Hoppa till huvudinnehåll

HS: Lärare i yrkesskolor vittnar om allt fler elever som aldrig borde få ett riktigt jobb

Närvårdare på jobb.
Närvårdare på jobb. Bild: (c) Kzenon vård,närvårdare,yrkesutbildning

Det finns gott om sådana studerande vid yrkesskolorna som lärarna hoppas aldrig kommer att få ett riktigt jobb, rapporterar Helsingin Sanomat på basis av intervjuer med lärare vid läroinrättningarna.

Under rubriken Amiksen opet kertovat (Lärarna vid yrkesskolan berättar) vittnar 12 lärare om närvårdarstuderande som inte borde jobba bland människor och personer utan impulskontroll som studerar till ordningsvakter.

Bakgrunden till tidningens intresse av att höra lärarnas åsikter är ungdomsgarantin, utbildningsgarantin, reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet samt de stora inbesparingarna på yrkesutbildningen som genomförts under de senaste åren.

Antalet närundervisningstimmar har minskats rejält och eleverna har mer självstudier än förr. Vissa dagar i veckan kan vara helt utan närstudielektioner - det är tänkt att eleverna inhämtar kunskaper självständigt.

Elever kommer berusade till proven och det finns elever som är så okoncentrerade att de inte klarar av att kolla i mobilen var följande lektion hålls

Det finns stora kvalitetsskillnader mellan olika läroinrättningar, och i många skolor finns inte dylika problem som artikeln handlar om.

Det som dock diskuterats mycket i offentligheten är att många sådana svagare elever, som tidigare klarade sig i yrkesskolan tack vare mycket närundervisning och konkret handledning, nu riskerar att falla utanför.

Samtidigt säger lärarna att de känner sig pressade att släppa igenom alla elever eftersom läroinrättningarnas finansiering är resultatbaserad.

Mest oro för blivande närvårdare

Lärare i vårdarbete verkade vara oroligast över situationen. De ska ansvara för att blivande närvårdare kan ombesörja alla behov som barn, äldre, personer med funktionsnedsättning på daghem, i servicehus och på bäddavdelningar kan tänkas ha.

Eleverna ska också klara av att dela ut rätt medicin, i rätta doser.

En del läroinrättningar har färre sökande än studieplatser, vilket betyder att de måste ta in alla sökande.

Lärarna säger att det numera finns allt fler närvårdarstuderande med stora inlärningssvårigheter och mycket svaga baskunskaper från grundskolan.

Och så finns det elever vilkas eget liv är så i knut att de inte orkar stiga upp om morgnarna för att gå till skolan - eller till jobbet.

Närbild på händer med blå gummihandskar som kopplar en slang till en droppåse.
Närbild på händer med blå gummihandskar som kopplar en slang till en droppåse. Bild: Yle närvårdare,sjukvård,Kanyl,gummihandskar

En del kan inte hålla reda på klockan - andra kommer berusade till tentamen

Elever kommer berusade till proven och det finns elever som är så okoncentrerade att de inte klarar av att kolla i mobilen var följande lektion hålls, berättar en lärare.

En annan säger att lärarens huvuduppgift verkar ha blivit att se till att eleven inte blir utslagen - utbildningen till ett yrke verkar komma först i andra hand.

Många lärare vittnar om att de har studerande som de inte vågar släppa iväg på arbetspraktik till vårdinrättningar för att de inte tagit in baskunskaperna.

- Jag kan inte släppa iväg en elev till ett sjukhem om hen inte förstår varför och i vilket läge man ger insulin, trots att vi gått igenom det hundratals gånger i skolan, säger en lärare.

Motivationen och lämpligheten måste finnas. Det är ju ett dåligt utgångsläge om man hatar människor

Och så finns det många exempel på att ursprungstanken om att elever ska lära sig i det riktiga arbetslivet kommer på skam: Elever har fått moppa korridorer från dag till dag då ingen på avdelningen har hunnit fungera som handledare.

En lärare i matematik, som lär elever räkna ut medicinmängder, säger tillspetsat att hen kommer att ha papper och penna inom räckhåll när hen en dag själv hamnar på äldreboende.

- Där ska jag kunna skriva ner att jag vill räkna ut medicindosen själv, tack.

En lärare berättar att hen har en grupp på 25 elever som borde bli utexaminerade till jul.

- Nu ser det ut som att kanske fem av dem får sina uppgifter gjorda i tid och blir på riktigt färdiga.

Lärare inom säkerhetsbranschen: Man måste kunna hålla sig lugn

En del läroanstalter tillämpar fortfarande lämplighetstest vid antagningen till väktarutbildningen. De flesta skolor har dock avskaffat lämplighetstesten.

Kaksi vartijaa metroaseman liukuportaissa.
Kaksi vartijaa metroaseman liukuportaissa. Bild: Marja Väänänen / Yle metrostationer,väktare,ordningsvakt,trygghet,rulltrappor,Tapiola metro station

Eleverna måste uppvisa klanderfritt brottsregister - något som inte krävs av närvårdarstuderande när de börjar studera utan först om de ska praktisera bland barn.

Lärare inom säkerhetsbranschen säger att allt flera elever har svåra inlärningsproblem eller svaga kunskaper i det språk på vilket studierna går på.

Det försvårar studierna som inbegriper exempelvis lagkunskap.

- Motivationen och lämpligheten måste finnas. Det är ju ett dåligt utgångsläge om man hatar människor.

Om en person väl fått en studieplats är det nästan omöjligt att få ut denne ur skolan, säger en annan lärare.

- En ordningsvakts arbete är sådant att man måste bibehålla sitt lugn i alla situationer. Om det inte lyckas ens i övningar som utförs i skolan, så nog funderar man ju på vilken fara en sådan människa kan utgöra i arbetslivet - om hen kommer så långt, säger en lärare.

Läs mera:

Diskussionen om yrkesskolorna går vidare: Olyckligt med nedskärningar och reform samtidigt

Det var bättre förr, tycker vissa. Andra påpekar att skolorna själva bestämmer om resursfördelningen. Diskussionen om nedskärningarna och reformerna inom yrkesutbildningen går igen het efter söndagens artikel på temat. Samtidigt vill undervisningsministern återinföra lämplighetstest.

Läs också