Hoppa till huvudinnehåll

Pappersarbetet ökar på daghemmen och det går ut över barnen - minister Sanni Grahn-Laasonen: Fokusera på barnet, inte på pappret

En fladdermus gjord av en toalettpappersrulle.
Barnens intressen styr mycket av verksamheten sedan den nya läroplanen trädde i kraft. En fladdermus gjord av en toalettpappersrulle. Bild: Yle/Julie Ebbe fladdermöss,pyssel

Den nya läroplanen för småbarnspedagogik som togs i bruk i augusti 2017 har medfört mera pappersarbete för barnträdgårdslärarna - men ger också ett mervärde för arbetet med barnen. Förutsättningen för att det ska fungera är ändå en utbildad personal som inte hela tiden byts ut, säger barnträdgårdslärare Filippa Belfrage.

“Hur ska vi kunna följa grunderna för planen för småbarnspedagogik om det inte finns personal?” Så skriver en person i Yle Huvudstadsregionens enkät till personalen inom småbarnspedagogiken i Helsingfors.

Flera personer som svarade vittnar om ökande mängder pappersarbete som många upplever är bort från tiden tillsammans med barnen.

- Det stämmer. Det har ökat, det har inte minskat, säger barnträdgårdslärare och vice föreståndare Filippa Belfrage som jobbar på Winellska förskolan i Kyrkslätt.

Filippa Belfrage står framför en anslagstavla med kollage som förskolebarn har gjort.
Filippa Belfrage. Filippa Belfrage står framför en anslagstavla med kollage som förskolebarn har gjort. Bild: Yle/Julie Ebbe daghem,förskolan,filippa belfrage

Förskolan har tre barngrupper så för att få tiden att räcka till för pappersarbetet samarbetar de anställda över gruppgränserna.

- Vi gör en plan för förskolan, vi gör en plan för teamet, vi gör en plan för barnet. Vi gör en krisplan, vi gör en elevvårdsplan - vi gör massor med planer. Vi har det lyxigt eftersom vi är tre stycken grupper, de planer som kan göras ihop gör vi ihop.

- På en mindre enhet där man ensam ska göra alla dessa planer … Det kan inte vara roligt, säger Belfrage.

Läroplanen sporrar till kreativitet

För det mesta ser Belfrage positivt på läroplanen: den inkluderar barnens idéer och intresseområden i verksamheten, den utmanar personalen och tvingar dem att förnya sig och ifrågasätta sina metoder.

Att jobba med barn är roligt, men alla kurser och föräldrasamtal och utbildningar och det ena efter det andra som kommer till gör att det inte är så roligt mera, bara tungt och stressigt. Vi hinner inte göra det vi på riktigt vill med barnen då vi hela tiden har nåt som måste göras, ofta nåt som kräver att vi går bort från gruppen och lämnar de andra i gruppen ensamma med alla barn― Anställd på kommunalt daghem

På Winellska förskolan har läroplanen bland annat gett upphov till att barnen i november kommer få bekanta sig med hur städer är uppbyggda

- Då får jag med matematik i gatunumrorna, vi får in programmering genom att undersöka hur länge det tar för ambulanser att köra från apotek till sjukhus, bokstäver får vi in i och med att barnen själv skriver gatunamnen. Och så förstås trafikreglerna, listar Belfrage.

I läroplanen är det barnen som får komma fram med sina idéer. Då måste jag som pedagog vara lyhörd och kolla var och hur jag kan få in dem.

Bakåtsträvarna behövs

Att pappersarbetet har ökat går ändå inte att bortse från, och utan gruppens barnskötare hade Filippa Belfrage inte kunnat göra sitt jobb.

Samarbetet med parallellgrupperna är också avgörande för att varje grupps pedagoger ska ha tid att planera och dokumentera verksamheten.

På Winellska förskolan är fem timmar i veckan reserverade för kontorsarbetet. Belfrage satsar på att vara med barnen under morgonen och förmiddagen, för att under eftermiddagen sätta sig inne på kansliet.

Ibland behövs hon i barngruppen och då får pappersarbetet vänta. Sist och slutligen upplever Belfrage att övergången till den nya planen för småbarnspedagogik har gått smidigt.

- Jag undrade också hur man ska hinna med allt. Men så är det med allt nytt innan man blir van med det.

Det är ett fantastiskt steg att lagen och grunderna för småbarnspedagogiken förnyats. Men många i personalen upplever att de inte räcker till i processen att lära sig arbeta ur ett nytt perspektiv och på delvis nya sätt. Vi måste ge oss själva tillstånd att tänka att vi hela tiden gör steg i rätt riktning och att ingen kan vara perfekt - speciellt inte genast― Anställd på privat daghem

Det ska alltid finnas framåttänkare, de som glider med och bakåtsträvare i alla stora förändringar, tycker Belfrage.

- Bakåtsträvarna får oss att motivera förändringen, varför gör vi det här?

Förutsättningen för att det ska lyckas är ändå att det finns tillräckligt många i personalen som är utbildade och som jobbar på samma ställe en längre tid.

- Om det inte uppfylls, så blir det nog jättesvårt.

“Kommunerna måste ta sitt ansvar”

Den akuta bristen på behörig daghemspersonal som råder i huvudstadsregionen, såväl på finska som på svenska, har noterats på ministerienivå, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml).

Personalbrist, svårt att få vikarier. Mycket kontorsuppgifter vilket betyder mindre tid för barnen. Sätts till massor av nya uppgifter, men inga gamla eller onödiga tas bort, arbetsmängden blir bara större― Anställd på kommunalt daghem

Grahn-Laasonen betonar att tyngdpunkten i den nya läroplanen inte ska ligga på pappersarbetet utan på närvaro med barnen och på verksamhet som utgår ifrån barnens behov och intressen.

- Uppmärksamheten ska vara på barnet, inte på pappret. Barnets situation gås igenom med föräldrarna så att ett potentiellt behov av stöd kan identifieras tidigt.

Porträttbild av Sanni Grahn-Laasonen som småler och riktar blicken förbi kameran.
Sanni Grahn-Laasonen betonar kommunernas ansvar gällande personalkraven - och lovar att situationen snart lättar när nya pedagoger utbildas. Porträttbild av Sanni Grahn-Laasonen som småler och riktar blicken förbi kameran. Bild: LEHTIKUVA / VESA MOILANEN Sanni Grahn-Laasonen

De individuella planerna är viktiga för att kartlägga varje enskilt barns situation och i god tid identifiera till exempel svårigheter med inlärning, säger Grahn-Laasonen.

Vikten på vad som är viktigt börjar vara det skriftliga, hur det ser ut på papper och inte barnens bästa trygga tillvaro. Har jobbat på stadens daghem snart i tolv år och har alltid varit nöjd hittills― Anställd på kommunalt daghem

Hur ska man då prioritera när personalbristen är akut och tiden inte räcker till för både barn och pappersarbete?

- Det är kommunernas ansvar att se till att det alltid finns tillräckligt med vuxna på daghemmen. Lagen reglerar vilken behörighet och hur många det ska finnas och det kan kommunen inte slinka ifrån.

- Tyvärr har också ministeriet nåtts av information om att lagen inte alltid följs. Det är allvarligt. Lagen bör alltid följas, det är kommunernas ansvar och plikt.

Enligt Sanni Grahn-Laasonen jobbar undervisningsministeriet konstant med att utöka antalet studieplatser och följa upp behovet såväl i huvudstadsregionen som i övriga landet.

- Nu senast reserverade regeringen 28 miljoner euro för 1 000 nya studieplatser inom småbarnspedagogiken, varav en del även går till den svenskspråkiga sidan.

Räcker åtgärderna till för att förbättra personalläget inom småbarnspedagogiken?

- Problemet är att man borde ha förutsett och gjort något åt personalbristen långt innan situationen hann bli så här svår.

- Ny personal utbildas inte över en natt, utan det tar tid. Under denna regeringsperiod har vi vidtagit åtgärder och det kommer snart att märkas, säger Grahn-Laasonen.

"Lönen är urusel"

I Kyrkslätt är personalläget just nu bra, säger Filippa Belfrage. Vad Kyrkslätt lyckas med som inte Helsingfors klarar av vet Belfrage inte.

Arbetsuppgifterna växer varje år. Datorjobbet bara växer. Det som vi har kommit för att göra, sköta barn, är en minimum nuförtiden― Anställd på kommunalt daghem

Lönenivån handlar det i alla fall inte om. Belfrage beskriver den som urusel.

- Det är en lång utbildning, man ger så mycket av det personliga och det privata livet, vi tar hand om det dyraste vi har: samhällets framtid. Och så är lönerna vad de är.

- Inte är det lätt att locka nya människor till yrket, eller hålla kvar de som är här.

Världens viktigaste jobb

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen betonar att jobbet inom småbarnspedagogiken är viktigt och meningsfullt.

- Det jobb som görs inom småbarnspedagogiken har en väldigt stor betydelse för barnets utveckling och senare inlärning. Småbarnspedagogerna gör världens viktigaste jobb och det borde uppskattas mer av både politiker och föräldrar.

- Uppskattning kan man visa både genom handlingar men också helt enkelt genom att föräldrarna kommer ihåg att tacka daghemspersonalen varje dag då de hämtar sina barn, säger Grahn-Laasonen.

Personalkris i Helsingfors daghem

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen