Hoppa till huvudinnehåll

Förbundspennan: Träning gör både barn och vuxna smartare

Christel "Kite" Lundström.
Kite Lundström, ombud för Skolidrott. Christel "Kite" Lundström. Bild: FSI fsg

Från alla håll och kanter rapporteras det om olika undersökningar, studier och forskning om våra barns och ungdomars fysiska aktivitet och hälsa. Vi har idag tillgång till kunskap och även faktabaserad forskning på hur lite vi rör på oss, hur mycket vi sitter stilla, hur lite eller hur dåligt vi sover, hur stor del av dagen som går åt till skärmtid och att vi stressar.

Förra veckan arrangerades Sveriges stora Forum av “Generation PEP” där över 900 personer deltog. “Generation PEP” arbetar för att alla barn och ungdomar i Sverige skall ha möjlighet och vilja att leva ett aktivt och hälsosamt liv.

Kronprinsessparet är initiativtagare och tillsammans med samarbetspartners från ideella, offentliga och privata sektorn arbetar man för att nå målen.

Alla har åtagit sig att driva initiativ som på ett konkret och meningsfullt sätt förväntas ha en betydande effekt på barns och ungas levnadsvanor, vilket också var centralt tema på seminariet.

Professor på Karolinska Institutet, överläkare på Livsstilsenheten med temat hjärta och kost, Mai-Lis Hellenius talade om hur viktig vår vardagsrörelse är.

Professor och överläkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Göran Bergström, redogjorde för forskningsprojektet SCAPIS, som är en befolkningsstudie inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.

Ur studien framgår hur mycket våra samhällsgrupper inverkar på sjukdomarna, vilka riskfaktorer som finns och framförallt betydelsen av den socioekonomiska skillnaden.

Indelat i hög-, medel och låg socioekonomisk klass är fetma och diabetes dubbelt så vanligt i den lägsta klassen.

Professor Marie Löf som arbetar på Linköpings Universitet inom biovetenskap och näringslära samt medicin och hälsa, rapporterade om barns matvanor och fysiska aktivitet, om vilka man i Sverige gjort en studie bland 29 000 barn.

Positiva signaler

I dag utkommer den senaste rapporten från Stiftelsen för främjande av motion och folkhälsa LIKES sr om barns och ungas aktivitet i Finland.

Enligt den kan vi skönja positiva signaler om att finländska barn har blivit mer aktiva, även om vi inte får glömma bort att helhetsaktiviteten i Finland ännu är på en mycket låg nivå.

Förhoppningsvis är det så att vi redan nu kan se att projektet Skolan i rörelse har en inverkan.

Hur skall vi då hitta motivation till att förändra vårt beteende och hålla kvar den? Anders Hansen, läkare, psykiatriker, civilekonom och författare till boken Hjärnstark, säger att “motion och träning kan stärka i princip alla våra tankemässiga förmågor”.

Att vara fysiskt aktiv handlar inte om att vara sportig eller ha magrutor, utan att ge sin hjärna förutsättningar att fungera så bra som möjligt.

För barn och ungdom gäller det att få upp pulsen rejält, helst ska pulsen stiga mot 150. Intensiteten räknas och det går lika bra med lek.

Det är inte VAD man gör som räknas utan ATT man gör något. För maximal effekt bör ett barn hålla igång minst 30 minuter, men redan efter några minuter förbättras både koncentration och läsförståelse.

Att sedan vara aktiv ett par gånger i veckan i 2-3 månader leder till bestående effekter. Det förbättrar den matematiska förmågan, det ökar kreativiteten och barnet blir bättre på att kontrollera sina impulser samt på att fokusera.

All rörelse räknas om man vill bromsa hjärnans åldrande. Som vuxen skall du därför promenera i 20-30 minuter per dag, fem dagar i veckan eller springa 3 gånger i veckan i 20 minuter.

Att cykla eller simma fungerar precis lika bra bara ansträngningen är ungefär densamma”.

Att träning verkar kunna göra både barn och vuxna smartare kan kännas otroligt, men precis så är det enligt Anders Hansen.

Kanske detta kunde vara en orsak för oss att lägga ner surfplattorna och mobilerna eller till att stänga av datorn en stund, och istället röra på oss?

Kite Lundström
ombud för Skolidrott

Läs också

Nyligen publicerat - Sport