Camilla Berghäll
Yle
Muralmålningen som konstform är synlig för alla som går förbi. Konstens uppgift är att väcka tankar och reaktioner och där har muralmålningen en tydlig plats, säger man vid Upeart, som är en organisation för gatukonst.
På Vasagatan 19 i Berghäll i Helsingfors står en färsk muralmålning. Den är gjord av konstnären Eero Lampinen, och idén till motivet skapades av konstnären tillsammans med invånarna i husbolaget.
– Jag visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig, jag hade inte tidigare jobbat med en så stor grupp. Vi träffades och talade och det kom väldigt tydligt fram att invånarna inte ville dölja Vasagatans historia eller hur Vasagatan är i dag eller alla konflikter, säger Lampinen.
Muralmålningen är synlig för alla som går förbi
Det var i samband med en fasadrenovering som husbolaget bestämde att de ville ha en muralmålning på väggen. De kom i kontakt med konstnären Eero Lampinen via Upeart, som är en organisation för gatukonst, eller konst i det offentliga rummet som de själva kallar det.
Lampinens målning i Berghäll ingår i Upearts gatukonstfestival Upea 18, och i år har det tillkommit 19 muralmålningar på olika håll i landet inom festivalen.
– Muralen har en tydlig plats som konstform, säger Upearts konstnärliga ledare Jorgos Fanaris.
Konstens uppgift är att väcka tankar och reaktioner och muralen har en plats precis där.
– Konstens uppgift är att väcka tankar och reaktioner och muralen har en plats precis där. Det här verket som är skapat av invånarna och konstnären tillsammans, kommer säkert med tiden att bli en symbol för Vasagatan, säger Jorgos Fanaris som är konstnärlig ledare för Upeart.
Piggar upp stadsbilden
Vid Upeart säger man att det ofta är städerna som kontaktar Upeart för att de är intresserade av muraler, men även enskilda husbolag gör det.
För att måla på en vägg behövs det tillstånd av den som äger väggen och av staden. Vid Helsingfors stad säger man att muralmålningarna och annan gatukonst har ökat i popularitet under de senaste åren, och att de piffar upp stadsbilden.
– I princip är de uppiggande och bra. Men naturligtvis finns också platser där man inte kan måla, till exempel skyddade hus, kyrkor och jättefina byggnader, säger Marjatta Uusitalo som är stadsbildsarkitekt vid byggnadskontoret i Helsingfors.
Enligt Uusitalo passar muraler bra in till exempel på industriområden eller bostadsområden, men också där måste man se till helheten, så att det inte blir målningar överallt. Intresset för muralmålningar och gatukonst har ökat under de senaste åren säger Uusitalo.
Det har blivit ett riktigt fenomen i New York och stora städer, och så har fenomenet kommit till Finland också.
– Det har ökat massor, det har blivit ett riktigt fenomen i New York och stora städer, och så har fenomenet kommit till Finland också. Ungefär för två år sedan ökade muralerna massor, Marjatta Uusitalo.
Det är inte bara väggar som målas, utan inom ramen för gatukonst kan man också måla direkt på gatan och också på elskåp som finns på gatan.
– Det är mycket trevligare än att någon bara klottrar på skåpen, säger Uusitalo.
På tal om klotter verkar det inte alls vara vanligt att muralerna och gatukonstverken blir vandaliserade.
– Det är mycket sällan någon klottrar på dem om de är bra målade, men den som äger väggen måste naturligtvis hålla den snygg. I sista hand är det husbolaget eller den som har beställt målningen som måste hålla den i skick om den börjar falla sönder eller måla över den om det blir klottrigt, säger Uusitalo.
Måla utan att se helheten
Konstnären Eero Lampinen har gjort en muralmålning på en husvägg i Kemi tidigare, och då fick han rådet att inte fästa sig vid detaljer och så ofta som möjligt se på målningen på långt håll.
När han målade väggen på Vasagatan visade det sig att hela väggen skulle vara täckt av byggställningar och skyddsplast, så han kunde inte se helheten innan den var färdig.
Jag gjorde rutsystem på väggen och ett rutsystem på skissen och hoppades på det bästa.
– Jag gjorde rutsystem på väggen och ett rutsystem på skissen och fick vara extra noggrann med att fylla i ruta för ruta, och hoppades på det bästa, säger Lampinen och skrattar.
"Vår gåva till hela gatan"
Husbolagets styrelseordförande Tuula Jurmu är väldigt nöjd med slutresultatet på husgaveln på Vasagatan i Helsingfors. Hon tycker att det speglar hela gatan med sin historia och sina invånare.
– Här finns olika människor, den här gatan har en historia, vilket den här kvinnofiguren kanske lite representerar. Här har också druckits en del och den här djävulen kan på ett sätt representera en form av spritdemon, säger Jurmu.
Jurmu använder det finska ordet puukkobulevardi, som på svenska direkt översatt blir "knivbulevard", för att beskriva gatans historia. Hon syftar på att det bland annat har förekommit slagsmål på gatan i tiderna.
Bilden handlar om den här gatan och oss.
– Den här bilden berättar om oss, och visar att äldre och yngre brudar i Berghäll fortfarande kan gå med huvudet högt och med hatt på huvudet. Bilden handlar om den här gatan och oss, säger Jurmu.
Jurmu vill inte säga hur mycket muralmålningen kostade, men hon berättar att det var husbolaget som betalade den.
– Det här är vår gåva till hela Vasagatan och alla som går här förbi, säger Jurmu.
Rättelse: 23.10.2018 kl. 16.28 Husbolagets styrelseordförande heter Tuula Jurmu.
Mer från programmet
- Varför får en kyrka en halv miljard men inte svältande barn? Filosof: Klart vi ger miljoner till Notre Dame - vi älskar prylar allra mest
- Reform av antagningen till högskolor år 2020: "Det kan vara stressigt att tänka på framtiden redan i högstadiet"
- Därför är det Jesus som avgör när däcken ska bytas
