Hoppa till huvudinnehåll

Eleverna i Mikaelskolan i Ekenäs räcker inte till - nu inleds samarbetsförhandlingar

Mikaelskolans rektor Monica Boström står i dörröppningen till skolbyggnaden.
Rektor Monica Boström säger att det inte är aktuellt att höja avgiften som skolbarnens föräldrar betalar. Mikaelskolans rektor Monica Boström står i dörröppningen till skolbyggnaden. Bild: Anna Björkqvist / Yle Ekenäs,Steinerskolor,monica boström

Efter tio år med ett ökande antal elever märker steinerskolan i Ekenäs nu av att det föds allt färre barn i Raseborg och resten av landet. Det här i kombination med att statsstödet har minskat gör att man tvingas skära ner i kostnaderna.

Samarbetsförhandlingar inleds med personalen på Mikaelskolan och barnträdgården Rosengården i dag (22.10).

- Det är många olika faktorer som lett till den utmanande situationen på Mikaelskolan. Det finns inte en stor utan många delfaktorer, men om man vill peka ut en, så är det nog statens stöd till utbildningen och småbarnspedagogiken som radikalt skurits ner under de senaste åren, säger rektor Monica Boström.

Mikaelskolan i ett nötskal

Mikaelskolan är en privatskola som startade år 1985. Skolan drivs av föreningen Steinerpedagogikens vänner i Västnyland.

Skolan använder steinerpedagogik där man fokuserar på att ett barn ska ha en barndom samt få utvecklas i sin egen takt.

Mikaelskolan är en av de två svenskspråkiga steinerskolor som finns i Finland.

I Mikaelskolan och barnträdgården Rosengården går 156 barn och unga. Personalstyrkan ligger på 32 personer.

År 2016 fick skolan 1 120 000 euro för 141 elever. År 2019 väntas skolan få 908 000 euro för 133 elever. Summan som skolan får per elev minskar från 2016 till 2019 med 1 116 euro.

År 2016 fick Mikaelskolan i medeltal ungefär 7 900 euro per barn. Sen dess har summan sjunkit och år 2019 väntas man få cirka 6 800 euro per barn.

- Det som känns lite tokigt är att dessa nedskärningar sker samtidigt som skolpersonalens lönekostnader höjs, helt enligt kollektivavtalen, säger Boström.

Ett gult gammalt hus skymtar bakom några träd. På markens ligger höstlöv.
Ett av Mikaelskolans skolhus är en gammal gul träbyggnad. Ett gult gammalt hus skymtar bakom några träd. På markens ligger höstlöv. Bild: Anna Björkqvist / Yle Ekenäs,Steinerskolor,mikaelskolan i ekenäs

Statsstödet har också minskat för kommunala skolor. Men i en kommun kan man jämna ut resurserna genom att ta pengar från en annan sektion.

Det är inte möjligt för Mikaelskolan,

Rektorn Boström säger att Mikaelskolan som privat utbildningsanordnare och dagvårdsproducent inte sysslar med någon verksamhet som skulle kunna bringa in pengar.

- Vårt mål är helt enkelt bara att driva högkvalitetsutbildning precis som alla andra skolor. Därför känns det tråkigt att man på statsnivå inte värdesätter utbildningen desto högre.

Personporträtt av Monica Boström. I bakgrunden syns teckningar.
Rektor Monica Boström. Personporträtt av Monica Boström. I bakgrunden syns teckningar. Bild: Anna Björkqvist / Yle Ekenäs,Steinerskolor,monica boström

Statsstödet betalar den största delen av skolans utgifter. Även externa källor såsom fonder och stiftelser understöder skolan.

I skolan betalar föräldrarna även en stödavgift för sina barn. Rektor Boström säger ändå att man inte har några planer på att höja stödavgiften för att förbättra läget eftersom avgiften redan ligger på en rimlig nivå.

16 procent av utgifterna ska bort

I dagsläget behöver skolan dra ner sina årliga utgifter med närmare 300 000 euro, säger Filip Graeffe som är styrelseordförande för Steinerpedagogikens vänner i Västnyland som upprätthåller skolan.

Man hoppas möjligen kunna spara in 150 000 euro i personalkostnader.

- De resterande kostnaderna måste vi lösa på annat sätt genom att skära i andra saker i budgeten. Vi kan inte skära mer än 150 000 i personalkostnader på grund av att lagen kräver att vi har en viss mängd personal i barngrupperna, säger Graeffe.

En skylt vid en häck. På skylten står det Mikaelskolan.
Mikaelskolan grundades år 1985. En skylt vid en häck. På skylten står det Mikaelskolan. Bild: Anna Björkqvist / Yle Ekenäs,Steinerskolor,mikaelskolan i ekenäs

Totalt ska skolan minska sina utgifter med ungefär 16 procent.

Graeffe säger att inbesparingarna inte ska påverka undervisningen, utan att man försöker spara på andra ställen.

Först ökade eleverna men nu blir de färre

Samtidigt som skolan får mindre statstöd så väntas också eleverna minska i antal. Det här för att det föds allt färre barn både på lokalt plan i Raseborg och överlag i landet.

- Om man ser på prognoser för Raseborg så ser man ju att vi behöver fler barn, säger Monica Boström.

Antalet elever i Mikaelskolan har ökat under de senaste tio åren. Men inom småbarnspedagogiken märker man nu av att det föds färre barn i Raseborg. Det här syns ännu inte i skolan men det kommer det att göra om några år, säger Boström.

Ett grönt gammal trähus. I bakgrunden syns en röd skolbyggnad.
Det minskade antalet barn syns i barnträdgården Rosengården. Ett grönt gammal trähus. I bakgrunden syns en röd skolbyggnad. Bild: Anna Björkqvist / Yle Ekenäs,Steinerskolor,mikaelskolan i ekenäs

Sammanlagt 156 barn och unga går i Mikaelskolan och barnträdgården Rosengården. Det här betyder att knappt fem procent av skolbarnen i Raseborg går i Mikaelskolan.

Ny skolbyggnad för Mikaelskolan i Ekenäs.
Mikaelskolans nyaste skolhus invigdes 2014. Ny skolbyggnad för Mikaelskolan i Ekenäs. Bild: Yle/Börje Broberg mikaelskolan nybygge 2014,Ekenäs

En annan faktor som påverkar skolans ekonomiska läge är skulder. 2014 invigdes ett nytt skolhus på gården i Västerby.

Två år senare byggdes ett nytt kök.

Arbetsgrupper letar stålar

För att lösa de ekonomiska problemen har Steinerpedagogikens vänner i Västnyland tillsatt flera arbetsgrupper. De sysslar bland annat med crowdfunding, det vill säga att söka ekonomiskt stöd från privatpersoner.

De ska också vara i aktiv kontakt med olika fonder. Man hoppas också på hjälp av Raseborgs stad, kanske inte med direkta pengar men på andra sätt, säger Filip Graeffe.

- De förhandlingarna är vi mitt i, säger Graeffe.

Filip Graeffe och Filip Lynch i Mikaelskolans halvfärdiga kök.
Filip Graeffe (till vänster) är styrelseordförande för Steinerpedagogikens vänner i Västnyland. Här tillsammans med Filip Lynch i samband med att Mikaelskolan byggde nytt kök år 2016. Filip Graeffe och Filip Lynch i Mikaelskolans halvfärdiga kök. Bild: Yle/ Bubi Asplund Västnyland,Ekenäs,Raseborg,mikaelskolan

Privata skolornas förbund jobbar också för att påverka och höja statsbidraget för privata skolor. Kommunala skolor får fullt stöd medan privata skolor får en lite mindre andel, 94 procent.

- För en skola i vår skolas storlek så innebär det ungefär en 60 000 euros skillnad i statsstöd, säger Graeffe.

Borde göra bättre reklam för sig

Monica Boström tror också att skolan behöver bli bättre på att marknadsföra sig. Fler elever leder naturligt till större statsbidrag.

- Om jag har förstått rätt så känner inte ens alla här i Raseborgsnejden om hurdan vår skola är och hurdan verksamhet vi har på skolan och barnträdgården, säger Boström.

Hon tror också att skolan kan locka familjer till regionen då det finns få svenska steinerskolor i Finland.

- Det finns bara en annan svenskspråkig steinerskola i Finland och den ligger i Helsingfors. Därför tror jag att många svenskspråkiga familjer, som utöver steinerpedagogiken uppskattar den fina naturen och miljön som vi har att erbjuda här i Raseborg, kan intressera sig för vår skola.

Jag har ju ingen kristallkula men jag har svårt att tro att den här verksamheten skulle ta slut― Rektor Monica Boström

Hon hoppas att man med hjälp av marknadsföring kan få kontakt med fler föräldrar till barn under skolåldern. I dagsläget skulle man gärna ha fler barn på Rosengården.

Antalet barn som deltar i barnträdgårdsverksamheten minskade då Raseborg skar ner i rätten till subjektiv dagvård 2016. I februari i år slopades detta och nu borde alla barn kunna delta i småbarnspedagogiken igen även om en förälder är hemma.

Det här syns ändå fortfarande i statistiken. 2016 fanns det 40 barn på Rosengården och 2017 var antalet 29 barn.

Tror på ljus framtid

Både rektor Boström och styrelseordförande Graeffe tror att man snart kan ha ekonomin på fötter igen.

- Jag vågar nog tro på framtiden. Om vi får inbesparingarna gjorda och lyckas lösa fastighetskostnaderna på ett vettigt sätt så börjar det löpa. Om vi inte får det löst så har vi stora problem då skolåret är slut, säger Graeffe.

- Jag har ju ingen kristallkula men jag har svårt att tro att den här verksamheten skulle ta slut. Steinerskolan har funnits här sedan 1985 och i dags dato finns det över 100 familjer som vill ha den kvar, säger Boström.

För personalen kan samarbetsförhandlingarna väcka huvudbry. Monica Boström menar ändå att det i det här skedet är bäst att ta saken med ro och fortsätta göra ett gott jobb.

- Jag koncentrerar mig mycket på själva verksamheten och funderar inte så mycket. Det här är en fin arbetsplats med behöriga och erfarna lärare, engagerade föräldrar och härliga barn och unga så jag fokuserar hellre på verksamheten och tar mindre trevliga saker sen när det kommer.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland