Hoppa till huvudinnehåll

Rikhard Husu: Nu talar alla i Bryssel om problemet med plastavfall - men lever EU-institutionerna själva som de lär?

Rikhard Husu
Rikhard Husu journalister,rikhard husu

Den senaste veckan har problemet med plastavfall legat högt på EU-agendan. Men vad gör EU-institutionerna själva för att stävja användningen av engångsartiklar? undrar Svenska Yles Europakorrespondent Rikhard Husu.

Bryssel

Man kan minsann inte avundas tillverkarna av sugrör, plasttallrikar och engångsbestick. De får snart se sig om efter nya businessmodeller.

Bomullstopsar och drinkpinnar är knappast heller en bra investering om man vill vara framgångsrik på sikt.

Engångsartiklarna lever farligt när EU-politikerna söker metoder för att minska plastavfallet.

Ägnar sig EU åt att sila mygg medan man sväljer kameler?

Den här veckan ställde sig EU-parlamentet bakom ett förslag om att minska de skadliga inverkningarna av plastskräp.

Det första, dricksvattendirektivet, syftar till att minska på konsumtionen av buteljerat vatten.

I det andra förslaget vill man förbjuda eller begränsa tillgången på tio vanliga plastartiklar som skräpar ned våra vattendrag.

Små steg i kampen mot ett massivt problem

Reaktionerna på parlamentets beslut har varit delade. Samtidigt som miljöorganisationerna applåderar åtgärderna så ställer sig andra mer skeptiska till vurmen mot plasten.

Ägnar sig EU åt att sila mygg medan man sväljer kameler? undrar en kommentator på Svenska Yles Facebook-sida och fortsätter:

"Om jag skulle söka genom familjens årliga mängd av sopor, skulle jag hitta några få sugrör, några enstaka plastkoppar och några dussin bomullspinnar."

Det går att fatta beslut för miljön om viljan finns.

Frågan är berättigad. I förhållande till allt det skräp som produceras - plast inklusive - så är plasttallrikarnas och engångsbestickens andel försumbar.

Men då är det viktigt att minnas lagförslagen uttryckligen vill komma åt plastskräp som hamnar på stränderna och i vattendragen.

De produkter som skulle omfattas av direktivet utgör 70 procent av allt marint avfall.

Det brådskar med åtgärder

Varför har då plasten blivit ett så stort diskussionsämne just nu? Problemen med plasten är trots allt kända sedan länge.

Det uppenbara svaret är att mängden plastavfall ökar och att det brådskar med åtgärder för att vända på trenden.

Samtidigt visar EU:s sätt att handskas med plastfrågan på att det går att fatta beslut till förmån för miljön om viljan finns.

Tumregeln är att det används dubbelt mer förpackningsmaterial till bioprodukter än frukter och grönsaker i övrigt.

Visst, det går långsamt. Ja, det är komplicerat. Nej, vi blir inte kvitt nedsmutsningen genom att förbjuda några engångsartiklar.

Men det utgör trots allt ett allvarligt försök att tackla ett svårt problem.

Det här är något man kan uppskatta oberoende av vad man anser om detaljerna i de aktuella förslagen.

Bioprodukter slås in i plast

Diskussionen om plastavfallet tvingar också var och en att fundera på sin egen relation till konsumtion.

Under mina första månader här i Bryssel har jag reagerat på den rikliga förekomsten av plast i den belgiska dagligvaruhandeln.

Av grönsakerna och frukterna är en stor del förpackade i lager av plast. Det här gäller inte minst organiska- och biologiskt odlade produkter.

Tumregeln är att det används dubbelt mer förpackningsmaterial till bioprodukter än frukter och grönsaker i övrigt.

I somras beslöt EU-parlamentet att fasa ut engångsflaskor, plastkoppar och engångsbestick

Till viss utsträckning förstår jag varför många affärer föredrar färdigförpackade frukter och grönsaker framom lösvikt. Det blir mindre köer och stök i affären då kunderna kan välja en färdig förpackning istället för att stå och plocka enskilda produkter.

Men fortfarande har ingen lyckats förklara för mig varför man måste förpacka en klase bananer i ett tjockt hölje av plast!

Skip Instagram post

View this post on Instagram

Mais oui, bien sûr. #biobananer #plastsarkofag

A post shared by Rikhard Husu (@rikhardhusu) on

Lever EU-institutionerna som de lär?

Den höga svansföringen i fråga om plasten väcker frågan om huruvida EU själv lever upp till de krav man vill införa på invånarna i medlemsländerna.

Är det inte rimligt att de olika EU-institutionerna föregår med gott exempel då det kommer till plasten?

Svaret är att små steg redan tagits och att fler kommer att tas.

I somras beslöt EU-parlamentet att fasa ut engångsflaskor, plastkoppar och engångsbestick från och med nästa år och att ersätta dem med mer miljövänliga alternativ.

EU:s verkställande organ, EU-kommissionen, är också i färd med att göra sig av med engångsplasten, meddelade en talesperson vid en presskonferens i torsdags.

Inom några år kan engångsplasten vara ett minne blott.

Läs mera:

Europeiska kommissionen vill förbjuda bland annat sugrör av plast.

EU-parlamentet ställer sig bakom förbud mot engångsplast - sugrör, plasttallrikar och engångsbestick i skottgluggen

Planerna på att minska på mängden plastavfall framskrider inom EU. I dag röstade EU-parlamentet för att förbjuda många vanliga engångsprodukter i plast.

Läs också

Klimat