Hoppa till huvudinnehåll

Svenska Yle live: Vet du vad "bihålor" heter på finska? Berätta om dina erfarenheter av hälsovården!

Det kan vara svårt att få tid till svenskspråkig vårdpersonal. I nätdiskussioner berättar trötta småbarnsföräldrar om hur de har blivit missförstådda i vården. Ibland kan det vara svårt att komma ihåg vad "bihålor" heter på finska.

Det här gäller både yngre och äldre. Det berättas också om läkare som varken kan svenska eller finska.

Hur står det till med hälsovården på svenska i framtiden? frågar Svenska Yle i en direktsänd debatt måndag 5.11 i Munksnäs, Helsingfors.

Följande dag fortsätter riksdagens social- och hälsovårdsutskott manglingen av den så kallade valfriheten i hälsovården. Om inte riksdagen lyckas behandla regeringens förslag om social- och hälsovårdsreformen tidigare än i januari kan landskapsvalet inte arrangeras i samband med EU-valet i vår.

Dragkampen har varit lång och hård. Bland annat satte riksdagens social- och hälsovårdsutskott tidigare i höst ner tummen för att Vasa centralsjukhus ska få erbjuda omfattande jour. Österbotten sätter nu hoppet till nästa regering.

Jag bemöttes vänligt, men med ett litet skratt― Karin Palmén, samhällsvetare

Större och effektivare enheter ska enligt planerna ge bättre och billigare vård. Men hur går det med vård på svenska i framtiden?

Samhällsvetaren Karin Palmén
Samhällsvetaren Karin Palmén tycker att det är helt rimligt att få föda på svenska också i huvudstadsregionen. Samhällsvetaren Karin Palmén Bild: Markus Ekholm politiker,karin palmen

När samhällsvetaren Karin Palmén i Helsingfors besökte mödrarådgivningen då hon väntade sitt första barn frågade hon efter garantier för att kunna föda på svenska.

- Jag bemöttes vänligt, men med ett litet skratt.

Det beror helt på listorna, var svaret som Palmén fick. Palmén tycker att det är helt rimligt att få föda på svenska också i huvudstadsregionen.

- Orsaken till att vi har lagt ner BB-enheter som Ekenäs och Borgå har varit att genom stora och effektiva enheter kan vi erbjuda ännu bättre vård. Den här vården har också språkliga aspekter.

I värsta fall handlar det om att mödrarna inte har kunnat förstå vad som händer i dramatiska och krisartade situationer.

- Jag har tyvärr bekanta som har upplevt nära döden-situationer under förlossningar och de kan inte finska. Det har inte funnits nån som har kunnat förklara för dem vad som händer.

Om läkaren inte kan svenska eller det språk som man talar, hur ska man då kunna få den hjälp som man behöver?― Veronica Kalhori, SDP:s gruppkoordinator

Liknande erfarenhet vittnar Veronica Kalhori om. Hon är koordinator för SDP:s riksdagsgrupp. Hon konstaterar att det är jobbigt för den som är sjuk om vårdpersonalen inte förstår ens modersmål.

- Om läkaren inte kan svenska eller det språk som man talar, hur ska man då kunna få den hjälp som man behöver?

Veronica Kalhori i riksdagen
Veronica Kalhori är koordinator för SDP:s riksdagsgrupp och hon konstaterar att det är jobbigt för den som är sjuk om vårdpersonalen inte förstår dens modersmål. Veronica Kalhori i riksdagen Bild: YLE / Mathias Gustafsson politiska assistenter,politisk assistent

Det här är också ett problem som gäller invandrare, konstarerar Kalhori som har kurdisk bakgrund.

- Det kan behövas en tolk, men det är inte lätt alla gånger att tala om hälsoproblem inför en annan människa.

Om det hela tiden skärs ner, så syns det bland personalen och då blir det stressigt.― Jaan Siitonen, hemmapappa

Jaan Siitonen är hemma med sin drygt ettåriga dotter Ellen. Siitonen konstaterar att vårdpersonalen är sakkunnig. Den största frågan för honom är personalens ork.

- Det handlar om resurser. Om det hela tiden skärs ner, så syns det bland personalen och då blir det stressigt.

Vården ska vara nära, konstaterar Jaan Siitonen.

Hemmapappan Jaan Siitonen och dottern Ellen
Jaan Siitonen är hemma med sin drygt ettåriga dotter Ellen. Hemmapappan Jaan Siitonen och dottern Ellen Bild: Markus Ekholm man,jaan siitonen

- Det är inte frågan om avstånd, utan om förbindelser. Över 25 minuter är länge, säger Siitonen.

I debatten har avstånden till vården varit en het potatis. I Helsingfors är den svenska servicen koncentrerad till tre hälsostationer. Siitonen som bor i Södra Haga i Helsingfors tycker att det skulle vara okej att ta sig in till Femkanten i centrum, men Nordsjö som ligger lite längre österut skulle vara alldeles för långt borta för Siitonen.

Problemet blir synligt när finsktalande stöter på hur det är att inte få tala sitt modersmål då det verkligen gäller.― Säde Pitkänen, specialplanerare på Helsingfors stad

Säde Pitkänen är specialplanerare på Helsingfors stad. Hon konstaterar att alla river och drar i språkkunnig personal.

- Den allra största utmaningen för vården är att vi måste tävla om samma proffs med den privata sektorn och andra som vill ha de svenskspråkiga proffsen på jobb.

Det här betyder att bland andra Helsingfors stad har svårigheter att rekrytera svenskspråkig personal till olika servicepunkter.

- Trots det fungerar bashälsovården bra, anser Pitkänen. Det här tack vare centraliserade enheter. Men när det kommer till specialiserad vård kan situationen var en helt annan.

Säde Pitkänen är specialplanerare på Helsingfors stad
Säde Pitkänen är specialplanerare på Helsingfors stad och säger att alla river och drar i språkkunnig personal. Säde Pitkänen är specialplanerare på Helsingfors stad Bild: Markus Ekholm Helsingfors stad (administration),specialplanerare

Många klagar i dag på att en del läkare varken kan svenska eller finska.

- Problemet blir synligt när finsktalande stöter på hur det är att inte få tala sitt modersmål då det verkligen gäller.

Du kan själv delta i debatten!

Hur står det till med hälsovården på svenska i framtiden? frågar Svenska Yle i en stream från servicecentralen i Munksnäs, Helsingfors på måndag 5.11 kl. 15 -16. Du kan delta i debatten antingen på plats (Bredviksvägen 30) eller genom att kommentera den här artikeln.

På plats i Munksnäs är bland andra specialplanerare Säde Pitkänen på Helsingfors stad, hemmapappan Jaan Siitonen, Eili Ervelä-Myréen från Svenska pensionärsförbundet, överskötaren Nina Ahlblad-Mäkinen, fullmäktigeledamoten Björn Månsson (SFP), koordinatorn för SDP:s riksdagsgrupp Veronica Kalhori, Veronica Rehn-Kivi (SFP) som är medlem i riksdagens social- och hälsovårdsutskott, hälsovårdaren Peggy Granholm, Camilla Wikström-Grotell som leder hälsovårdsutbildningen på Arcada och författaren Amanda Audas-Kass. debatten leds av Markus Ekholm.

Läs mera:

Ingen omfattande jour för Vasa centralsjukhus

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott har röstat för att Vasa centralsjukhus inte ska få erbjuda omfattande jour. Rösterna i utskottet föll 9-7. Regeringen borde skämmas, säger SFP. Samlingspartiet anser att nästan ingenting ändras för Vasas del.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes