Hoppa till huvudinnehåll

Sverigedemokraterna vill försvara Finland, men inte finlandssvenskarna: "Beklagligt om svenskan får samma ställning som somaliskan"

Aron Emilsson, sverigedemokrat
Riksdagsledamot Aron Emilsson är medie- och kulturpolitisk talesman för Sverigedemokraterna. I bakgrunden SD:s bibliotek i Sveriges riksdag. Aron Emilsson, sverigedemokrat Bild: Yle/Stefan Brunow Sverigedemokraterna,Aron Emilsson

Meningsfränder och vänligt bemötande är varken Sverigedemokraterna eller Sannfinländarna bortskämda med. Utom i Köpenhamn. Där, i Nordiska rådet, har tre nationalistpartier förenat sig för att återerövra den förlorade nordismen.

Vi befinner oss i riksdagen i Stockholm, på SD:s revir. Aron Emilsson är försenad. Och vi får inte filma i korridoren. Vem vet vem som plötsligt kommer störtande ut ur partiledaren Jimmie Åkessons rum?

Den 25-åriga pressassistenten Oskar tittar otåligt på klockan. Det har gått veckor sedan det svenska valet. Och ingenting tycks bryta dödläget i Stockholm. Blir det nyval eller skamfulla svek på högsta nivå?

De i riksdagen som pratade med varann före valet, fortsätter att prata efter valet. Dem som ingen pratade med före valet är det fortfarande ingen som förhandlar med.

Sverigedemokraterna har blivit 13 mandat större och bara deras ledamöter behöver nu 62 rum vid Mynttorget i Gamla stan.

SD fyller nu ett helt våningsplan med folkvalda, men regeringsförhandlingarna 50 meter bort är lika avlägsna som förr.

Vi ser ju oss som i första hand nordbor, i andra hand som européer och tredje hand som världsmedborgare. I den ordningen bör samarbetet komma.― Aron Emilsson, SD

Aron Emilsson är till synes mild och oprovocerbar. Som andra periodens riksdagsman är 28-åringen en veteran inom SD:s riksdagsgrupp.

- Om nånting spär på politikerföraktet så är det detta: Vi hade 1,1 miljon väljare, nästan 18 procent röstade på SD i det här valet och enligt praxis och proportionalitet var vi berättigade till en av posterna i talmanspresidiet. En ohelig allians av höger och vänster röstade fram en vänsterpartist i stället.

Som ansvarig för partiets kyrko- och kulturpolitik är han också en socialkonservativ kraft i Svenska kyrkans parlament, kyrkomötet.

- Jag kunde ha blivit kristdemokrat. Men jag tyckte att det partiet låg för långt åt höger. Därför blev jag Sverigedemokrat. EU-kritiken var nog det som styrde mig, säger Emilsson.

Ingen mobbning i Nordiska rådet

Och EU-kritiken styr också åttamannagruppen Nordisk frihet i Nordiska rådet, där Emilsson och två andra Sverigedemokrater tog plats i november 2017. Det blev möjligt först när Jussi Halla-aho valdes till ordförande för sannfinländarna.

Hans företrädare Timo Soini ville inte att pariapartiet SD skulle brunfläcka sannfinländarna.

Juho Eerola och Mika Raatikainen är de enda sannfinländarna i gruppen. De två suppleanterna blev efter Timo Soinis avgång blåa och försvann.

Nordisk frihet är en liten grupp som representerar under tio procent av Nordiska rådets 87 ledamöter. Men gruppen är aktiv och välsedd i Köpenhamn. Ingen Sverigedemokrat känner sig utfrusen eller mobbad som hemma i Sveriges riksdag.

Dansk Folkeparti, som är det största och radikalaste av de nordiska högerpartierna, har tre ledamöter i Nordisk frihet. Inget av de tre partierna i Nordisk frihet sitter i en regering, men DF är ett stödparti med stort inflytande.

Norska Fremskrittspartiet som politiskt står de andra högerpopulisterna nära, sitter i regeringen och vill inte associeras med Nordisk frihet - trots en stående inbjudan.

"Vi har inga systerpartier, samarbetar inte formellt med andra partier och vill således inte ingå i någon gruppering i Nordiska rådet", mejlar riksdagsledamot Ulf Leirstein som leder partiets delegation i NR.

Burkaförbudet, som infördes i Danmark i augusti var Dansk folkepartis hjärtefråga. Ett annat danskt förslag i Nordisk frihet är en gemensam märkning av halalkött. Så att ingen av misstag behöver äta ritualslaktat kött.

Nordisk frihet, gruppering i Nordiska rådet
Samarbete och harmoni: De tre systerpartierna i Nordisk frihet. Nordisk frihet, gruppering i Nordiska rådet Bild: Yle/Miiku Lehtelä Nordiska rådet,högerpopulism,Sannfinländarna,Dansk Folkeparti,Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna har en egensinnig utrikespolitik. Man kan tänka sig samarbete med Nato, men säger bestämt nej till ett medlemskap. Däremot vill man bryta en 200-årig försiktighetspolitik gällande Finland.

SD vill att Sverige ska ingå en militärallians med broderfolket i öster.

Ett försvarsförbund med Finland är enligt Emilsson den logiska utvecklingen på samarbetet i fredstid. Just på grund av att Danmark och Norge är med i Nato, så skulle både Sverige och Finland tjäna på ett fördjupat säkerhetspolitiskt samarbete. Både i fredstid och i krigstid.

- Många smörjmedel finns redan på plats för att ett försvarsförbund skulle klaffa ganska bra tror jag. Sedan måste ju formerna utredas, vilka garantier bör man lämna för varandra, i vilka situationer ska Finland och Sverige vara skyldiga att träda in med militär makt.

"Svenskans ställning i Finland inte vår sak"

SD:s systerparti Sannfinländarna har på sin önskelista att "normalisera" svenskan i Finland till ett i raden av invandrarspråk.

Det här är aningen besvärande för SD som ju är svenskhetens banérförare. Partiet som betraktar finlandssvenskarna som en del av den svenska nationen - om de bor i Sverige.

- Jag tycker det vore beklagligt om svenskan i Finland skulle ha samma ställning som ett mera modernt invandrarspråk som somaliskan. Vi har ju historiska band och kulturella likheter. Jag tycker det är viktigt att det är en statusskillnad där. Men det måste ju vara en fråga för den finländska riksdagen och folket att avgöra, säger Emilsson.

SD:s dilemma: Å ena sidan högaktar partiet av nationalistiska skäl att svenskans status är en inrikespolitisk fråga för den finska nationen. Å andra sidan brinner man för de historiska och språkliga banden mellan Sverige och Finland.

Populismforskaren Ann-Cathrine Jungar vid Södertörns högskola förklarar:

- Den policyn hos SD har att göra med policyn en stat, ett homogent folk. Då blir det svårt med minoriteter. Vare sig det handlar om språkliga eller andra typer av minoriteter. Dom högerradikala partierna har också varit kritiska till samernas rättigheter. Så där finns mer en principiell bakgrund. Man vill därför inte engagera sig i det svenska språkets ställning i Finland.

Populistforskaren Ann-Cathrine Jungar
- De högerradikala partierna har allid varit positiva till nordiskt samarbete, säger forskaren Ann-Cathrine Jungar. Populistforskaren Ann-Cathrine Jungar Bild: Johannes Tabermann/Yle

Ser man till dom mer extrema nationalisterna som till exempel Nordiska motståndsrörelsen så vill dom ju ha ett nordiskt förbund, nästan en ny Kalmarunion, konstaterar Jungar.

Läser man Nordisk frihets protokoll så förefaller de flesta av förslagen rätt så harmlösa. Det finns inga radikala åtgärdsförslag som att säga upp flyktingkonventionen eller skrota den nordiska public service-journalistiken (även om ledamöterna privat säger något annat).

Emilsson berättar om Nordisk frihets sommarmöte i Blekinge där SD stod värdar. Då rasade skogsbränderna som värst i Sverige.

- Vi undertecknade en deklaration om att vi ska arbeta både i NR och i våra parlament för en gemensam nordisk brandflygflotta. En fråga där vi har nära samarbete med sannfinländarna.

Populismen det nya normala?

- Vi tre systerpartier är överens om EU-kritiken och om ett ökat och breddat nordiskt samarbete. Vi har ett förslag om ett gemensamt nordiskt lagråd som kan skanna av våra lagstiftningsprocesser i de nordiska parlamenten, innan vi skapar nya lagar som till exempel skapar nya gränshinder mellan våra länder, säger Emilsson.

Han tror att Nordiska rådet kan öka i betydelse och kraft i takt med att EU får det svårare och svårare att hålla ihop unionen.

- Man har haft svårt att hålla ihop EU:s yttre gräns, man kommer inte överens mellan väst och öst. Också många debattörer har påpekat att NR kom längre på bara några år med nordisk passfrihet och andra avtal i Helsingfors 1952, än vad EU har lyckats med hittills.

Många forskare ser Sverige som den sista bastionen mot en europeisk normalisering av högerpopulismen. Bara i Sverige försöker man hålla populistpartiet SD utanför allt inflytande på regeringsbildningen.

Fri rörlighet kräver gränskontroller― Aron Emilsson, SD

Om det motståndet misslyckas och högerpopulisterna blir det nya normala - hur kommer EU och Europa att se ut om tio år? Det här är Aron Emilssons vision:

- Vi skulle se ett Europa som har ett nära ekonomiskt och handelsmässigt samarbete, där man går tillbaka till den ordning som rådde tidigare, före överstatligheten.

Han ser framför sig ett Europa där de nationella parlamenten har fått större beslutanderätt, där den demokratiska legitimiteten i respektive land har stärkts.

- Vi vill gärna ha kvar passfrihet och fri rörlighet. Men det bygger på att vi har fått kontroll över migrationsströmmarna.

Han menar att fri rörlighet kräver gränskontroller och ordnade gränsövergångar. Gärna studentutbyte, turistströmmar, och gärna arbetskraftsinvandring också - om den är behovsprövad.

Så här kom den här artikeln till

Den här artikeln fick sin upprinnelse i Sannfinländarnas euforiska webbsändningar från Sverigedemokraternas valvaka den 9 september. Ordförande Jussi Halla-aho och den tidigare bannlysta ungdomsordföranden Sebastian Tynkkynen sände live från Stockholm.

Frågan väcktes: Hur intimt är SD:s och SannF:s samarbete? Finns där friktioner om svenskan i Finland? Hur ser en nationalistisk utrikespolitik egentligen ut?

Samtidigt närmade sig årsdagen för det formella samarbetet mellan SD, SannF och Dansk Folkeparti i Nordiska rådet.

Det inleddes i november 2017 under sessionen i Helsingfors. Nordiska rådet har hamnat utanför radarn i mediebevakningen. I det tysta sker ofta intressanta ting.

Nordisk frihets protokoll beställdes från gruppens färöiska sekreterare i Köpenhamn. Gruppens politik kan ses som en del av en större högerpopulistisk rörelse i Europa. Dess syfte är att minska EU:s makt.

Intervjuer gjordes med DF:s riksdagsledamot Jan Erik Messmann, SD:s Aron Emilsson, Sebastian Tynkkynen och Jussi Halla-aho. Det svåraste var att få SD att ställa upp, mitt i turbulensen under riksmötets öppnande.

Expertintervjuer gjordes med populistforskarna Niko Pyrhönen och Ann-Cathrine Jungar.

Denna redogörelse är ett led i kampanjen kring Ansvarsfull journalistik.

Läs mera:

Kirjailija Lena Andersson

Lena Andersson: Sverigedemokraterna symboliserar den stora fasan - men sanningen är kanske mycket enklare

Författaren och DN-kolumnisten Lena Andersson har skrivit romanen Sveas son. En allegori över det svenska folkhemmet sedd ur slöjdläraren Ragnar Johanssons perspektiv. Han blir till slut en främling i det postmoderna Sverige. Men skulle han ha röstat på SD?

Läs också

politik + politiker + EU-politik + invandrarpolitik + säkerhetspolitik + regeringspolitik + lönepolitik + politiska kriser + budgetpolitik + ekonomisk politik + socialpolitik + stimulanspolitik + migrationspolitik + kommunalpolitiker + politisk historia + politisk aktivitet + alkoholpolitik + pensionspolitik + internationell politik + politiska fångar + politiska utnämningar + politiska ledare + politiska ungdomsorganisationer + Finlands politik