer dömdes till fängelse efter rättegången. Och Lapporörelsen upplöstes.

Här kan du lyssna på Jörn Donner som analyserar Lapporörelsen och Finland under 1930-talet:

Lapporörelsen efterföljdes dock av den högerextrema Fosterländska folkrörelsen (IKL) som blev riksdagsparti i flera val. Vihtori Kosola var en stark kraft i denna rörelse.

IKL med ledaren Vihtori Kosola tar emot en byst av den italienska diktatorn Benito Mussolini.
Vihtori Kosola i mitten, IKL (Fosterländska rörelsen) IKL med ledaren Vihtori Kosola tar emot en byst av den italienska diktatorn Benito Mussolini. Bild: Wikimedia Commons / Ukas Fosterländska folkförbundet (Ikl),Vihtori Kosola,Benito Mussolini

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet