Hoppa till huvudinnehåll

Fyra år i Finland men inte en enda finländsk vän – kongolesiska Fazilis situation är vanlig bland invandrare

Fazili Chakupewa kommer från Kongo.
Kongolesiska Fazili Chakupewa kom till Korsholm som kvotflykting 2014. Att hennes umgänge än i dag bara består av kongoleser är vanligt, säger en expert. Fazili Chakupewa kommer från Kongo. Bild: Yle/Anna Kurtén flykting

Kongolesiska Fazili Chakupewa kom till Korsholm som kvotflykting 2014. Fyra år senare består hennes umgänge fortfarande bara av andra kongoleser. Det är inte alls ovanligt, säger experter på integration.

19-åriga Fazili Chakupewa bor i en egen lägenhet i Smedsby i Korsholm. I november är det fyra år sedan hon kom som kvotflykting till Korsholm.

Varje dag tar hon bussen till Yrkesakademin i Vasa där hon går en utbildning som förbereder henne för yrkesutbildning. Hon trivs bra men hon har märkt att det är svårt att få finländska vänner.

- I Kongo blir man vänner första dagen man träffas. Finländare kan man träffa varje dag men ändå inte bli vän med. Vi har varit här i fyra år nu men vi har inga vänner från Finland, bara vänner från Kongo och andra länder.

Finländska flickor känner varandra sedan dagis så det är jättesvårt att bli vän med dem― Fazili Chakupewa

"Finländska flickor känner varandra sedan dagis"

I skolan har Fazilis lärare gett råd om hur man får finländska vänner men det är ändå inte lätt, säger Fazili.

- Min lärare har sagt att man ska våga gå och prata med dem, fråga massor med frågor så kan man lära känna varandra. Men ibland vågar vi inte. Finländska flickor känner varandra sedan dagis så det är jättesvårt att bli vän med dem.

Fazili har nära kontakt med sina kongolesiska vänner som hon träffar på körövningar flera gånger i veckan, men hon vet att finländska vänner skulle hjälpa henne att integreras fortare.

- Jag skulle vilja ha finländska vänner. Då går det snabbt att lära sig svenska.

"Man bestämmer inte själv om man vill integreras"

Fazilis situation är inte alls ovanlig, säger Ritva Mertaniemi vid Österbottens förbund.

- Så här är det överallt, inte bara i Österbotten.

Mertaniemi är projektledare för projektet En bra start i Österbotten. Målet med projektet är att hitta en gemensam modell för hur man jobbar med integration i Österbotten.

Ritva Mertaniemi säger att man måste fokusera mer på att integration är en ömsesidig process.

- Vi kan inte utgå från att människan som kommer bestämmer huruvida den vill integreras eller inte. Det handlar lika mycket om vår förmåga att öppna upp vårt samhälle och skapa förutsättningar för människor att integreras.

Ritva Mertaniemi, projektledare för projektet En bra start i Österbotten.
Ritva Mertaniemi arbetar vid Österbottens förbund med integrering. Ritva Mertaniemi, projektledare för projektet En bra start i Österbotten. Bild: Yle/Anna Kurtén Österbottens förbund

Folk har ofta svårt att ta sig utanför sin egen bekvämlighetszon - ordnar man till exempel mångkulturella caféer är det bara invandrare som dyker upp, säger Mertaniemi.

- Vi behöver mötas mera i vardagen.

Så här är det överallt, inte bara i Österbotten― Ritva Mertaniemi

Forskare: Det räcker inte att bara umgås med landsmän

För att kunna bygga upp ett nytt liv behöver flyktingar ha sociala relationer både med sina landsmän och med lokalbefolkningen i det nya hemlandet, säger forskaren Alison Strang från Queen Margaret University i Edinburgh.

Strang var en av föreläsarna på de österbottniska integrationsdagarna som ordnades i Vasa i veckan.

- Flyktingar har lämnat allt bakom sig och många har fruktansvärda upplevelser i bagaget. De kommer till ett nytt och främmande land. Det är viktigt att de kan dela sina upplevelser med landsmän. Men de måste också få kontakt med lokalbefolkningen.

Får man vänner bland befolkningen i sitt nya hemland lär man sig språket, får bättre chanser på arbetsmarknaden och mår bättre överlag.

Forskaren Alison Strang från Skottland besökte Vasa för att föreläsa under de österbottniska integrationsdagarna.
Alison Strang är forskare vid Queen Margaret University i Edinburgh. Forskaren Alison Strang från Skottland besökte Vasa för att föreläsa under de österbottniska integrationsdagarna. Bild: Yle/Anna Kurtén integration,alison strang

Att det ändå är så svårt i praktiken beror framförallt på språksvårigheter och rädsla åt båda hållen, säger Alison Strang.

- För flyktingar är det svårt att lära sig ett helt nytt språk. Lokalbefolkningen kan för sin del uppleva det som ett hot om en grupp människor talar ett främmande språk i mataffären.

Det är det som händer flyktingar under de första åren i det nya hemlandet som gör skillnaden― Alison Strang

Mål, mening och hopp skyddar från mentala problem

Forskning visar att flyktingar efter fem år i det nya hemlandet lider av mer depression och ångest än befolkningen i genomsnitt. Men det behöver inte vara så och det är det som är det viktiga, säger Alison Strang.

- Det är det som händer flyktingar under de första åren i det nya hemlandet som gör skillnaden. Om de har fått nya vänner, kommit in i arbetslivet, har mål, mening och hopp i tillvaron skyddas de från mentala problem.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten