Hoppa till huvudinnehåll

Nya patientdatasystemet väcker oro, uteblir svenskan för personalen? Apotti tas i bruk den första november

Vitklädd person vid tangentbordet.
Om läkaren är rikssvensk och inte behärskar finska och patienten har svenska som modersmål - hur går det om patientdatasystemet fungerar bara på finska för personalen? Apotti inger oro i svenskspråkiga områden. Vitklädd person vid tangentbordet. Bild: Derrick Frilund / Yle läkare,hälsocentraler,hälsostationer,socialsektorn,social- och hälsovårdsområden,social- och hälsovårdstjänster,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),självbetjäning,hälsovård,blodprovstagning,sjukhushygien,medical glove

I början av november tas det nya patientdatasystemet Apotti i bruk i testsyfte i Vanda. Efter drygt fyra år ska 1,6 miljoner finländare i Nyland omfattas av systemet. Svenskan och patientsäkerheten bekymrar många redan nu, särskilt i svenskspråkiga västra Nyland.

En av dem som har mera insyn än andra är sakkunniga "Liisa", som har upplyst Diskrimineringsombudsmannen (DO) om alla de praktiska problemen med Apotti.

Hon vill vara anonym eftersom hon är rädd att det kan påverka hennes framtida arbetsmöjligheter.

Svenska Yle har intervjuat henne.

"Liisa" skriver till DO så här:

"Jag är djupt bekymrad över svenskans ställning i Apotti. Jag upplever att ingen reagerat med det allvar frågan kräver.

I Apotti kommer ett läkarbesök att bokföras genom att klicka på finskspråkiga definitioner, (till exempel smärta, red. anm.), som genererar finskspråkig text. Samma händer i operationssalen, vid jouren, på bäddavdelningen och inom skolhälsovården. Besöken bokförs - och genererar text på finska.

Här uppstår en patientsäkerhetsrisk då vi i värsta scenariet befinner oss i en situation, där varken vårdpersonalen eller patienten förstår den skrivna texten, fortsatta vårddirektiv, som är centrala för patienten."

Läkare som ser trött ut.
Läkare som ser trött ut. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press läkare,trötthet

"Liisa" skriver vidare att texterna som överförs till kanta.fi är finskspråkiga om ingen översätter dem.

Hon påtalar läget i Raseborg, där många inom vårdpersonalen har utländsk bakgrund och behärskar enbart svenska. Det gemensamma draget är att kunskaperna i finska är svaga bland många.

"Då är det omöjligt att kräva att de skulle bokföra sina patienter på finska. Apotti stöder varken svenskspråkigheten ur vårdpersonalens eller patientens synvinkel sett", summerar hon och kräver konkreta svar av Apotti om hur de här olägenheterna ska rättas till

Vid Diskrimineringsombudsmannen byrå bekräftar man att "Liisas" brev har kommit fram, men man vill inte kommentera det officiellt i det här skedet.

- Ifall ny information uppkommer kan beslutet omprövas, säger specialsakkunnig Robin Harms vid DO:s byrå.

Byråskylten.
Byråskylten. Bild: Yle/Anna Savonius diskrimineringsombudsmannen

När Svenska Yle ringer upp "Liisa" för att be henne fördjupa sitt resonemang kring Apotti säger hon att man nu går med tidtabellen först - inte patienten - vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS.

Trycket på detta kommer från den amerikanska leverantören bakom Apotti.

- Jag påstår också att HUS styrelsemedlemmar inte egentligen förstår vad de har beslutat om visavi det nya patientdatasystemet.

"Liisa" hoppas att de som nu jobbar med Apotti kunde gå vidare med människan, patienten för ögonen.

- Apottis tidtabell är för tajt, vi kan inte garantera patientsäkerheten. Vi bör vänta tills systemet är klart och tills det nya patientdatasystemet har fått ett kanta-certifikat i egenskap av officiellt system i Finland.

- Språkfrågan måste lösas först och dialogen mellan kunden och leverantören borde vara öppen och ärlig.

En svensk version är för arbetskrävande i det här skedet

Svenska Yle har skrivit om Apotti tidigare, särskilt med tanke på svenskan. Då svarade Apottis vd så här:

- Jag vet förstås att vi är ett tvåspråkigt land, men det är viktigt att alla olika uppgifter ser likadana ut för alla som använder systemet för att det inte ska bli missförstånd. Det är tydligare om de finns på ett språk, säger vd Hannu Välimäki.

Han hänvisar då till personalens gränssnitt eller det språk de använder, alltså finska.

Björn Månsson (SFP) som sitter i HUS styrelse säger att det delvis kommer som en överraskning att personalen inte har en tillgänglig version av systemet på svenska.

- Från början har det lovats att det här systemet ska fungera också på svenska. Om man då har avsett endast i relation till klienterna så är vi många som har missförstått och trott att det också gäller personalen, säger Månsson i en kommentar till Svenska Yle.

Marie Bergman-Auvinen är ordförande för grundtrygghetsnämnden i Ingå.
Marie Bergman-Auvinen är ordförande för grundtrygghetsnämnden i Ingå. Marie Bergman-Auvinen är ordförande för grundtrygghetsnämnden i Ingå. Bild: Yle/Anna Savonius Ingå,förtroendemän,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS),marie bergman-auvinen
Helheten är svår att gestalta, vi behöver mera information― Marie Bergman-Auvinen, Ingå

I Västnyland finns det många som bekräftar "Liisas" oro. En av dem är ordföranden för grundtrygghetsnämnden i Ingå, Marie Bergman-Auvinen.

- Svenskan är oerhört viktig i vården, säger Bergman-Auvinen. Vi vet att patientdatasystemen i landet är dåliga på svenska. Kanta.fi har ändå bra översättningar till svenska.

- Vi behöver tänka på patientsäkerheten och det faktum att vi har svenskspråkiga läkare i svenskspråkiga sjukhus i regionen som inte kan finska. Därför är det viktigt att ha ett gränssnitt på svenska gentemot personalen, säger hon vidare.

Bergman-Auvinen säger att följderna för bristfälliga kunskaper i finska är flera.

- Arbetet blir långsammare. Det läkarna inte vet tar de reda på. Jag tror inte något går fel men allt blir krångligare på finska.

Mest bekymrad är hon över löftet att svenskan "kommer senare".

Ortoped
Ortoped Bild: Juha-Pekka Inkinen ortoped

- Det som utlovas senare blir ofta ogjort. Svenskan och finskan borde kunna implementeras samtidigt i Apotti, säger hon.

I Ingå har personalen många öppna frågor om Apotti. Redan nu arbetar vårdpersonalen med många, komplicerade it-system parallellt - som inte pratar med varandra.

Hoppas att det finns en svensk version av Apotti när Västnyland kommer med― Marie Bergman-Auvinen, Ingå

- Det är svårt att gestalta hur det kommer att bli. Man borde informera mera och de kommuner som nu startar med Apotti vet mera än västra Nyland, som kommer med i ett senare skede.

Enligt henne är det bra att svenskan lyfts fram nu.

- Kanske det sedan när vi kommer med finns en svensk version av Apotti, hoppas hon. Hennes hälsning till dem som arbetar med det nya patientdatasystemet är tydlig:

Det är väldigt viktigt med det svenska, eftersom Västnyland är ett svenskspråkigt sjukvårdsområde och hela landet är tvåspråkigt― Marie Bergman-Auvinen, Ingå
Gabi Erroll, ställföreträdande direktör för Västra Nylands sjukvårdsområde.
Gabriela Erroll är också bekymrad över patientsäkerheten. Gabi Erroll, ställföreträdande direktör för Västra Nylands sjukvårdsområde. Bild: Yle/Bubi Asplund gabi erroll,Erroll

En annan central aktör i Västnyland är Gabriela Erroll, direktör för Raseborgs sjukhus i Västra Nylands sjukvårdsområde.

- Om man har en person anställd som är enspråkigt svensk, med ett arbetsredskap som är enspråkigt finskt, så kan ju patientsäkerheten vara i fara, så är det ju, summerar hon.

Enligt henne ska den svenska versionen av Apotti - om den kommer - tas i bruk först i det andra skedet då Raseborgs sjukhus kommer med.

- Vi har personal som är ganska enspråkigt svensk. Visst är vi tvåspråkiga men vi har läkare från Sverige som bara kan svenska. Det blir nog knepigt om de får använda ett datasystem som bara är på finska, betonar hon i en kommentar till Svenska Yle.

It-system borde tas i bruk på båda språken, finska och svenska genast, säger regeringen i sin språkberättelse― språkrättsrådet Corinna Tammenmaa

Språkrådet Corinna Tammenmaa.
Corinna Tammenmaa är språkrättsråd vid Justitieministeriet. Språkrådet Corinna Tammenmaa. Corinna Tammenmaa,Justitieministeriet,svenska

Diskrimineringsombudsmannen ville inte i det här skedet kommentera det brev som "Liisa" skickat in med anledning av språkfrågan i Apotti - utan gav frågan vidare till språkrättsrådet Corinna Tammenmaa vid Justitieministeriet.

- Regeringen har i sin språkberättelse klart fäst uppmärksamhet vid att it-system borde tas i bruk på finska och svenska samtidigt. Inom hälsovården kan it-system antingen förbättra eller förhindra eller försämra den språkliga servicen och med det patientsäkerheten, säger Tammenmaa.

Hon påpekar också att om alla språk inte är med från början blir det dyrare att ta med dem i efterhand.

- Sedan måste man konstatera att pengar inte är en orsak att äventyra grundläggande rättigheter, såsom språkliga rättigheter.

Tammenmaa är ytterst försiktig i sina kommentarer kring patientdatasystemet Apotti. Trenden är ändå att väldigt få i dag besvärar sig till myndigheter såsom Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, regionförvaltningsverken eller Diskrimineringsombudsmannen.

- Folk kan höra av sig till Justitieministeriet eller till medierna men ministeriet tolkar inte lagen, vi kan inte ändra beslut eller vidta likadana åtgärder som DO. Vi vet att mycket händer, till exempel via språkbarometern, vi hör om problemsituationer att inte bli bemött på sitt eget språk.

Hon betonar att rättigheter - såsom språkliga rättigheter - inte ska föras vidare via besvär, de ska förverkligas via myndigheterna. Men det är klart att myndigheterna inte får veta om problem ifall de inte blir upplysta om att de förekommer.

Komplettering: Vi har den 23.10.18 kl. 11.07 förtydligat orsaken till varför vi tillåtit "Liisa" att uppträda anonymt i artikeln.

Pärmar på tryckalster om språklagen.
Språkberättelsen godkändes av regeringen år 2017. Pärmar på tryckalster om språklagen. Bild: Yle/Anna Savonius språklagstiftning,språklagen i Finland

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa