Hoppa till huvudinnehåll

Bromarv och Degerby vita fläckar i Nylandsplanen 2050: "Kommunernas sak att hålla liv i byar"

Degerby i Ingå
Mörka moln över Degerby. Byn betecknas inte längre som servicecentrum i utkastet till ny landskapsplan. Degerby i Ingå Bild: Yle/Robin Lindberg degerby

En ny landskapsplan för Nyland är under beredning. Livskraftiga byar som Bromarv i Raseborg och Degerby i Ingå saknar däremot helt beteckningen för servicecentrum.

- Det verkar som om Bromarv helt skulle vara utraderat från kartan, utbrast Bromarv byaråds ordförande Henrik Huldin då han bekantade sig med landskapsplanutkastet för västra Nyland.

Stora områden i Bromarv är däremot betecknade som kulturmiljöer av riksintresse, vilket också förbryllar eftersom de praktiska konsekvenserna är något oklara.

Landskapsplanen får konsekvenser i situationer då man hanterar finansieringsfrågor. Då tittar man på de här kartorna. Och vi ska komma i håg att den gäller fram till 2050― Planeringsveteranen Sten Öhman

Henrik Huldin hoppas få förståelse för frågan från stadens håll. Stadsstyrelsen i Raseborg ska ge ett utlåtande om planutkastet inom november månad.

Tillväxten ska ske nära. Då skapar man förutsättningar också till exempel för en fungerande kollektivtrafik― landskapsarkitekt Heli Vauhkonen

Nylandsplanen 2050 görs upp av Nylands förbund och finns framlagd till påseende just nu. Du hittar den på Nylands förbunds webbplats.

Landskapsplanearkitekt Heli Vauhkonen
Landskapsarkitekt Heli Vauhkonen jobbar som koordinator för den västnyländska etapplandskapsplanen som omfattar kommunerna Hangö, Högfors, Ingå, Lojo, Raseborg och Sjundeå. Landskapsplanearkitekt Heli Vauhkonen Bild: Nylands förbund Västnyland,nylands förbund

Heli Vauhkonen på Nylands förbund betonar att landskapsplanen siktar på att dra upp de stora linjerna, medan frågor om hur enskilda byar ska utvecklas lämnas åt kommunerna.

- Det är kommunernas arbete att utveckla sina byar. Bromarv kan utvecklas på det sätt man vill i kommunen. Landskapsplanen styr, men hindrar inte utveckling, säger Vauhkonen.

Centralisering och tät bebyggelse

Däremot lyfter Vauhkonen upp klimatförändringen som en faktor som styr linjedragningen och det sker genom en styrning mot tätare samhällen.

- Det finns mycket glesbygd i Västnyland och man måste hitta sätt att svara på klimatförändringen. Man måste skapa hållbar tillväxt.

Vauhkonen säger att trenden mot mer centralisering mot städerna och större bycentra gäller också i Västnyland.

- Tillväxten ska ske nära. Då skapar man förutsättningar också till exempel för en fungerande kollektivtrafik.

Kustbanans framtid

Kollektivtrafiken och i synnerhet tågtrafiken ingår också i Nylandsplan 2050.

Det såkallade entimmeståget, eller den planerade snabbförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors, via Lojo, finns med och beräknas gynna Lojo på ett mycket positivt sätt.

Däremot anses den av många vara ett hot mot kustbanan och tågtrafiken genom de övriga västnyländska kommunerna.

Ett grönt och vitt tåg åker iväg från perrongen.
Kustbanans framtid anses hänga ihop med byggandet av den nya tågsträckan mellan Helsingfors och Åbo, via Lojo. Ett grönt och vitt tåg åker iväg från perrongen. Bild: Yle/Minna Almark karis tågstation,tåg,Kustbanan,Karis,Västnyland

Heli Vauhkonen säger ändå optimistiskt att det borde kunna gå att ändå hålla kvar kustbanan och att det också finns möjligheter för god kollektivtrafik längs riksväg 25.

- För att ha kollektivtrafik måste man också ha människor som använder den.

Förutom tågtrafik anses också näringsliv, naturvärden, förnybara energiformer och byggande i tätorten vara viktiga frågor för regionens framtid.

Vauhkonen tycker att de västnyländska kommunerna gott kunde ha lite bättre självförtroende.

Det innebär att man litar på sina egna styrkor för att utveckla kommunerna och få till stånd en inflyttning i stället för det sjunkande invånarantal som nu är typiskt för regionen.

Stagnerad region

Utkastet till landskapsplan får sig också en känga av lantmätaren och pensionerade planläggningschefen Sten Öhman.

Han tycker att planen ger sken av att det inte finns utvecklingsmöjligheter i Västnyland.

- Man jobbar med status quo. All utveckling är koncentrerad till mellersta Nyland.

Sten Öhman
Sten Öhman jobbar fortfarande på deltid med planeringsfrågor. Sten Öhman Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,sten öhman

- Det går ju inte ens en väg till Bromarv, samma gäller Degerby och en del andra byar. Till och med Ingå kyrkby har en väldigt undanskymd roll, säger Öhman.

Konsekvenser på sikt

Öhman säger att även om planen gör upp de stora linjedragningarna har den också helt konkret betydelse när kommunerna gör upp sina egna general- och detaljplaner.

- Landskapsplanen får konsekvenser i situationer då man hanterar finansieringsfrågor. Då tittar man på de här kartorna. Och vi ska komma i håg att den gäller fram till 2050, säger Öhman.

Finns knappast pengar för två tågsträckor

Sten Öhman hävdar också att det faktum att snabbjärnvägen mellan Helsingfors och Åbo finns med antyder att kustbanan kommer att på sikt falla i skymundan.

- Kustbanan finns ju fortsättningsvis inritad på kartan så inte kommer den ju att försvinna, men när man börjar jobba med den finansiella sidan kommer pengarna att försvinna, säger Öhman.

Finns det då alls något positivt med den nya landskapsplanen ur västnyländsk synvinkel?

- Nu måste jag börja fundera ... Ja, Hangö hamn stoltserar som en riksomfattande viktig hamn och det är ju jätteviktigt, säger Öhman.

Dags att ge respons

Nylandsplanen 2050 kommer att dra upp riktlinjerna för landskapets utveckling långt in i framtiden.

Enligt Nylands förbund är det viktigaste målet att styra tillväxten i regionen på ett hållbart sätt.

Nylandsplanen består av etapplaner för tre regioner, det vill säga Helsingforsregionen, Västnyland och Östnyland.

I planen ingår alla centrala markanvändningsteman och den beräknas vara klar för godkännande hösten 2019.

Om man som privatperson vill ge respons på planen har man tid fram till den 9 november. Kommunerna har tid till slutet av månaden.

Så här kom den här artikeln till:

Denna redogörelse är ett led i kampanjen kring Ansvarsfull journalistik

Landskapsplanen har varit aktuell en längre tid. För tillfället är utkastet framlagt till påseende i de berörda kommunerna. En diskussion på Facebook fick slutligen redaktionen att ta sig an ämnet.

I den lokala Facebook-gruppen diskuterades det faktum att Bromarv inte fanns med på kartan i det nya planutkastet.

När redaktören bekantade sig med materialet på Nylands förbunds webbplats visade det sig att också flera andra västnyländska byar saknade någon som helst status i utkastet för den nya landskapsplanen.

För bakgrundsinformation kontaktades Raseborgs stadsplaneringsarkitekt, Hangös stadsdirektör, representanter ur byggnads- och miljönämnden i Ingå och några personer med anknytning till Bromarv.

Eftersom materialet till planutkastet är omfattande, och ibland också svårtolkat, kontaktades lantmätaren och pensionerade planläggningschefen Sten Öhman. Han har erfarenhet av planläggning i alla de västnyländska kommunerna.

Öhman intervjuades på ett allmänt plan angående utkastet som gällde de västnyländska kommunerna.

Bandade intervjuer gjordes förutom med Öhman också med Henrik Huldin från Bromarv byaråd.

En bandad telefonintervju gjordes med Nylands förbunds landskapsarkitekt Heli Vauhkonen.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland