Hoppa till huvudinnehåll

Fenomenet från New York tar över våra husväggar – muralmålningarna blir bara fler, men att skapa en är ingen lätt match

En stor målning med tre figurer på en husgavel: en kort gammal dam, en kvinna i åtsittande dräkt och en djävul.
En stor målning med tre figurer på en husgavel: en kort gammal dam, en kvinna i åtsittande dräkt och en djävul. Bild: Yle/Camilla Berghäll muralmålning,Helsingfors,Berghäll

Muralmålningen som konstform är synlig för alla som går förbi. Konstens uppgift är att väcka tankar och reaktioner och där har muralmålningen en tydlig plats, säger man vid Upeart, som är en organisation för gatukonst.

På Vasagatan 19 i Berghäll i Helsingfors står en färsk muralmålning. Den är gjord av konstnären Eero Lampinen, och idén till motivet skapades av konstnären tillsammans med invånarna i husbolaget.

– Jag visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig, jag hade inte tidigare jobbat med en så stor grupp. Vi träffades och talade och det kom väldigt tydligt fram att invånarna inte ville dölja Vasagatans historia eller hur Vasagatan är i dag eller alla konflikter, säger Lampinen.

En man står på gatan framför en husgavel som han har målat ett konstverk på.
Eero Lampinen är konstnären bakom muralmålningen på Vasagatan 19 i Berghäll. En man står på gatan framför en husgavel som han har målat ett konstverk på. Bild: Yle/Camilla Berghäll muralmålning,Helsingfors,Berghäll

Muralmålningen är synlig för alla som går förbi

Det var i samband med en fasadrenovering som husbolaget bestämde att de ville ha en muralmålning på väggen. De kom i kontakt med konstnären Eero Lampinen via Upeart, som är en organisation för gatukonst, eller konst i det offentliga rummet som de själva kallar det.

Lampinens målning i Berghäll ingår i Upearts gatukonstfestival Upea 18, och i år har det tillkommit 19 muralmålningar på olika håll i landet inom festivalen.

– Muralen har en tydlig plats som konstform, säger Upearts konstnärliga ledare Jorgos Fanaris.

Konstens uppgift är att väcka tankar och reaktioner och muralen har en plats precis där.― Jorgos Fanaris, konstnärlig ledare vid Upeart

– Konstens uppgift är att väcka tankar och reaktioner och muralen har en plats precis där. Det här verket som är skapat av invånarna och konstnären tillsammans, kommer säkert med tiden att bli en symbol för Vasagatan, säger Jorgos Fanaris som är konstnärlig ledare för Upeart.

Piggar upp stadsbilden

Vid Upeart säger man att det ofta är städerna som kontaktar Upeart för att de är intresserade av muraler, men även enskilda husbolag gör det.

För att måla på en vägg behövs det tillstånd av den som äger väggen och av staden. Vid Helsingfors stad säger man att muralmålningarna och annan gatukonst har ökat i popularitet under de senaste åren, och att de piffar upp stadsbilden.

– I princip är de uppiggande och bra. Men naturligtvis finns också platser där man inte kan måla, till exempel skyddade hus, kyrkor och jättefina byggnader, säger Marjatta Uusitalo som är stadsbildsarkitekt vid byggnadskontoret i Helsingfors.

En kvinna står framför en väggmålning.
Marjatta Uusitalo står framför en muralmålning längs med cykelvägen Banan i Helsingfors. I handen har hon papper med anvisningar för hur man ska gå till väga för att ansöka om tillstånd för en muralmålning i Helsingfors. Anvisningarna hittar man också på Helsingfors webbplats. En kvinna står framför en väggmålning. Bild: Yle/Camilla Berghäll muralmålning

Enligt Uusitalo passar muraler bra in till exempel på industriområden eller bostadsområden, men också där måste man se till helheten, så att det inte blir målningar överallt. Intresset för muralmålningar och gatukonst har ökat under de senaste åren säger Uusitalo.

Det har blivit ett riktigt fenomen i New York och stora städer, och så har fenomenet kommit till Finland också.― Marjatta Uusitalo, stadsbildsarkitekt i Helsingfors

– Det har ökat massor, det har blivit ett riktigt fenomen i New York och stora städer, och så har fenomenet kommit till Finland också. Ungefär för två år sedan ökade muralerna massor, Marjatta Uusitalo.

Det är inte bara väggar som målas, utan inom ramen för gatukonst kan man också måla direkt på gatan och också på elskåp som finns på gatan.

– Det är mycket trevligare än att någon bara klottrar på skåpen, säger Uusitalo.

En väggmålning under en bro längs en cykelväg.
Längs med cykelvägen Banan i Helsingfors finns det flera muraler. Den här som finns under en bro är gjord av gatu- och graffitikonstnärerna som går under artistnamnen Os Gemeos och EGS. En väggmålning under en bro längs en cykelväg. Bild: Yle/Camilla Berghäll muralmålning,gång- och cykelbanor,väggmålningar

På tal om klotter verkar det inte alls vara vanligt att muralerna och gatukonstverken blir vandaliserade.

– Det är mycket sällan någon klottrar på dem om de är bra målade, men den som äger väggen måste naturligtvis hålla den snygg. I sista hand är det husbolaget eller den som har beställt målningen som måste hålla den i skick om den börjar falla sönder eller måla över den om det blir klottrigt, säger Uusitalo.

En cyklist susar förbi ett gatukonstverk på en vägg.
Muralmålningen av Os Gemeos och EGS som finns längs cykelvägen Banan gjordes 2017. En cyklist susar förbi ett gatukonstverk på en vägg. Bild: Yle/Camilla Berghäll muralmålning,gatukonst

Måla utan att se helheten

Konstnären Eero Lampinen har gjort en muralmålning på en husvägg i Kemi tidigare, och då fick han rådet att inte fästa sig vid detaljer och så ofta som möjligt se på målningen på långt håll.

När han målade väggen på Vasagatan visade det sig att hela väggen skulle vara täckt av byggställningar och skyddsplast, så han kunde inte se helheten innan den var färdig.

Jag gjorde rutsystem på väggen och ett rutsystem på skissen och hoppades på det bästa.― Eero Lampinen, konstnär

– Jag gjorde rutsystem på väggen och ett rutsystem på skissen och fick vara extra noggrann med att fylla i ruta för ruta, och hoppades på det bästa, säger Lampinen och skrattar.

"Vår gåva till hela gatan"

Husbolagets styrelseordförande Tuula Jurmu är väldigt nöjd med slutresultatet på husgaveln på Vasagatan i Helsingfors. Hon tycker att det speglar hela gatan med sin historia och sina invånare.

– Här finns olika människor, den här gatan har en historia, vilket den här kvinnofiguren kanske lite representerar. Här har också druckits en del och den här djävulen kan på ett sätt representera en form av spritdemon, säger Jurmu.

En kvinna står på gatan framför en husgavel med en muralmålning (väggmålning).
Tuula Jurmu är styrelseorförande i husbolaget som beställde muralmålningen på Vasagatan 19 i Berghäll. En kvinna står på gatan framför en husgavel med en muralmålning (väggmålning). Bild: Yle/Camilla Berghäll muralmålning,Helsingfors,Berghäll

Jurmu använder det finska ordet puukkobulevardi, som på svenska direkt översatt blir "knivbulevard", för att beskriva gatans historia. Hon syftar på att det bland annat har förekommit slagsmål på gatan i tiderna.

Bilden handlar om den här gatan och oss.― Tuula Jurmu, husbolagets styrelseordförande

– Den här bilden berättar om oss, och visar att äldre och yngre brudar i Berghäll fortfarande kan gå med huvudet högt och med hatt på huvudet. Bilden handlar om den här gatan och oss, säger Jurmu.

Jurmu vill inte säga hur mycket muralmålningen kostade, men hon berättar att det var husbolaget som betalade den.

– Det här är vår gåva till hela Vasagatan och alla som går här förbi, säger Jurmu.

Rättelse: 23.10.2018 kl. 16.28 Husbolagets styrelseordförande heter Tuula Jurmu.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje