Hoppa till huvudinnehåll

Var tjugonde av oss är så ensam att det definierar hela personen: "Ensamhet är det som försämrar vår hälsa mest"

Man tittar ut genom fönster.
Ensamhet är den största enskilda faktorn som försämrar vår hälsa och vårt välbefinnande. Man tittar ut genom fönster. Bild: Yle/ Marcus Rosenlund #inödochlust

Att isolera sig från omvärlden fördubblar risken för en tidig död. Även känslan av ensamhet är förknippad med en ökad risk för dödlighet. Frågan borde lyftas politiskt, säger professor Juho Saari. Han är en av Finlands ledande ensamhetsforskare.

Ensamhet påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande på många olika plan och sätt.

Till exempel finns det en speciellt stark koppling mellan isolering och ensamhet och ökad risk att dö i cancer.

Det här visar en epidemologisk undersökning där man kartlade nästan en halv miljon människors hälsa.

Undersökningarna är gjorda av Institutet för hälsa och välfärd (THL), Helsingfors universitet, Åbo universitet och Arbetshälsoinstitutet, och baserar sig på material från brittiska Biobank.

Forskningsresultaten publicerades i den ansedda tidskriften Lancet Public Health.

Kopplingen var lika stark hos män och kvinnor, hos unga och gamla.

Den glada finländaren?

Enligt bland annat Europeiska Unionens statistikcentral Eurostat och World Happiness Report, toppar Finland konsekvent listan över det lyckligaste landet i världen.

Men skrapar man lite på ytan finner man tyvärr många som är olyckliga. Utav finländarna uppger nämligen var tionde att de känner sig ensamma.

I antal innebär detta 400 000 personer, enligt Institutet för hälsa och välfärd.

Av de vuxna som känner sig ensamma har nästan 70 procent lidit av depression under det senaste året.

Var fjärde ensam har också haft självmordstankar under det senaste året. Motsvarande andel hos befolkningen överlag är cirka fem procent.

Ungefär hälften av de som lider av ensamhet har även nedsatt arbetsförmåga, medan motsvarande andel hos de som inte känner sig ensamma är under 30 procent.

De allra ensammaste är 20 till 29-åringarna, följt av sjuttioplussarna.

Orsaken här är troligtvis att de unga vuxna rör på sig både geografiskt och socialt. De äldre förlorar å sin sida sina sociala kontakter.

Ungefär var tjugonde finländare, alltså ungefär fem procent av befolkningen, upplever en sådan stark ensamhet att den definierar vem man är som person.

- Ensamhet är den största enskilda faktorn som försämrar vår hälsa och vårt välbefinnande, säger Juho Saari, professor i social- och hälsopolitik vid Tammerfors universitet.

Juho Saari
Professor Juho Saari är en av Finlands kändaste ensamhetsforskare. Han säger att då ensamheten börjar definiera en som person, då är det illa. Juho Saari Bild: Tiina Jutila / Yle Juho Saari

Kostar i både pengar och lidande

I de lägre samhällsklasserna upplever man en större ensamhet än bland de övriga.

Det finns inga uträkningar på hur mycket ensamhet kostar för samhället, men det handlar om betydande summor.

- Vi vet att de ensamma oftare använder sig av hälsovårdstjänster än andra.

Eftersom ensamhet är ett sådant stort problem utsåg man i Storbritannien, som första land i världen, en minister som ska råda bot på ensamhetsproblemen.

Tracey Crouch är sedan tidigare ministern som ansvarar för idrotts- och medborgarsamhällsfrågor i Storbritannien och nu har hon alltså även ensamheten på sitt bord.

I Storbritannien uppskattas nio miljoner människor lida av ensamhet och hälsoriskerna är liksom all annanstans omfattande.

Vad görs då i Finland för att förebygga ensamhet?

Regeringen har kanaliserat pengar till Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) för arbete som främjar hälsa och social välfärd, där bland annat förebyggande av ensamhet ingår.

Resultaten av satsningarna torde klarna någon gång nästa år.

Lyckade samarbeten

Saari säger att det inte behövs en motsvarande ensamhetsminister för Finlands del.

Han efterlyser istället mera synlighet vad gäller ensamhet hos exempelvis familje- och omsorgsministern.

Enligt honom är Storbritannien ett fint exempel på hur man sköter och förebygger ensamhet.

- Till exempel samarbetar man med olika forskare och även med medier som till exempel BBC som lyfte temat i den omfattande enkäten The Lonliness Experiment om ensamhet.

Men hur ska vi här då kunna förebygga ensamhet?

På individnivå hjälper ofta terapi för de allra ensammaste.

- Framför allt kognitiv terapi där man lär sig tänka på ett nytt sätt vad kommer till sin ensamhet och olika sociala situationer.

Saari berättar att även olika föreningar och den fjärde sektorn avsevärt minskar på ensamhet hos folk.

- Men de kan enbart nå en del av de som känner sig ensamma, de som känner sig allra ensammast är inte aktiva alls.

Människor runt ett mötesbord
Att engagera de som känner sig allra ensammast är svårt. Det har dock visat sig att de som har ork att engagera sig i exempelvis föreningsliv eller inom fjärde sektorn har mycket att vinna. Människor runt ett mötesbord Bild: Mostphotos/lev dolgachov grupp,kommunikation,startup company,iPad,pekdatorer,coffee,bord,Samarbete,makar,kollegor

Jämlikhet är förebyggande

På samhällelig nivå vet vi att i länder som är jämlika och där sysselsättningen är hög, känner sig människor generellt mindre ensamma.

- Ju jämlikare samhälle, desto mindre statusskillnader och mer växelverkan människor emellan.

Ensamhet, enligt Saari, är något som isolerar, kuvar och osynliggör. Varje indvid avgör själv om hen är ensam eller inte.

När känner sig då professor Saari själv ensam och hur känns den ensamheten?

- Ensamhet är smärta. En social smärta som talar om för en att något väsentligt i livet fattas. Det händer mig ofta då jag inte är i min egen sociala omgivning.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle