Hoppa till huvudinnehåll

Kimitoöborna 500 euro dyrare än genomsnittet – så här ska kommunen banta

En man står och ser mot Kimitoöns vapen som hänger på en vägg.
Minskande befolkning och mindre stadsandelar ger röda siffror i budgeten. En man står och ser mot Kimitoöns vapen som hänger på en vägg. Bild: Amanda Vikman/YLE person,kimitoön

På måndag samlas kommunfullmäktige i Dalsbruk och då ska bland annat budgetramarna diskuteras. Alla politiker som Yle Åboland har pratat med är eniga om att besparingarna innebär stora omställningar.

Jan-Erik Enestam (SFP) säger att Kimitoöns kommun inte är någon kriskommun - ännu.

– En kriskommun blir vi naturligtvis om vi ingenting gör och därför ska vi göra något nu medan åtgärderna är hanterbara, säger han

I en kriskommun tar tjänstemän utifrån över den ekonomiska planeringen och lyckas man inte lösa ekonomin då så kan man tvingas ansluta sig till en annan stad eller kommun.

Två män sitter bredvid varandra i fullmäktigesalen.
Rune Friman bredvid Jan-Erik Enestam. Två män sitter bredvid varandra i fullmäktigesalen. Bild: Yle/Monica Forssell Rune Friman,jan-erik enestam

Men enligt politikerna i Kimitoön är man långt ifrån att hamna där. Man säger att ingen personal ska avskedas, och att servicenivån ska bibehållas.

– Målet är att göra omstruktureringarna utan att försämra den grundläggande, rimliga servicen som invånarna är förtjänta av, säger Enestam.

De två stora sektionerna där de huvudsakliga nedskärningarna ska göras är inom omsorgs och utbildningssektorn.

– Omsorgen tar lite mer än hälften av budgeten. Det är här och inom utbildningen vi kan göra stora besparingar. Inom de övriga sektorerna kan vi kanske göra små besparingar "med osthyveln", säger Enestam.

Det är avfolkningen, lägre skatteintäkter och mindre statsandelar i kombination med till exempel försäljning av kommunens mark som har gjort att Kimitoöns ekonomi länge har sett bättre ut än vad den har varit.

Privata sektorn bjuds in

Ett samarbete med de privata sektorerna verkar vara en gemensam linje bland partierna. Bland annat tror Tomy Wass (V) att Hanna ja Yrjö-stiftelsen skulle kunna rädda hälsovårdsverksamheten i Dalsbruk.

– Byggnader från 60- och 70-talet fyller inte längre sin funktion. Vill vi ha någon form av hälsovårdsservice så skulle ett samarbete med stiftelsen vara en bra lösning, säger Wass.

Tomy Wass tittar ut genom ett fönster och ser allvarlig ut.
Tomy Wass tror att servicenivån kan bibehållas även i framtiden. Tomy Wass tittar ut genom ett fönster och ser allvarlig ut. Bild: Amanda Vikman/YLE person,tomy wass

Han tror inte att partierna har något att sätta emot varandra i det här skedet.

– Vi får se sedan när åtgärderna sätts in exakt vem som ska sköta vad. Vänstern är absolut av den åsikten att all service sköts av den kommunala sektorn, men byggnaderna kan man hyra, säger han.

Några uppsägningar blir det ändå inte frågan om försäkrar Wass.

– Det är nog genom omstruktureringar vi ska lyckas göra inbesparingarna. Arbetsplatser försvinner säkert, men det sköts nog på naturlig väg genom pensioneringar, säger han.

Också Eija Lang (M) håller med om att man kan samarbeta med den privata sektorn.

– Ett samarbete med den privata sektorn kan vara en möjlighet, vi har sett exempel från andra kommuner, men också dåliga exempel, vi får se så småningom, säger Lang.

Eija Lang framför en blå vägg.
Eija Lang tycker att också finskspråkiga skulle kunna erbjudas gymnasieutbildning för att öka antalet elever. Eija Lang framför en blå vägg. Bild: Amanda Vikman/YLE person,Eija Lang

Något som stått på agendan är gymnasiets framtid på Kimitoön. En lösning skulle kunna vara att göra om det till ett sjöfartsgymnasium för att klara ekonomin, men Eija Lang har ett annat förslag.

– Problemet är elevunderlaget, man skulle kunna öppna för att också finskspråkiga elever skulle kunna stanna och studera här. Men det kräver en politisk vilja och specialtillstånd, säger Lang.

Kimitoöborna 500 euro dyrare än genomsnittet

Rune Friman (Fri samverkan) säger att kommuner i samma storlek som Kimitoön lyckas sköta sin ekonomi mellan 3-6 miljoner billigare.

– Vi är dåliga på det här och ska försöka bli bättre. För varje kommuninvånare kostar vi 500 € mera per invånare än snittet i motsvarande storleks kommun, säger Friman.

Men att höja på skatterna är inget som står på agendan.

– Jag tycker inte att skattebetalarna ska stå för att vi inte har klarat av att skära ner där det behövs, säger Friman.

Rune Friman framför en skog.
Rune Friman tror att man kommer att lyckas strama åt budgeten inom några år. Rune Friman framför en skog. Bild: Amanda Vikman/YLE person,rune friman

– För det första är Kimitoöns skattesats relativt hög redan, att täcka underskottet skulle fodra uppemot 3 procentenheters höjning. Eftersom problemet är strukturellt så måste man göra åtgärderna där, säger Wass.

Alla politiker som Yle har talat med tror att man ska lyckas göra nedskärningarna utan att kvalitén på servicen drabbas. Bland annat genom så kallade omstruktureringar.

– Budgetarna har gått tillbaka till nämnderna som fortsätter arbeta för att hållas inom budgetramen. De största förändringarna kommer att göras på omsorgssidan, säger Friman.

Vårdreformen gör besluten svåra

Vårdreformen ställer till det för planeringen, så också i det här fallet.

– Visst skulle det vara enkelt att vänta in reformen och se om och vad det blir av den, men någonting måste vi göra nu eftersom det drar ut på tiden. Någon plan måste vi ha oberoende, säger Eija Lang.

Rune Friman skruvar också på sig när det kommer till vårdreformens roll i budgeteringen.

– Ingen vet när och om reformen går igenom, men vår tanke har varit att vi ska vara steget före. Om vårdreformen går igenom står vi med gamla fastigheter som ingen vill ha och då kostar det, säger Friman.

Tre läkare promenerar på gatan.
Hälsovårdsreformen gör besluten svårare att göra. Tre läkare promenerar på gatan. Bild: Tiina Jutila / Yle Social- och hälsovårdsreformen (Sote),Valfrihet av social- och hälsotjänster,valfrihet,hälsovård,hälsa,hälsocentraler,sjukhus,sjukvård,läkare,medicin

Almahemmet hänger också fortfarande på en skör tråd. Både Wass och Friman säger att de är i dåligt skick och oändamålsenliga.

– Det står flera nästan tomma, moderna lokaler i Kimito dit verksamheten kunde flytta. Då skulle samma personal kunna fortsätta jobba i kommunal regi men inhyrda i de nya lokalerna, säger Wass.

Kimitoöns styrkor är naturen

Alla politiker säger ändå att Kimitoöns natursköna läge och omgivning är kommunens största tilldragande kraft. Men också läget är bra anser Jan-Erik Enestam.

– Vi ligger på pendlingsavstånd från Åboregionen, en potential vi kunde utveckla bättre. Servicenivån är bra inom alla sektorer och vi har en mycket tilldragande skärgård och natur, säger han.

För att stoppa befolkningsminskningen hoppas Enestam att man skulle få flera fritidsboende att skriva sig på ön och bo här allt längre perioder.

– På det viset kan vi stärka skattebasen så att vi kan upprätthålla en fortsatt hög servicenivå, säger Enestam.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland