Hoppa till huvudinnehåll

Nödcentralschef lovordar utbildningen i Vasa: "Tvåspråkiga nödoperatörer kommer att göra skillnad"

Alarmcentralen vid Vasa nödcentral.
Alarmcentralen vid Vasa nödcentral. Bild: Yle/Kati Enkvist vasa nödcentral

De 16 tvåspråkiga nödcentralsoperatörer som just nu utbildas i Vasa kommer att ha betydelse för service på svenska, säger biträdande chef Kai Paldanius vid Vasa nödcentral. Han lovordar utlokaliserad utbildning.

Det behövs flera nödcentralsoperatörer och det behövs framför allt operatörer som är tvåspråkiga säger Paldanius.

Paldanius säger att de nödcentralsoperatörer som just nu utbildas i Vasa kommer att fylla en viktig lucka genom att de är uttalat tvåspråkiga.

Om det blir fler kurser är ännu osäkert, men Paldanius hoppas att det blir fler utlokaliserade utbildningar i framtiden.

- Den här utbildningen skulle också behövas i exempelvis Åboland och Kervo där det är brist på arbetskraft, säger Paldanius.

Flest österbottningar

Räddningsinstitutets utbildning har tidigare bara ordnats i Kuopio och majoriteten av de sökande kommer från den trakten. Det är krångligt att ta sig till Kuopio och svenskan blir lidande.

Det finns språkkrav för nödcentralsoperatörer. Man ska kunna betjäna på båda språken, men ofta är det skolsvenska det handlar om säger Paldanius.

Kai Paldanius från Österbottens nödcentral.
Kai Paldanius. Kai Paldanius från Österbottens nödcentral. Bild: Yle/ Malin Hulkki nödcentraler,kai paldanius

Yle Österbotten har tidigare skrivit om det stora intresset för utbildningen. Hela 368 sökte till utbildningen i Vasa. Men en liten besvikelse var ändå att det mestadels var österbottningar som sökte.

- Det vore bra om nödcentralsoperatörer med starka språkkunskaper fanns på olika håll i landet, säger Paldanius.

Paldanius säger att de yngsta i gruppen är i 30-års ålder. Nödcentralsoperatör är sällan en ung människas första yrkesval.

- Medelåldern blad de studerande är relativt hög jämfört med andra yrkesutbildningar. Men samtidigt har de en diger arbetserfarenhet som kommer väl till pass i arbetet.

Nytt system

När det nya datasystemet ERIKA tas i bruk kommer språkkunskaperna att vara ännu viktigare säger Paldanius.

Det nya systemet innebär att om du ringer nödnumret och det är kö till nödcentralen i Vasa så kommer ditt samtal att bli besvarat av en annan nödcentral.

- Det är i första hand Vasa som svarar på nödsamtal från Österbotten också i fortsättningen, säger Paldanius.

Om det uppstår telefonköer så beror det främst på väderfenomen så som stormar som orsakar omfattande elavbrott eller översvämningar. Den första halkan brukar också få antalet telefonsamtal att skjuta i höjden.

- Oftast handlar det i de här fallen inte om stora olyckor där människor kommit till skada, utan främst materiella skador, säger Paldanius.

ERIKA- systemet kommer först att tas i bruk i Uleåborg, men tidpunkten är ännu oklar.

- Systemet tas i bruk först när vi ser att det fungerar oklanderligt, säger Pladanius.

Språket som verktyg

På ett vanligt arbetsskifte i Vasa finns ungefär 10 nödoperatörer i tjänst, men personalstyrkan varierar.

Vissa tidpunkter på året och dygnet är mera hektiska. Nödcentralen i Vasa tar i normala fall emot mellan 800 och 900 samtal per dygn.

- Det handlar ändå ofta om exempelvis sjuktransporter, det är inte alltid fråga om dramatiska olyckor, säger Paldanius.

Men inte bara oväder får oss att ringa nödnumret. Värmeböljan i somras belastade också nödcentralen. Man fick ta emot 1400 samtal per dygn när det var som varmast.

Utbildningen till nödcentralsoperatör tar 1,5 år. Om ett drygt år är de 16 tvåspråkiga operatörerna klara att ta sig ut i arbetslivet.

- Det kommer att ge oss välbehövlig personal med goda språkkunskaper. Och språket är ju vårt verktyg. Det är vårt enda sätt att nå kunden, säger Kai Paldanius.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten