Hoppa till huvudinnehåll

Lapporörelsen ville kuva vänstern med våld och terror

Lapporörelsens bondemarsch, 1930
Lapporörelsens bondemarsch, 1930 Lapporörelsens bondemarsch, 1930 Bild: Helsingin kaupuginmuseo Lapporörelsen

Lapporörelsen grundades 1929 av Vihtori Kosola. Under de tre år rörelsen var aktiv samlade den tusentals anhängare. Personer som ansågs vara vänster utsattes för fascistisk förföljelse och våld. Människor misshandlades och tystades, och demokratin sattes i gungning.

Vänstern var ett rött skynke för Lapporörelsen. Påstådda vänsterpolitiker misshandlades, tvångsskjutsades från sina hem och mördades.

Men också borgerliga politiker råkade ut för Lapporörelsens terror. Till och med republikens tidigare president KJ Ståhlberg och hans fru tvångsskjutsades.

Lapporörelsen grundades i ett hat mot kommunismen

Lapporörelsen fick sitt namn efter Lappo socken, där den grundades 1929. Där hade dess ledare Vihtori Kosola sin gård.

Rörelsens medlemmar var missnöjda med centerns försoningspolitik mot dem som under inbördeskriget 1918 hade stått på den röda sidan.

Starka krafter i det finländska samhället ville se en hårdare politik mot kommunister och socialdemokrater och en del var beredda att ta till våld för att få sin vilja igenom.

Vihtori Kosola (tredje mannen från höger) på ett väckelserörelsemöte i Österbotten
Vihtori Kosola (tredje mannen från höger) på ett väckelserörelsemöte i Österbotten Vihtori Kosola (tredje mannen från höger) på ett väckelserörelsemöte i Österbotten Bild: Wikimedia commons Vihtori Kosola,Österbotten,Lapporörelsen,kristna tron

Lapporörelsen inspirerades av fascistiska tankegångar och i synnerhet Mussolinis Italien.

Rörelsen kan kategoriseras som högerextrem och antikommunistisk, man hyllade utomparlamentariska metoder, direkt aktion och åsidosatte lagliga medel.

Den 7 juli 1930 demonstrerade Lapporörelsen sin styrka genom att ordna ett bondetåg till Helsingfors med 12 000 utvalda män. Som förebild hade man Mussolinis bondemarscher.

Bondemarschen
Bondemarschen till Helsingfors 1930 Bondemarschen Bild: Helsingin kaupunginmuseo, Rafael Roos Lapporörelsen
Bondemarschen, Lapporörelsen
Bönderna vilar sig i Helsingfors, 1930 Bondemarschen, Lapporörelsen Bild: Rafael Roos, Helsingin kaupunginmuseo Lapporörelsen,bondemarschen

Lapporörelsen påverkar demokratin

Finlands statsmakt ansträngde sig för att hålla Lapporörelsen inom lagens råmärken genom att gå med på vissa av medlemmarnas krav.

Riksdagen hade sammankallats den 1 juli för att föreslå undantagslagar mot kommunister. Men man kunde inte få kvalificerad majoritet för lagförändringarna.

Statsminister Kyösti Kallio fördömde dock Lapporörelsens våldsamma metoder. Kallio, som länge hade varit känd som ledande antikommunist, fick hotelser mot sitt liv från Lapporörelsen.

Kallios regering fick kritik både från den politiska högern och från president Lauri Kristian Relander.

Den 4 juli 1930 upplöstes Kallios regering. Den efterträddes av en regering under Samlingspartiets Pehr Evind Svinhufvud.

Också riksdagen upplöstes den 15 juli 1930. Ett nyval ägde rum den 1 till 2 oktober.

Då fick de borgerliga den nödvändiga tvåtredjedelsmajoriteten som behövdes för att kunna införa undantagslagar. Och kommunisterna uteslöts ur riksdagen

Skjutsningar, terror och våld

Lapporörelsen utförde terrorattacker mot dem som stod för vänstertankar. Den 28 mars 1930 attackerades och förstördes ett kommunistiskt tryckeri i Vasa.

Lapporörelsen tog också till fysiskt våld mot påstådda kommunister.

Man ordnade så kallade skjutsningar (på finska muilutus, efter bröderna Muilu som deltog i denna verksamhet) av misshagliga personer.

Skjutsningarna gick till så att man med våld förde personer man ogillade till en skog och misshandlade dem grovt.

Oliktänkare fördes också över till sovjetiska gränsen ”där de hörde hemma”. Direkta mord förekom, tre stycken bevisade.

Bland dem räknas mordet på den socialdemokratiska kommunpolitikern Onni Haponen som ett av de viktigaste. I serien "Ouppklarade mord i Finland" får vi höra berättelsen om Onni Haponen.

Onni Haponen hade kidnappats och skjutsats första gången i juli 1930. Då avbröts skjutsningen och den misshandlade Onni vandrade hem.

Den 1 september 1930 deltog Onni Haponen vid ett kommunmöte. Mitt under mötet trängde Lappomän in och krävde att Haponen skulle avgå. Han vägrade och situationen stegrades. Lappomännen misshandlade honom. Haponen flydde och sköt ett varningsskott.

Länsman Hartio som kom till platsen ville anhålla Haponen för hans vådaskott. Haponen följde med Hartio, men länsmannen överlämnade honom till Lappomännen. Han trängdes med våld in i en bil. Han misshandlades och sköts till döds.

Liket gömdes undan, och i pressen skyllde man på kommunistiska bråkstakar och polisen ville inte undersöka saken. Det var först efter att Lapporörelsen splittrats 1932 som de skyldiga dömdes.

Koppiauto, musta umpiauto
Koppiauto, musta umpiauto Bild: Yle Elävä arkisto, kuvanauha Lapporörelsen

Våldet trappades upp och Lapporörelsen radikaliserades till den grad att även moderata borgerliga politiker kunde råka ut för skjutsning.

Kulmen nåddes då Finlands tidigare president K.J. Ståhlberg och hans hustru kidnappades av Lapporörelsen den 14 oktober 1930.

I och med detta uppstod en opposition mot Lapporörelsen då många tyckte att man nu gått för långt.

Mäntsäläupproret 1932

Vid presidentvalet i februari 1931 vann Pehr Evind Svinhufvud med två röster över Kaarlo Juho Ståhlberg.

Finland fick då en ny regering med J.E. Sunila från Agrarföbundet som statsminister.

Lapporörelsen fortsatte 1931 sin agitation mindre offentligt på landsbygden, där den ekonomiska krisen skapade oro.

Rörelsens ledning mobiliserade anhängarna, omkring 10 000 man. Man samlades på flera orter, bland annat i Björneborg, Loimaa, Tavastehus, Forssa, Seinäjoki, Jyväskylä och Mäntsälä.

Den 27 februari 1932 höll den socialdemokratiske riksdagsmannen Mikko Erich föredrag i Folkets hus i byn Ohkola i Mäntsälä.

Lapporörelsen hade lyckats sammankalla vapenmakt och skyddskårister på sin sida. Med 400 män bröt man sig in i Folkets hus för att avbryta den socialdemokratiska sammankomsten.

Efter att ha splittrat Erichs anhängare drog sig upprorsmakarna tillbaka till skyddskårsbyggnaden i Mäntsälä.

Lappomedlemmarna krävde regeringen J. E. Sunilas avgång. I synnerhet ville man ha bort inrikesminister Ernst von Born och landshövding Bruno Jalander som uttalat sig mot Lapporörelsen.

Lapporörelsens övriga krav var förbud mot det socialdemokratiska partiet och begränsningar i rösträtten.

President Pehr Evind Svinhufvud höll den 2 mars 1932 ett radiotal till de upproriska där han uppmanade dem att återvända hem och att han inte kunde gå med på deras krav.

Också den borgerliga opinionen ställde sig emot upprorsförsöket.

Utan kraftigt stöd vågade upprorsmännen inte skrida till verket.

Efter en vecka utan synlig aktivitet greps de 102 ledarna. Omkring tjugo personer dömdes till fängelse efter rättegången. Och Lapporörelsen upplöstes.

Här kan du lyssna på Jörn Donner som analyserar Lapporörelsen och Finland under 1930-talet:

Lapporörelsen efterföljdes dock av den högerextrema Fosterländska folkrörelsen (IKL) som blev riksdagsparti i flera val. Vihtori Kosola var en stark kraft i denna rörelse.

IKL med ledaren Vihtori Kosola tar emot en byst av den italienska diktatorn Benito Mussolini.
Vihtori Kosola i mitten, IKL (Fosterländska rörelsen) IKL med ledaren Vihtori Kosola tar emot en byst av den italienska diktatorn Benito Mussolini. Bild: Wikimedia Commons / Ukas Fosterländska folkförbundet (Ikl),Vihtori Kosola,Benito Mussolini

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Finländarnas inställning till de andra

    Finland är inte fritt från vardagsrasism.

    "Jag är inte rasist, men..." Trots att Finland inte tagit emot många invandrare under årens lopp är landet inte fritt från vardagsrasism. Hur är det att komma till Finland som flykting eller invandrare? Eller att vara barn till en invandrare?

  • Vägarna till Närpes

    Närpes är tomaternas förlovade land.

    Närpes är tomaternas förlovade land. Där glittrar växthusen i solen vart man än vänder sig. Till Närpes kommer invandrare för att jobba på växthusen. Men hur går det när det blir ekonomiskt kärva tider?

  • Rastafaris barn i Finland

    Livet i en jamaicansk familj i Finland.

    Författaren Marianne Backlén åkte till Jamaica, förälskade sig i Devon Dawkins och flyttade sedan tillsammans med honom till Helsingfors. Paret har nu två barn och berättar om de motgångar och den rasism de stött på i Finland.

  • Flyktingkvinnor i Finland

    Tre flyktingkvinnor berättar sina historier.

    Att vara flykting och kvinna är en dubbel börda. Här träffar vi tre kvinnor, från Somalia, Rumänien och Chile.

  • Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Bärtil - älskat får genom många år

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Lilla O tappar bort Molly

    Lilla O är alldeles ensam i klätterställningen.

    Lilla o håller på att leka i en klätterställning. Tidigare var Molly också med, men hon fick tråkigt och gick bort.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny tv-dokumentär om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet