Hoppa till huvudinnehåll

Nordiska råvaror har gott rykte i världen - nästa år ska mat och kulturkrockar ske i skärgården

Ett matbuffébord fotat uppifrån med grön sallad, klyftpotatis, såser och andra läckerheter.
Mat, lokal eller ej, ska stå på menyn i april när Vårkulturveckorna går av stapeln. Ett matbuffébord fotat uppifrån med grön sallad, klyftpotatis, såser och andra läckerheter. Bild: Amanda Vikman/YLE mat,Buffé,mathantverk

Att maten är en del av vår kultur är det knappast någon som sätter sig emot. Den 9-22 april 2019 kommer mat att vara huvudtemat under evenemanget Vårkultur i Åboland.

Under fredagen hölls ett seminarium där många aspekter kring mat serverades åt intresserade besökare. Bland föreläsarna fanns bland annat Ung Martha, kockar och forskare från både Åbo Akademi och Åbo Universitet.

- Vi ville hålla en inspirationsdag för att samla alla kulturpersoner och andra intresserade inom området. Tanken är att man ska få idéer för konkreta projekt till Vårkultur i April 2019, säger Lena Långbacka som jobbar vid sydkustens landskapsförbund.

Lena Långbacka står mitt i en samling bord och ser glad ut.
Lena Långbacka tycker att mat och kultur går utmärkt att kombinera. Lena Långbacka står mitt i en samling bord och ser glad ut. Bild: Amanda Vikman/YLE person,lena långbacka

Enligt henne går det att hitta otroligt många infallsvinklar beträffande just mat och kultur.

- Man tänker kanske att mat bara är något vi äter. Men det finns annat som exempelvis konsumentens roll i det hela, mat vid institutioner, mat i konsten och diverse matevenemang, säger hon.

Idéerna är många och flera av dem kastas fram under seminariets grupparbete där konstnärer, kockar, matproducenter, teaterfolk och andra matintresserade bollar idéer mellan varandra.

Fred Andersson står framför en målning av sharkprodukter.
Fred Andersson, universitetslärare vid Åbo Akademi. Fred Andersson står framför en målning av sharkprodukter. Bild: Amanda Vikman/YLE person,fred andersson

- Filmvisningar, dinner and show, konserter, litteraturcirklar, gårdsbesök, internationell mat och så vidare, möjligheterna är oändliga, säger hon.

Fred Andersson, universitetslärare vid Åbo Akademi, berättade under sin presentation om matens roll genom historien. Han lyfter fram att matfoton som folk lägger upp på sociala medier är ett intressant nutidsfenomen.

- Om man ska hitta en gemensam nämnare för mat genom årtusendena så har maten alltid haft ett symboliskt värde av något slag, säger han.

Marhaförbundet trendar

Elise Hindström är verksamhetsledare vid Ung Martha. De jobbar konkret med matkultur bland annat genom matlagningskurser och broschyrer om råvaror och deras ursprung.

I år lyfter Marthorna fram de inhemska frukterna.

- Vi skulle kunna bli bättre att använda de inhemska frukterna till exempel i fruktkorgen på arbetsplatsen och som mellanmål. Det vi odlar i Finland är rent, mångsidigt och gott, säger hon.

Elise Hindström under äppelträd med äpplen i händerna.
Elise Hindström jobbar mycket för att engagera barnen i maten. Elise Hindström under äppelträd med äpplen i händerna. Bild: Amanda Vikman/YLE person,Elise Hindström

Hindström upplever att intresset för Marhaförbundets verksamhet är ganska stort just nu.

- Vi har flera öppna kurser nu och intresset är stort. Våra ledord är ekologi och ekonomi och det passar bra i dessa tider. Många vill göra något på riktigt för att ens vardag ska bli mer hållbar, säger hon.

Enligt Hindström fokuserar Marthornas kurser och information på vardagliga ting snarare än på fest och tillställningar.

- Livet består ju mest av vardag och våra tips hjälper folk just i vardagen. Nu för tiden är man mera medveten om att man kan påverka sin livsstil så den är mer hållbar både för sig själv och för andra, säger hon.

"Fine dining ersätts med rejäl bistromat"

Ärtsoppa, kalops, makaronilåda och äggsmör är kanske inte kulinariska läckerheter som man väntar sig på stjärnkorgarna. Men det Nordiska köket är faktiskt sedan några år tillbaka mycket uppmärksammat.

Då är det inte husmanskosten som lockar, utan de nästan mytiskt rena, oförstörda och hälsosamma råvarorna som finns i skogarna. Men Paul Reuter, kock till utbildningen, ger inte mycket för den saken.

- Fine dining är smalt i sig. Få har möjlighet att äta sådan mat både tekniskt och ekonomiskt. Men kutymen att gå ut och äta ökar, och jag tror att vi kommer att gå mera emot bistro och rejäl mat, säger han.

Bil på mat i fin restaurang
Tiden för fine dining är förbi, anser Reuter. Bil på mat i fin restaurang mat,Fine dining restaurants

Reuter hoppas att man även bjuder in det internationella köket under matkulturveckorna i april.

- Till exempel kinesisk mat i de finsk-kinesiska restaurangerna är sällan ”riktig” kinesisk matkultur utan kinesisk mat på ett europeiskt sätt. Jag hoppas man tar in matkulturen också utifrån Finlands gränser, säger han.

Något som Reuter hoppas på är också en kollision av internationella smaker och maträtter. Ett exempel hittar han i sushin.

- Det var en kvinna från Japan här i trakten som blev förälskad i strömming och hittade på att kombinera det med sushi. Det var kanske inte en personlig favorit men jag gillade idén, säger han.

Skärgården har format jordbruket

Något man också talade om på matseminariet var att värdesätta inhemsk och lokalt producerad mat. Karga klippor och små jordplättar är idylliskt och har också format jordbruket i skärgården på ett alldeles eget sätt.

Jordbrukare i skärgården har varit beroende av fisket och sina betesdjur som kunde försörja familjerna med kött och mjölk trots de små odlingsytorna.

Får betar på Äspskär, Iniö skärgård (Pargas), augusti 2016.
Fåren betar och upprätthåller unika miljöer i skärgården. Får betar på Äspskär, Iniö skärgård (Pargas), augusti 2016. Bild: Yle/Thomas von Boguslawski får,Skärgård,Iniö,Pargas,sommar

- Forststyrelsen kan vara glada över att det än idag finns jordbrukare i skärgården som fortfarande kör ut sin boskap till öarna för att bevara de unika skärgårdsmiljöerna, säger Helena Fabritius, verksamhetsledare för svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC, i Åboland.

Fabritius önskar att befolkningen ska köpa inhemskt och lokalt. Enligt henne är det finländska matproduktionen hållbar och hälsosam. Bland annat är Finland ett av de länder som använder minst antibiotika i världen.

- Det mesta av köttproduktionen i Åboland är så att säga en biprodukt eftersom de flesta kalvarna föds inom mjölkproduktionen varje år. Dessutom äter boskapen lite eller ingen soja, majs och så vidare, utan bara hö. Och vallodling binder kol effektivt, säger Fabritius.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland