Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Det här är ingen förändring - det är bara lite lugn före en ny storm på arbetsmarknaden

Roomalainen patsas Helsingin yliopiston päärakennuksessa.
Roomalainen patsas Helsingin yliopiston päärakennuksessa. Bild: Yle / Janne Lindroos staty,romersk mytologi,makt

De centrala fackorganisationernas beredskap att fortsätta att förhandla är överraskande, säger Mika Helander, sociolog och arbetsmarknadsforskare vid Åbo Akademi.

Helander anser att den förändring som regeringen kom med i sitt nya förslag inte egentligen förändrar den stora bilden.

- Det här är igen en försämring för löntagarna.

Mika Helander, arbetsmarknadsforskare
Mika Helander Mika Helander, arbetsmarknadsforskare Bild: Stina Sirén/Yle arbetsmarknadsforskare,Åbo Akademi

Han konstaterar att tidtabellen och tågordningen var något av en "tripp-trapp-trull-modell":

- Först kom Akava - och där kan man räkna med att hitta den mest positiva inställningen till regeringens förslag. Sedan kom STTK, och till sist FFC. I den här tågordningen ställdes nog FFC i en sådan situation att det skulle ha varit ytterst svårt att säga nej.

Under den här regeringsperioden har löntagarna gjort avkall på mycket

- Om man tänker på hur mycket löntagarna har kommit emot under den här regeringsperioden - hur de har skalat av sina arbetsvillkor, förmåner och sina etablerade sätt att jobba på - så anser jag att det här är ytterligare ett led i den riktningen.

Fackets interna kritik kommer att förstärkas

Mika Helander bedömer att kritiken inom fackets egna led kommer att förstärkas. Det har funnits en hel del intern kritik sedan konkurrenskraftsavtalet 2016.

- Jag tror också att det fackliga fältet nu är svårare att kontrollera. De här förbunden reagerar på olika sätt. Man såg det redan i samband med konkurrenskraftsavtalet.

Nu då vi inte har inkomstpolitiska helhetslösningar så har man sett ett slags reglerat kaos på arbetsmarknaden

- Efter att de inkomstpolitiska helhetslösningarna försvunnit så har man sett ett slags reglerat kaos på arbetsmarknaden, vad gäller förhandlingar och ställningstaganden.

Helander bedömer att de förbund som inte gick med i konkurrenskraftsavtalet kommer att vara mycket kritiska den här gången också.

Det blir knappas lugnt på strejkfronten

Enligt Helander är det möjligt med fler strejker.

- Det blir knappast lugnt. Det här är bara lite stiltje inför en ny storm. Vi har sett flera sådana här liknande situationer.

- År 2015 ordnades det en massdemonstration mot tvångslagarna. Sedan såg vi hela den här förhandlingsprocessen - med utpressning och bråk.

Helander anser att man tidigare kände till att det fanns starka krafter och mycket centrala frågor i det finländska samhället då det gällde organiseringen av arbetet och arbetsmarknaden.

- Men under den här regeringens tid har vi upprepade gånger sett att det dyker upp förslag som verkar ha varit beredda på ett juridiskt problematiskt sätt. Förslagen har varit juridiskt ohållbara.

Enligt Helander har diskussionen ofta handlat om den juridiska sidan, och jurister har pekat på grundlagsproblem.

Nu har de gått tillbaka till "Business as usual"

- Att nu inhibera tiopersonersgränsen i fråga om uppsägningar och i stället gå över till trepartsmodellen innebär att man börjat gå ifrån de juridiska bedömningarna till en mer arbetsmarknadspolitiskt inriktning där de olika parterna gör mer ändamålsenliga avgöranden.

- Nu prioriterar de vad de önskar. I trepartssamarbete försöker man kompromissa och förhandla sig fram.

- Så nu har de gått tillbaka till "business as usual". Men det återstår att se när det igen dyker upp något liknande initiativ.

Helander bedömer att här också finns ett politiskt spel och att politikerna börjar inta sina positioner inför valet i vår.

Om vi får en ny likadan regering som den här så kan vi nog vänta oss mera problem

Han konstaterar att följderna på längre sikt är beroende av vem det är som sitter i följande regering.

- Frågan är om vi kommer att se en fortsättning på den här anglosaxiska modellen på arbetsmarknaden med mindre uppsägningstrygghet - det vill säga en nyliberal modell.

- Det skulle innebära att man försöker skapa det som vissa kallar för en dynamisk arbetsmarknad: Människor kommer och går, och byter arbeten väldigt mycket. Det kan finnas en hel del arbete men kanske också lågavlönade jobb, och facket har kanske inte så stor betydelse som förhandlingspart.

- Eller så fortsätter man med samarbete, konsensus, förhandlingar och ett avtalssamhälle. Vissa anser att den typens samhälle är styvt och förhindrar sysselsättning.

- Men om vi får en ny likadan regering som den här så kan vi nog vänta oss mera problem.

Helander påpekar i det här sammanhanget att den finländska regeringens så kallade nyliberala linje faktiskt delvis kan ses som lite otidsenlig:
- Internationellt ser vi ju nu en ny protektionism. Världen - med Trump och brexit - går inte längre in för avreglering och nyliberalism. Här är Finland inte riktigt i takt med resten av världen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes