Hoppa till huvudinnehåll

Kommer engelskan att ha status som världsspråk också i framtiden?

Vad säger vetenskapen?
Vad säger vetenskapen? Bild: Yle/Miro Johansson Åbo Akademi,vetenskap,engelska,Världsspråk,vad säger vetenskapen

Kinesiskan ökar i betydelse och efter brexit kommer de engelskspråkiga inom EU vara väldigt få. Vad innebär detta och hur mår engelskan egentligen, det ger vår expert svar på.

Ett världsspråk kan definieras på flera olika sätt. Antalet modersmålstalare, antalet människor som använder språket, geografisk spridning, de situationer där språket används, om det används för vetenskaplig kommunikation och om det är ett språk för handel. Enligt ganska många av dessa kriterier kan man säga att engelskan så att säga är ett världsspråk, konstaterar Brita Wårvik, akademilektor i engelska språket och litteraturen vid Åbo Akademi.

– Engelskan används i olika sammanhang och på olika håll, det används mycket av människor som inte har engelska som modersmål och det är ett ganska stort språk räknat i modersmålstalare, men ingalunda det största.

Härskar, men inte överallt

Den geografiska biten kommer från kolonialtiden då det brittiska imperiet sträckte sig över stora delar av världen. Dock inte överallt, vissa delar tillhörde andra imperier eller var egna imperier, säger Wårvik.

– Till exempel i Kina kan man inte säga att engelskan härskar på något sätt trots att den är ett viktigt språk där. Ryssland, eller Sovjetunionen hade egentligen ingen lust att lära sig engelska och samma gäller för Sydamerika.

Bron Tower Bridge över floden Thames i London
Bron Tower Bridge över floden Thames i London Bild: EPA/Daniel Leal-Olivas Tower Bridge,London,bro

En viktig aspekt i engelskans framfart har varit att så många som inte talar språket som sitt modersmål ändå kommunicerar på språket. I själva verket är modersmålstalarna i minoritet om man räknar ihop alla som kan engelska. Vad har den här biten inneburit det för engelska språket och kan man fortfarande tala om en riktig engelska?

Ja, det kan man enligt Wårvik. Modersmålsengelskan i sig finns i flera olika varianter. Inte bara brittisk och amerikansk engelska som är de två stora, utan det har blivit allt viktigare för till exempel australiensare att säga att de talar australiensisk engelska. Det finns ordböcker om australiensisk engelska, man har börjat studera engelskan i Singapore och i flera stater där engelskan har någon slags status.

När människor från olika språkbakgrund kommer samman och saknar ett gemensamt språk, så tar de till engelskan

– Engelskan har blivit mera varierande, men å andra sidan har man en internationell nivå som egentligen kommer från globala kontakter. Det skrivna språket varierar inte så mycket, men nog det talade språket.

Wårvik förklarar att modersmålsengelskan har vid sin sida lingua franca-engelskan som används av alla övriga som vill göra sig förstådda på språket.

– Det är säkert den mest frekventa formen av engelskan som vi hör eller som används. När människor från olika språkbakgrund kommer samman och saknar ett gemensamt språk, så tar de till engelskan.

Besvärliga ljud lämnas bort

Det finns vissa tendenser till att bli av med de drag i engelskan som är besvärliga. Det finns vissa märkligheter som till exempel verbformer i presens som har ett -s i tredje person. Formen vållar besvär också för ganska högt presterande engelsktalare, till och med för Wårviks studenter som lämnar bort den i uppsatser.

– I stället för he walks säger man he walk. Så finns det vissa uttalsljud som är besvärliga. Det finns en stor variation inom engelskan.

Är det verkligen en engelsman som talar Queen's English som vi ska försöka härma?

Th-ljudet är en av knepigheterna som engelskan bjuder på och som kan låta väldigt olika. Till och med modersmålstalare lämnar bort th-ljudet som kan bli t eller d, f eller v.

– Man kan inte säga att det är en utveckling som leder till att de försvinner, men det finns en mycket hög tolerans och ingen säger Sorry what did you say? när någon lämnar bort dem.

Samma gäller uttryck som är mycket specifika för engelskan som ordspråk och idiom som verkar användas mycket mindre av de övriga engelsktalarna. Man kan säga att det är ett förenklat språk, men inte mycket, för vi talar ju till exempel om forskare som talar med varandra, säger Wårvik.

Vad tycker engelsmännen om att vi tagit deras språk?

Engelsmän beskrivs ofta som rätt konservativa, så frågan är vad de egentligen tycker om sättet som andra använder deras språk på. Wårvik förklarar att det finns olika typer av engelsmän och att dessa konservativa krafter kommer att ha det mycket svårt. Det verkar inte finnas någonting som sätter stopp på att man använder engelska och använder det som man kan.

Inom forskningen kring hur engelskan varierar, hur den förändras, hur den ska undervisas och vilka som är modeller, så har det varit tal om det här, säger Wårvik.

– Är det verkligen en engelsman som talar Queen's English som vi ska försöka härma? Vill vi alla låta som om vi blivit utbildade i Oxbridge och ha tweedjackor, Stiff upper lip och allt det där? Eller ska vi tala en engelska som är närmare vardagsspråket, men som inte är den perfekta engelskan?

I engelskans korridor på Åbo Akademi verkar det ändå som om den brittiska engelskan härskar. Wårvik säger att det nog mest hänger ihop med geografiska och traditionella skäl. De flesta av lärarna har brittisk bakgrund, även om undantag finns. Så otroligt som det kan låta, så är det fortfarande mest brittisk engelska som gäller i undervisningen och i de modeller man har, säger hon. Också undervisningsmaterialet kommer därifrån.

Westminster Bridge ja Big Ben.
Westminster Bridge ja Big Ben. Bild: Touko Yrttimaa Big Ben

– Om man har kulturella hänvisningar, så går de till London och England och det som finns där snarare än till USA, eller, for heaven’s sake, till Australien. Det är en stereotypi som vi har om hur engelskan ser ut.

Vem äger engelskan?

Med så många som talar engelska och dessutom med olika utgångspunkter, så måste det ju också finnas en massa åsikter om hur engelskan ska se ut och utvecklas. Vem ska få stå för normerna och vem är det som äger engelskan, egentligen? Wårvik säger att på sjuttiotalet hade det självklara svaret varit att det naturligtvis är britterna som bestämmer hur engelskan ska se ut och amerikanerna fick göra sitt bästa för att påminna om att de också har sin norm.

Nu är läget ett annat och utanför dessa två stora engelsktalande länder ifrågasätter man varför modersmålstalarna ska bestämma hur engelskan ska låta. Utanför de två stora grupperna har det kommit upp australiensisk engelska som har egna ordböcker, det finns projekt för att beskriva hur kanadensisk engelska kommit till och hur den skiljer sig från amerikansk och brittisk engelska, säger Wårvik.

I afrikanska länder finns människor som har engelska som modersmål och där finns författare som skriver litteratur på engelska.

– Det som är normen för dem är inte nödvändigtvis norm i England och i USA. Vi har alltså två stora internationella normer och lokala normer som människor känner att är deras egna. Språket är mycket mer än att bara tala rätt, det är också en del av ens identitet.

Brita Wårvik.
Brita Wårwik. Brita Wårvik. Bild: Yle/Peter Petrelius Åbo Akademi

Kinas inflytande har ökat kraftigt under senare år, inte minst inom handeln. Kinesiskan utpekas ofta som ett språk som det kunde vara skäl att lära sig. Redan nu är kinesiskan, som egentligen består av flera språk, det överlägset största språket i världen om man räknar i antal talare. Trots det tror inte Wårvik att varken kinesiskan eller något annat språk kommer att hota engelskans ställning som världsspråk under de närmaste åren.

– Vetenskapen brukar säga att vi inte kommer att se det i en nära framtid. Det är inte bara för att kinesiskan råkar skrivas på ett sätt som är svårt, men inte vet man ju vad som kommer att hända inom tusen år, för att engelskans ställning som ett världsspråk är ganska ny när man tänker i ett längre perspektiv.

Tar britterna med sig engelskan då de sticker?

Det som däremot är en realitet är att Storbritannien av allt att döma lämnar EU redan på våren. Brexit innebär att 66,4 miljoner engelsmän klipper banden till unionen. Kvar finns Irland och Malta som officiellt engelskspråkiga stater, men de är betydligt mindre. Engelskan har haft en viktig roll som ett förenande språk inom EU, men vad händer nu, kommer tyskans och franskans betydelse att växa?

Beror på hur vi förhåller oss till engelskan efter Brexit och börjar det vara ett språk som vi inte längre tycker om

Wårvik tror inte att utträdet påverkar engelskans roll. Hon säger att engelskan används också utanför EU och i flera internationella organisationer.

– På lång sikt kan man ju inte säga, det beror på hur vi förhåller oss till engelskan efter Brexit och börjar det vara ett språk som vi inte längre tycker om.

Men det är inte bara det, utöver engelska som lingua franca har också en annan term använts, nämligen Euro English, säger Brita Wårvik och avser den engelska som utvecklats för unionens interna behov.

– Om den typen av engelska är redan så etablerad att man har gett den en term, så då ägs inte engelskan som används inom EU av engelsmän och irländare, utan den används oberoende av dem och då påverkar kanske inte det faktum att en stor mängd engelsktalare lämnar unionen.

Läs mera:

Luis Benalcazar står framför ett träd.

Helsingfors blir allt mer flerspråkigt: "Svårt att klara sig på svenska"

I år kommer det att finnas över 100 000 personer i Helsingfors som talar ett främmande språk som modersmål. Redan nu talar 15,3 procent av Helsingforsborna ett annat modersmål än svenska, finska eller samiska. Hur är det att leva som invandrare i Helsingfors?

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland