Hoppa till huvudinnehåll

Nu svarar HUS om svenskan i Apotti: Ett personalspråk, finska, garanterar patientsäkerheten

Hus:n johtajaylilääkäri Markku Mäkijärvi
– Apotti har många färdiga översättningar till svenska, säger chefsläkaren Markku Mäkijärvi. Hus:n johtajaylilääkäri Markku Mäkijärvi Bild: Kari Ahotupa / Yle Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

Ett exakt medicinskt språk behövs i nya patientdatasystemet Apotti - alltså finska för personalen, uppger chefsläkaren Markku Mäkijärvi vid HUS i ett svar till Svenska Yle. Patienten har ändå rätt att få sin information på svenska, tillägger han.

Svenskan i Apotti - eller bristen på den - har väckt livlig debatt på Svenska Yle, efter vår rapportering om de problem finskan ställer till med i svenskdominerade områden, bland annat i Västra Nylands svenskspråkiga sjukvårdsdistrikt.

Markku Mäkijärvi är projektansvarig för det nya patientdatasystemet Apotti, som introduceras i testsyfte vid Pejas sjukhus i november - för att småningom utvidgas i Nyland. Systemet testas av 2000 anställda vid Pejas.

- Jag förstår att svenskan är viktig, säger chefsläkaren Markku Mäkijärvi och tillägger att det kommer att finnas mycket på svenska också för personalen i det nya patientdatasystemet.

- Patienterna får alla texter, alla rapporter, alla sammandrag och intyg på svenska om de så önskar.

Han intygar att svenskan går att använda också på proffssidan, läkare och sjukskötare kan jobba på svenska om de vill.

- Apotti har många färdiga översättningar till svenska och de blir fler nästa år. I framtiden blir det lättare att jobba med vårt nyaste datasystem, på svenska, säger han.

Du lovar alltså att det ska bli möjligt att jobba på svenska också för personalen?

- Gränssnittet för personalen kommer att vara på finska. Vi skapar ändå många färdiga rubriker, formulär och intygsmodeller på svenska. Det blir lätt att jobba med Apotti på svenska i framtiden.

Tre miljoner ord och medicinska termer att översätta

Förklaringarna till varför man inte valt att beställa Apotti på två språk från början motiveras med patientsäkerhet.

- Datasystemet är på finska då det finns över tre miljoner ord och medicinska definitioner. Det har tagit över två år att översätta materialet. 150 personer har skött om översättningarna till finska.

- Språket är också en patientsäkerhetsfråga. Det måste vara exakt och därför står det också i kontraktet att patientdatasystemet ska vara på finska för personalen.

Grundlagen säger inte att ett datasystem på användarsidan måste vara på båda språken― chefsläkaren Markku Mäkijärvi

Men grundlagen garanterar jämställda språkrättigheter för den svenskspråkiga befolkningen i Finland?

- I grundlagen står det att kunden, patienten, medborgaren måste få service på sitt modersmål. Det här lyckas med Apotti.

- Grundlagen säger inte att ett datasystem på användarsidan måste vara på båda språken.

- För mig som läkare är det viktigt att den medicinska sidan, definitioner och viktiga ord är exakta. Det är de nu, på finska, fortsätter Mäkijärvi.

I själva kontraktet nämns finska som officiellt språk i patientdatasystemet Apotti.

Du tänker mera på personalen här än på patienterna när det handlar om språket?

- Nej - tvärtom. Om jag vore svenskspråkig patient skulle jag få all kommunikation på svenska. Det här kommer att vara jobbigare för läkarna och sjukskötarna i början men de lär sig snabbt.

Hur fungerar Apotti med vårdreformen ifall den går igenom? Hur kan svenskan garanteras här?

- Jag undrar bara hur organisationer som inte har Apotti kan utnyttja de nya möjligheterna som erbjuds genom vårdreformen.

- Utan ett gemensamt datasystem som alla använder i realtid och som gör det möjligt för vårdpersonalen att följa patientens gång, resultat, laboratorieprov med mera - är det är svårt att utnyttja och köra igenom vårdreformen.

Det är inte bara fråga om ett språk i det nya patientdatasystemet - det är fråga om en kommunikationskultur― chefsläkaren Markku Mäkijärvi

Varför är svenskan ett problem när det handlar om gränssnittet för personalen - handlar det om pengar eller vad då?

- Svenskan är inget problem, anser jag. Det handlar inte om pengar utan exakta medicinska definitioner och ord.

- De här egenskaperna i datasystemet måste vara exakta, annars kan datasystemet bli osäkert och föreslå många olika beslut gällande patienten.

- Det finns många möjligheter man inte kan utnyttja om systemet inte är exakt. Därför ska personalen ha bara ett språk i Apotti.

Mäkijärvi förklarar vidare att det inte bara är fråga om ett språk i det nya patientdatasystemet - det är fråga om en kommunikationskultur.

I vår tidigare artikel med ett anonymt case, hade vi en sakkunnig person som bekymrade sig för vården i starkt svenskspråkiga områden såsom Raseborg. Hen ifrågasatte HUS styrelse och dess förmåga att förstå innebörden av besluten kring Apotti och språkfrågan. Hur kommenterar ni det här?

- Det här är svårt för mig att förstå. Man sade klart ut att datasystemet för proffsen är på finska, för patienten både på finska och svenska.

Jag tror att ett samarbete med Karolinska sjukhuset i Stockholm är helt möjligt i framtiden― chefsläkaren Markku Mäkijärvi

Finns det en applikation på engelska?

- Visst finns det det! Grundprogrammet kommer från USA och det är på engelska. I framtiden kommer Apotti att ha en version på engelska.

- Det är möjligt att något sjukhus, till exempel Karolinska i Stockholm i framtiden köper samma dataprogram - och då blir det ju tillgängligt helt på svenska också.

Har ni föreslagit ett sådant samarbete med Karolinska sjukhuset?

- Inte ännu. Kanske nästa år. Svenskarna följer med hur det går i Helsingfors med Apotti. Jag tror att ett samarbete är helt möjligt i framtiden.

Mellersta Österbottens centralsjukhus.
Personalens gränssnitt kommer att vara på finska. Mellersta Österbottens centralsjukhus. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Soite,Mellersta Österbottens centralsjukhus,sjukskötare,Sjuksköterska,vårdpersonal

Hur går det med patientsäkerheten i svenskspråkiga områden såsom Raseborg om patienten och läkaren bara talar svenska? Då tvingas personalen använda ett datasystem som enbart finns på finska. Vilka tankar väcker en sådan här tillspetsad situation hos dig?

- All kommunikation mellan vårdproffs och patienten kan ske på svenska, det betonar jag än en gång. Alla texter och intyg, enkäter och formulär kan vara på svenska, såsom i dag.

- Man måste använda datasystemet med finska rubriker nu. I framtiden kan de alla översättas. Det här jobbet har vi redan påbörjat.

Mäkijärvi kommenterar alltså överhuvudtaget inte läkarens sits, då hen ska bokföra patientbesöken på finska i Apotti. Red.anm.

När blir då Apotti tillgängligt på svenska?

- Redan i november har vi några saker klara på svenska. När det andra skedet börjar och resten av HUS tar Apotti i bruk i oktober 2019, då är ganska mycket klart på svenska - och på engelska.

Chefsläkaren Markku Mäkijärvi konstaterar att det nya patientdatasystemet innebär framsteg på alla fronter för både vårdpersonal och patienter, inom hela social- och hälsovården.

Han ser ingen orsak till oro.

Så du litar på att systemet fungerar på svenska för vårdpersonalen också?

- Systemet kan användas av svenskspråkiga proffs i framtiden - med lite hjälp.

Mäkijärvi säger att man håller på att producera mycket stödmaterial på svenska och han tror att det hela kommer att gå bra.

Pejas sjukhus i Vanda
Apotti testas vid Pejas sjukhus i Vanda. Pejas sjukhus i Vanda Bild: yle/Petra Thilman pejas sjukhus i vanda

Apotti startar vid Pejas sjukhus i Vanda - vad händer sedan? Kan du säga något mer om tidtabellen?

I Pejas kör man igång den tionde november, sedan kommer Vanda stad med, bedömer chefsläkaren.

HUS kommer med i oktober 2019. År 2020 ansluter de andra städerna sig; Helsingfors, Kervo, Tusby, Kyrkslätt och Grankulla.

Bland de stora kommunerna saknas bland andra Esbo, som inte i det här skedet går med.

- Jag hoppas att andra kommuner i Nyland också vill komma med. Det är viktigt att vi har ett täckande datasystem för social- och hälsovården i Nyland i framtiden.

Vad händer med dem som inte vill komma med i Apotti? Det uppstår en tudelning här, de som är med och de som inte är det? Vi har nämnt Raseborg som exempel tidigare.

- Det kommer att finnas förbindelser mellan Apotti och andra dataprogram. När man ser på lagstiftningen, så måste det vara möjligt att använda andra dataprogram också.

- Jag hoppas ändå att Apotti används i så många kommuner i Nyland som möjligt. Det här är viktigt för patientsäkerheten, för behandlingen, för resultat och kvalitet - med tanke på allt det här är det bra att ha samma patientdatasystem.

Lättare att leda funktioner och övervaka patientsäkerheten 24/7 via Apotti

Varför är Apotti bättre än de program ni nu använder inom HUS?

- Programmet innehåller genomtänkta moderna, medicinska processer, dataprogrammet övervakar kvalitet och patientsäkerhet 24/7 och det är lättare att leda funktioner via data som Apotti producerar.

- Det nya systemet öppnar en helt ny värld för kunden att kommunicera med proffs inom hälso- och socialvården.

Hur relaterar Apotti till Kanta, som har varit patientens eget system?

- Allt som skrivs in i Apotti skickas till Kanta och därifrån kan läkaren ta in uppgifter om patienten inför nästa träff. All patientdata sparas fortfarande i Kanta.

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa