Hoppa till huvudinnehåll

Ett år efter plankorsningsolyckan i Skogby - nu är beväringarna fastspända

militärer invid bil
Nu granskas användandet av säkerhetsbälte vid Nylands brigad. militärer invid bil Bild: Yle / Monica Slotte Nylands brigad,militärfordon,Säkerhetsbälte,Dragsvik, Raseborg

Fyra personer omkom och flera skadades då en militär terränglastbil krockade med en rälsbuss vid en plankorsning i Skogby den 26 oktober 2017.

Ingen av beväringarna som dog använde säkerhetsbälte. Ett år efter olyckan poängterar Försvarsmakten att man nu är strängare med att se till att säkerhetsföreskrifterna åtföljs.

Plankorsningen i Skogby har stängts. Nu åtgärdas också farliga plankorsningar på andra håll i Raseborg, på brigadens initiativ.

Uppmanades se över säkerheten

Efter plankorsningsolyckan i Skogby uppmanades Försvarsmakten förbättra säkerheten på sina fordon och se till att säkerhetsbältena används.

Brigadkommendör, kommodor Arvi Tavaila, hur har Försvarsmakten förbättrat säkerheten? Har bältena blivit lättare att använda?

- Kanske inte bältena i sig. Men det har nog åtgärdats på det sättet att det alltid är stampersonalen som ansvarar för utbildning av användandet av säkerhetsbälten. Dessutom har man också ökat övervakningen av användningen. Så läget har nog blivit betydligt bättre.

Vilken som helst olycka eller vilket som helst faromoment är tyvärr en viktig påminnelse om att man faktiskt extremt noggrant måste följa alla säkerhetsbestämmelser som finns― Brigadkommendör Arvi Tavaila

Så när man sätter sig i bilen är det någon som kollar att bältena är på?

- Absolut. Det gör chauffören och sedan finns det alltid på flaket en person som ansvarar för att alla andra har säkerhetsbälte. Och som sagt, i och med att det också kontrolleras med stickprov i övningar har läget nog blivit betydligt bättre.

man i militära kläder invid vägg
Brigadkommendör Arvi Tavaila man i militära kläder invid vägg Bild: Yle / Monica Slotte Nylands brigad,militärtjänst,Dragsvik, Raseborg,kommendörer för försvarsmakten

Det hette ju också att det är svårt att rymmas in i full stridsutrustning, att få in sig själv och att rymmas i bältet. Vad har man gjort åt det?

- Åt det, tyvärr, än så länge ingenting. Vi har samma system i hela Försvarsmakten och det skulle ta mycket länge att förändra det hela. Men en utredning för ett förbättrat bältsystem pågår inom Försvarsmakten.

Aldrig så bråttom att inte tid för bälten

- Men det som har blivit bättre, i och med att alla har förstått hur viktigt det är och vet att det också kontrolleras, är att man vet att man aldrig har så bråttom att man inte skulle ha den tid som behövs för att sätta på sig bältena. Det har nog förändrats betydligt.

Riskbedömningstabellerna har blivit mer konkreta― Brigadkommendör, kommodor Arvi Tavaila, Nylands brigad

Finns det annat med de här bilarna, terränglastbilarna, som har förändrats eller förbättrats?

- Med tanke på själva bilarna, egentligen inte. De används av våra krigstida trupper och används därför i utbildningen. Man har inte gjort några större modifieringar på själva bilarna.

militär med packning invid lastbilar
Terränglastbilar av samma modell som användes i Skogby. militär med packning invid lastbilar Bild: Yle / Monica Slotte Nylands brigad,försvarsmakten,Dragsvik, Raseborg,Terränglastbilar

I samband med olycksutredningen uppmanades Försvarsmakten också bättre identifiera och namnge risker i samband med övningar. Hur går man till väga här?

- Det förslag eller den rekommendation som gjordes var att man borde vara mer konkret, inte varna bara för plankorsningar utan faktiskt namnge en farlig plankorsning, till exempel. Och det har vi gjort. Det vill säga riskbedömningstabellerna har blivit mer konkreta.

gult och rött stängsel
Plankorsningen i Skogby är stängd. gult och rött stängsel Bild: Yle / Monica Slotte Skogby,järnvägsolycka,trafikolycka,Plankorsningsolyckan i Raseborg 2017,Plankorsning

- Men i och för sig är reglerna de samma som tidigare. Man gjorde redan tidigare alltid en riskbedömning inför varje övning. Före varje övning hålls en säkerhetsparoll för övningstrupperna och en skild trafiksäkerhetsparoll för chaufförerna.

- Det har man alltid gjort, det gör man fortfarande. Men som sagt, man har försökt att bli mer konkret i själva riskbedömningstabellen.

Finns det då, när vi tittar på den verksamhet som pågår inom utbildningen, övningar där man nu kanske ser extra mycket till säkerheten? Alltså där det inte handlar enbart om trafik utan också om andra saker?

- Nej, det kan man egentligen inte säga i och med att varje övning förstås har sina risker. På det sättet måste man bara alltid beakta och påminna om riskerna så att alla faktiskt kommer ihåg att det vi håller på med kan vara farligt om man inte följer säkerhetsbestämmelserna.

- Det är bara att utföra sakerna så som man blivit utbildad så är det nog säkert.

Gäller det här också för vapenhanteringen?

- Det finns aldrig en hundraprocentig garanti. Men självklart är vapen farliga om man inte använder dem på rätt sätt. Och det är just därför man sätter extra vikt i utbildningen just vid alla säkerhetsfrågor som har med vapenhantering att göra.

Tjänstgöringssäkerheten har alltid haft första prioritet inom Försvarsmakten så på det sättet kan man inte säga att läget skulle ha blivit annorlunda

När man ser till säkerheten och vad som har förändrats, är det skillnad på teori och praktik?

- Vilken som helst olycka eller vilket som helst faromoment är tyvärr en viktig påminnelse om att man faktiskt extremt noggrant måste följa alla säkerhetsbestämmelser som finns.

- På det sättet har man förstås blivit försiktigare och noggrannare, men själva reglerna har alltid varit de samma. På det sättet har inget förändrats. Tjänstgöringssäkerheten har alltid haft första prioritet inom Försvarsmakten så på det sättet kan man inte säga att läget skulle ha blivit annorlunda.

Hur pass lätt eller svårt är det för hela arbetsplatsen att följa det här?

- Det är nog ytterst lätt. Som sagt redan före Skogbyolyckan har säkerheten varit största prioritet. Det finns nog ingen risk för att man inte skulle ta säkerheten på allvar. Men som sagt, en sådan här olycka är alltid en viktig påminnelse om att det vi sysslar med kan vara farligt.

vägskäl och tågspår
Sikten var dålig från vägen till järnvägsspåret. vägskäl och tågspår Bild: Yle / Monica Slotte Skogby,Plankorsningsolyckan i Raseborg 2017,Nylands brigad

Nu när vi tittar på de här rutterna ni kör till och från Syndalens övningsområde, hur har de påverkats av olyckan och den numera stängda plankorsningen?

- Egentligen rätt så litet. Området där gruppen som var i olyckan var grupperad används fortfarande. Men i och med att vi oftast använder stora riksvägen mot Hangö så har stängningen av plankorsningen ingen stor inverkan i vår utbildning.

Plankorsningen vid Baggbyvägen försvinner

Här finns ju också andra plankorsningar på närmare håll (i Dragsvik) som ni på brigaden råkar ut för. Hur gör ni där?

- Mer eller mindre utanför brigadporten finns en annan plankorsning på väg till vårt närövningsområde och skolskyttebanan i Baggby. Den används väldigt flitigt, egentligen dagligen.

- Och där måste jag nog säga att Trafiksäkerhetsverket har fungerat väldigt väl. Brigaden gjorde ett förslag att man skulle förbättra den plankorsningen och Trafiksäkerhetsverket kommer att göra det.

- Istället för plankorsningen kommer man att bygga en undergång, en tunnel, vilket förstås gör säkerheten vid plankorsningen betydligt bättre. Och den borde vara färdig vid årsskiftet. Så att där måste jag tacka Trafiksäkerhetsverket för snabbt och gott reagerande.

järnvägsspår korsas av landsväg
Plankorsningen i Dragsvik ska byggas om till tunnel. järnvägsspår korsas av landsväg Bild: Yle / Monica Slotte Plankorsning,Dragsvik, Raseborg,Nylands brigad

Angående sviterna efter olyckan i Skogby; skulle brigadkommendören säga att Era underlydande har reagerat på det här på ett sådant sätt att Ni har märkt att de är oroliga?

- Jag har inte märkt någonting. Det var tyvärr en bra påminnelse om att man alltid måste vara aktsam och komma ihåg säkerhetsfrågor. I och med att det har högsta prioritet så har jag inte märkt att någon skulle ha oroat sig i utbildningen.

gravljus i gräs
Minnesljusen ett år efter olyckan. gravljus i gräs Bild: Yle / Monica Slotte Skogby,trafikolycka,järnvägsolycka,Plankorsningsolyckan i Raseborg 2017,Plankorsning,ljus (konkret icke-levande objekt)

Vad skulle brigadkommendören vilja hälsa till föräldrar som kanske är oroliga för att deras pojke eller flicka råkar ut för någonting?

- Tjänstgöringssäkerheten inom Försvarsmakten har alltid haft högsta prioritet och på det sättet behöver man definitivt inte oroa sig, i alla fall inte mer än vad man skulle oroa sig för sitt barn i det civila.

Det kan jag inte lova, att ingenting skulle hända― Brigadkommendör, kommodor Arvi Tavaila, Nylands brigad

- Statistiken visar till och med att en beväring lever ett tryggare och säkrare liv än hans jämnåriga kompisar i det civila. Att på det sättet skulle jag nog våga säga att man inte behöver oroa sig för barnets hälsa här i Försvarsmakten.

Men man kan ju aldrig garantera att det inte sker olyckor ...

- Det finns aldrig någon hundraprocentig säkerhet eller garanti, nej. Det kan jag inte lova, att ingenting skulle hända. Men som sagt, det är inte farligare än livet i det civila.

Det är brigadkommendören som uttalar sig i offentliga sammanhang, i synnerhet efter olyckor. Känner Ni till allt som försiggår på fältet? Får Ni reda på allting som sker?

- Jag tror nog det. Även om det är självklart att en brigadkommendör aldrig kan delta i utbildningen som utbildare eller kompanichef så rör jag mig nog ute på fältet också. Till exempel nästa vecka när en stor internationell övning börjar här i Finland, här i skärgården.

- Northern Coast heter övningen och jag deltar själv två veckor där. Jag har nog en bra allmänbild över säkerhetsläget och över övningarna överhuvudtaget. Det vågar jag nog påstå att all den information som behövs finns här i staben också.

Den numera stängda plankorsningen vid riksväg 25.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland