Hoppa till huvudinnehåll

Här läggs grunden till finländsk skogsindustri – men grunden vacklar på grund av klimatförändringen

En massa små granplantor i ett växthus.
Mellanå Plant har en odlingskapacitet på 20 miljoner plantor. En massa små granplantor i ett växthus. Bild: Yle/Juho Teir Planta,Kristinestad,Dagsmark,Österbotten,Skog,skogsindustri

Var tionde skogsträdplanta i Finland kommer från Dagsmark i Kristinestad. Men klimatförändringen sätter käppar i hjulen för verksamheten.

Inom skogsbruket spelar plantskolorna en stor roll, eftersom de förser skogsägarna med nya plantor efter avverkningar. I Dagsmark i Kristinestad finns en av Finlands största plantskolor, Mellanå plant.

De har kapacitet för 20 miljoner plantor och var tionde skogsträdplanta i Finland kommer därifrån. Även där har klimatförändringen påverkat verksamheten.

- Vi är mycket beroende av väderleken och speciellt i år ställde den extrema torkan till med ett och annat. Vi tycker om sol och värme, men planteringarna ut i skogen avbröts för tidigt. Det var en del av plantorna som lämnade olevererade, konstaterar vd:n Rainer Bodman.

- Främst var det markberedningar som avbröts. Om man inte hinner markbereda allt på hösten, så har man det där arbetet framför sig på våren och försommaren. Om det då är varning för skogsbränder så är det klart att markberedningsarbetena avbryts. Så gick det i år och då fanns det inte färdigt markberedda ytor som man kunde plantera på.

En man gul reflexväst står och håller i en granplanta. I bakgrunden syns tusentals granplantor.
Rainer Bodman. En man gul reflexväst står och håller i en granplanta. I bakgrunden syns tusentals granplantor. Bild: Yle/Juho Teir skogsindustri,Skog,Planta,gran,Kristinestad,Dagsmark,Österbotten,rainer bodman

Men det är inte enbart extremt torra somrar som skapar huvudbry. Även de milda och snöfattiga vintrarna är ett återkommande problem eftersom plantornas rotsystem är känsliga för kyla.

- De plantor som övervintrar där ute måste ha ett skydd för kalla luften och minusgrader. Normalt har vi natursnö som kommer och täcker odlingarna men det är inte så säkert mera. Vi har nu egna snökanoner med vilka vi skjuter ut konstsnö på plantorna. Men då måste vi också vänta tills det är -10 grader så att vi kan laga tillräckligt torr snö.

Byggde fryslager förra året

I och med de osäkra vinterförhållandena byggde man förra året ett fryslager där man har rum för 10 miljoner plantor.

- Vi tänkte att alla leveransbara plantor ska vara inne i fryslagret och inga ska övervintra ute under snön.

På det här sättet får man kontrollerade vinterförhållanden som håller plantorna i skick innan de levereras till kunderna under våren.

Hundratals lådor uppstaplade på hyllor i ett kyllager.
Nu får plantorna övervintra i fryslager. Hundratals lådor uppstaplade på hyllor i ett kyllager. Bild: Yle/Juho Teir skogsindustri,Planta,Kristinestad,Dagsmark,Österbotten,Lager

Enligt Bodman hade man ytterligare planer på att utvidga verksamheten, men sommarens torka satte stopp för de planerna.

- Den här sommaren minskade försäljningen och en del av våra plantor gick till komposten. Det ledde till att vi inte kommer att utvidga inom den närmaste framtiden.

EU vill minska på skogsavverkningar

Klimatförändringen påverkar skogen och skogsindustrin på många sätt. Den medför att tillväxtsäsongen förlängs, men samtidigt orsakar den skador i skogen på grund av skogsbränder, stormar, snöbrott, skadeinsekter osv.

- I och med klimatförändringen kommer förhållandena att förändras och det måste naturen och skogen anpassa sig till. Extremfenomenen kommer antagligen att bli vanligare och det måste vi förbereda oss för med skogsbruk.

- Ett bra skogsbruk är nyckelordet, välskötta skogar klarar av olika skadegörare bättre, konstaterar Lea Jylhä, skogsexpert på MTK, centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter.

Björkplantor åker längs med en produktionslinje. Två par händer plockar bort skräp från plantorna.
En produktionslinje för björkplantor. Björkplantor åker längs med en produktionslinje. Två par händer plockar bort skräp från plantorna. Bild: Yle/Juho Teir skogsindustri,Skog,Planta,björk,Produktionslinje,Kristinestad,Dagsmark,Österbotten

Det ironiska är att skogsindustrin spelar en nyckelroll i bekämpningen av klimatförändringen, eftersom skogen binder koldioxid. Ju mera skog, desto mindre koldioxid i atmosfären.

EU och vissa partier i Finland vill minska på skogsavverkningar så att skogen skulle kunna binda mera koldioxid och bidra till målet att Finland är kolneutralt 2030.

I Österbotten hävdar man dock att tillväxten är betydligt större än avverkningarna.

- Ur en österbottnisk synvinkel så faller det inte riktigt ett i ett, utan tvärtemot så finns det en möjlighet att ytterligare höja på avverkningsvolymen, då handlar det mest om beståndsvårdande avverkningar, alltså gallringar, säger Jan Slotte verksamhetsledare för Skogsvårdsföreningen Österbotten.

Skogsbruket är Finlands stenfot

Enligt Bodman växer våra skogar mer än någonsin och det är tack vare skogsskötseln.

- Då skogen blir gammal så växer den inte mer, tvärtom så börjar speciellt granskogen ruttna och då släpper den ut koldioxid. Jag tror nog mera på att vi ska hålla våra skogar i skick och förnya dem då de blir gamla.

En man gul reflexväst går på en gång mellan tusentals granplantor i ett växthus.
En man gul reflexväst går på en gång mellan tusentals granplantor i ett växthus. Bild: Yle/Juho Teir Skog,skogsindustri,gran,Kristinestad,Dagsmark,Österbotten,Planta,rainer bodman

Han påpekar också att skogsodlingsmaterial som används nuförtiden har mycket bättre volymtillväxt än om man jämför med naturbestånden.

- Om vi tänker att en tall växer minst 20 procent bättre än en tall som kommer av naturfröet, så tycker inte jag att vi har råd att pruta på den goda tillväxten. Finlands stenfot är nog skogen och skogsbruket.

Enligt Jylhä håller man som bäst på att uppdatera rekommendationerna för bra skogsbruk med tanke på klimatförändringen.

- Det är inte fråga om några radikala förändringar, men vi vill allt mer framhäva vikten av gott skogsbruk. Dessutom borde man undvika skogar med endast ett trädslag. Vi borde ha en större blandning av lövträd i våra skogar, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten