Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Språket skapar vår identitet - låt Schjerfbeck ha kvar sin också på film

Presskonferens om Schjerfbeck-filmatisering
Presskonferens om Schjerfbeck-filmatisering Helene Schjerfbeck,Laura Birn,Antti Jokinen,magnus hansen

Konstnären Helene Schjerfbeck betraktas som en av de främsta inom konsten i Finland och nu ska hennes liv bli film.

Det här är förstås en god nyhet, att en av de främsta konstnärerna får sitt liv förevigat är en stor seger för den inhemska kulturen. Utan tvekan också för finlandssvenskheten.

För Schjerfbeck var finlandssvensk. I själva verket kunde hon knappast någon finska. Men i regissören Antti J. Jokinens skildring har hon plötsligt förvandlats till finskspråkig.

Större succé på finska

Jokinen motiverar beslutet med att filmen helt enkelt blir en större succé om hon pratar finska. Ett beslut helt i enlighet med kapitalistisk marknadsekonomi där kravet på avkastning alltid är i första rummet.

Ett förnuftigt beslut, men samtidigt ett beslut som lämnat en fadd eftersmak i munnen hos många finlandssvenskar.

Antti Jokinen
I regissören Antti J. Jokinens skildring har Schjerfbeck plötsligt blivit finskspråkig. Antti Jokinen Bild: Seppo Sarkkinen / YLE utrensad

I ett debattinlägg i HBL uppmanar konstproffset Pontus Kyander till bojkott. Han går så långt att han kallar det för ett solklart uttryck för kulturell appropriering – när man anammar särdrag från en annan kultur på ett förkastligt sätt.

Protesten eller bojkotten tjänar enligt Kyander till att medvetandegöra beslutsfattare om att också minoritetskulturer har rätten att kräva respekt för språk och integritet.

I den här frågan handlar det inte om kreativitet utan om kapitalistisk marknadsekonomi, ett argument jag har svårt att köpa

Konsten ska vara fri

Å andra sidan bör vi komma ihåg att konstnärliga uttryck och verk är en integrerad del av kulturlivet. Vi lägger stor vikt vid konstnärlig frihet och kreativitet.

Men i den här frågan handlar det inte om kreativitet utan om kapitalistisk marknadsekonomi. Det är ett argument jag har svårt att köpa.

Schjerfbeck är en uppskattad konstnär också utanför Finlands gränser. Hon bodde delar av sitt liv i Sverige och avled på Saltsjöbadens Badhotell utanför Stockholm. Tänker vi rent ekonomiskt har filmen en betydligt större marknad ifall hon porträtteras utifrån sin språkliga identitet.

Plötsligt breddas marknaden från att inkludera dryga fem miljoner till närmare trettio miljoner om vi omfattar hela den nordiska marknaden.

Filmen The Passion of the Christ hade premiär 2004. Filmen handlade om Jesus, som mig veterligen inte pratade så bra engelska. Filmen är trespråkig och växlar mellan arameiska, latin och hebreiska.

Ska Mel Gibsons karriär få fart igen?
Regissören Mel Gibson lät skådespelarna tala ursprungsspråk i The Passion of the Christ och Apocalypto. Ska Mel Gibsons karriär få fart igen? Bild: EPA/IAN LANGSDON mel gibson

Inför premiären menade många olyckskorpar att filmen floppar eftersom amerikaner inte gillar filmer med undertexter. Med en budget på 30 miljoner kammade filmen in närmare 600 miljoner dollar. Allt annat än en flopp.

Filmens styrka kan vara språket

Filmkritikern Mark Sells skrev i sin recension på The Reel Deal att den största styrkan i The Passion of the Christ är språket. Han menade att språkvalet lade till ett extra lager av äkthet som höjer filmen från en vanlig Hollywoodproduktion till en eterisk och spirituell upplevelse.

I samma anda kan vi också lyfta upp Apocalypto från 2006. Filmen handlar om mayakulturens undergång utifrån en mesoamerikansk jägares perspektiv. Språket som talas i filmen är yukatek - ett mayaspråk som talas av färre än en miljon människor.

Också Apocalypto blev en succé. Vinsten var i storleksordningen fyra gånger budgeten.

Språket är ändå människans främsta redskap och skapar vår identitet, så låt Schjerfbeck ha kvar sin

Nu är det förstås lite som att jämföra äpplen med päron: den finska filmbranschen ställs mot den amerikanska. Men jämförelsen tjänar ändå ett syfte.

Det handlar om att våga chansa. Att inte ge avkall på den konstnärliga friheten eller kreativiteten men ändå bibehålla äktheten. Språket är ändå människans främsta redskap och skapar vår identitet. Så låt Schjerfbeck ha kvar sin.

Avslutningsvis kan jag kasta fram ett tredje argument. Ett tänkbart problem med en potentiell svenskspråkig Schjerfbeckfilm är om skådespelaren som ska porträttera henne inte talar svenska. Men Laura Birn pratar enligt hennes wikipediasida svenska. Om det stämmer föll också det argumentet platt.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje