Hoppa till huvudinnehåll

Skolmaten är över 70 år, testa om du känner igen menyerna från olika år

Svartvit bild med skolelever som äter.
Elever äter skolmat i folkskolan år 1950. Svartvit bild med skolelever som äter. Bild: Sundström Hugo / Helsingin kaupunginmuseo skolmat,skolelever

Vad var det för mat i skolan idag? Eller för 20 år sedan? Den avgiftsfria skolmaten fyllde 70 år 2018.

Skolornas matlistor förändras och favoriträtterna byts ut. Kostrekommendationerna varierar och olika matallergier ökar.

Också pengarna påverkar, i de flesta kommuner trollar man ihop en näringsrik, mångsidig och smaklig måltid för under två euro om dagen.

Summan är inte stor, men ändå ser dagens matlistor helt annorlunda ut än för femtio år sedan.

Helsingfors stad har varit en föregångare. Här började man erbjuda avgiftsfri skolmat i skolorna redan år 1943. Men kan du gissa från vilka årtionden matlistorna nedan härstammar?

Svartvit bild av barn som får skolmat 1943.
Elever i en skola i Helsingfors får skolmat år 1943. Svartvit bild av barn som får skolmat 1943. Bild: Yle skolmat

År 1943 stiftades en lag i Finland, enligt vilken kommunerna skulle erbjuda ett mål gratis mat om dagen åt alla skolelever i folkskolan.

Lagen tillät en övergångstid på fem år och gällde bara folkskolan. I andra skoltyper var skolmaten ännu avgiftsbelagd.

Egentligen var det först i och med grundskolan, som infördes successivt åren 1972-77, som alla skolelever började få avgiftsfri skollunch.

I Finland ser vi skolmaten som en självklarhet, men i ett europeiskt perspektiv är den snarare ett undantag.

Förutom i Sverige, äter de flesta skolelever i Europa antingen matsäck eller går hem och äter lunch.

Testet är en svensk version av Yle Oppiminens test.
Matlistorna till testet kommer från Helsingfors stad / Verksamheten för fostran och utbildning/ Airi Rintamäki

Edit: 13.8.2019 ändrat i rubrik och ingress, eftersom skolmaten fyllde 70 år 2018 och inte i år.

Läs mera:

Skolmaten genom flera decennier

Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • Per Espen vet varför vi har svårt att göra något för klimatet

    Vi vet alla att vi borde göra något och införa förändringar.

    Vi vet alla att vi borde göra något i våra liv för att minska vårt miljöavtryck. Men det är ofta väldigt svårt att komma till skott och verkligen införa några förändringar. Detta kan härledas till vår egen hjärna, som är väldigt duktig på att skydda oss från sånt som känns jobbigt.

  • Tom såg klimatförändringarna i vitögat - för tolv år sedan

    Tom Juslin åkte på klimatreportageresa i Norden.

    Även den mest inbitna klimatskeptikern har svårt att säga emot vittnesmålen av isländska fiskare som beskriver hur deras vardag förändrats, eller skogsägare som berättar om hur läget blivit sämre.

  • Karin och Theo påverkar miljöpolitiken

    Engagerade sig i kampanjen Ilmastoveivi 2019.

    Vad vi väljer att göra kan ha långtgående inverkan på vår omgivning. Karin Cederlöf och Theo Levlin engagerade sig i Ilmastoveivi 2019-kampanjen efter att ha sett ett upprop på sociala medier.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix