Hoppa till huvudinnehåll

Vad innebär det senaste förslaget om uppsägningsskyddet? – Regeringens eftergifter svarar på kraven men innehåller samtidigt luddigheter

Aktiivimallia vastustava mielenosoitus Helsingin Senaatintorilla.
Protesterna mot den ursprungliga aktiveringsmodellen var stora. Aktiivimallia vastustava mielenosoitus Helsingin Senaatintorilla. Bild: Kimmo Hiltunen / Yle Senatstorget,demonstrationer (samhälleliga händelser),demonstrationer (förevisningar),arbetslöshet,Regeringen Sipilä

Regeringens förslag till löntagarorganisationerna gällande uppsägningsskyddet innehåller eftergifter. Samtidigt som exakta gränser tas bort, uppstår också tolkningsproblem.

Regeringen kom på torsdag kväll med ett kompromissförslag till löntagarorganisationerna. De senaste veckornas strejker och oron på arbetsmarknaden fick regeringen att backa och göra en del eftergifter.

Genom detta hoppas regeringen få de upprörda fackorganisationerna att lugna ner sig och återfå samhällsfriden.

Det förutsätter naturligtvis att organisationerna godkänner förslaget, vilket klarnar på fredag eftermiddag eller kväll.

Ingen exakt gräns för vem som berörs

Den största eftergiften som regeringen gjorde i samband med förslaget till löntagarorganisationerna gäller antalet anställda vid de företag som berörs av planerna.

Ursprungligen hette det att gränsen skulle vara 20 anställda, sedan ändrades den till 10. Detta fick hård kritik, bland annat för att en exakt gräns skulle försätta företagen och de anställda i en ojämlik situation i relation till varandra.

En anställd vid ett företag med nio anställda skulle ha andra regler än en anställd vid ett företag med 11 anställda.

Facken reagerade starkt och regeringen avlägsnade följdaktligen den exakta skrivelsen. Hela paketet inhiberas dock inte, vilket en del fack krävt.

Hur tolkar organisationerna förslaget?

I förslaget som regeringen presenterade räknas diverse grunder för uppsägning upp. Det talas om "allvarligt brott mot eller åsidosättande av förpliktelser" och "väsentlig förändring av de personliga arbetsförutsättningar på grund av vilka arbetstagaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter".

Vidare heter det att ”vid bedömningen av om det är fråga om sakliga och vägande grunder ska det göras en helhetsbedömning där antalet anställda hos arbetsgivaren samt arbetsgivarens och arbetstagarens omständigheter beaktas som en helhet. ”

I dagens läge får arbetsgivaren säga upp ett arbetsavtal "på sakliga och vägande grunder som beror på eller har samband med arbetstagarens person".

Som sådana skäl kan anses "brott mot eller åsidosättande av de förpliktelser som följer av arbetsavtal eller lag och som är av väsentlig betydelse för avtalsparternas ställning i avtalsförhållandet".

Vad förändringarna exakt medför får tiden utvisa. Rätten står i slutändan för tolkningen.

Organisationerna får med andra ord bedöma betoningarna i regeringens förslag och samtidigt bedöma hur starkt man litar på regeringen i den fortsatta beredningen.

Erkänner att egna beslut varit dåliga

Samtidigt som regeringen gör eftergifter i själva uppsägningsfrågan, erkänner man att den egna lagberedningen i andra frågor varit bristfällig.

Genom att öppna upp den omtalade aktiveringsmodellen för förhandlingar och öppet tala om att de egna lagarna från början innehållit svagheter, bevisar man att kritiken som förekom redan före modellen klubbades igenom träffade rätt.

Regeringen har med andra ord tvingat igenom lagar, trots att den själv från början känt till att lagarna innehåller fallgropar och svagheter – vilket man inte kunnat erkänna.

Nu är det annat ljud i skällan. En minst sagt besynnerlig situation.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes