Hoppa till huvudinnehåll

Varje barn som skadar ett annat behöver undersökning – men behoven är stora och terapeuterna hinner inte med alla

Skolbarn spelar fotboll
Genom ett pilotprojekt har en del skolbarn i Karleby numera tillgång till psykskötare i grundskolan. Skolbarn spelar fotboll Bild: YLE/ Sandra Snellman sundom skola

Det är sällan en elev skadar någon så allvarligt att ambulans och polis behöver tillkallas. Men då det händer ska barnet alltid genomgå en undersökning hos en terapeut eller liknande. Det säger överläkaren Matti Kaivosoja vid social- och hälsovårdssamkommunen Soite i Karleby.

Han kommenterar inte händelserna i Kristinestad men säger att det bakom barns våld kan ligga allvarliga problem.

- Det kan vara många olika saker, neuropsykiatriska problem, beteendestörning och psykotiskt tillstånd, säger Kaivosoja som är ansvarig överläkare för psykiatriska servicen inom Soite.

Enligt Kaivosoja är det svårt att sätta en exakt gräns för när barnpsykiatrin ska kopplas in. Svåra perioder kan helt enkelt handla om att barnet växer och utvecklas och då kan det vara svårt med beteendet.

- Vad hör till det normala? Jag litar på att lärare och skolhälsovårdare ser det.

Elev ritar under en lektion.
Om barnet har längre perioder som är negativa bör man kanske söka hjälp, säger överläkare Matti Kaivosoja. Elev ritar under en lektion. Bild: Yle/Malin Valtonen lågstadieelev

En tumregel är enligt Kaivosoja att de positiva perioderna barnet har ska vara längre än de perioder som är negativa.

- Om de negativa är längre och man inte ser något hopp så behöver man en undersökning.

Psykskötare på plats i lågstadier

Tyvärr är det ingen självklarhet att barnet får den hjälp som behövs.

- När vi får en remiss är det inte många veckor tills barnet får den första tiden. Men sedan har vi inte resurser att jobba så tätt som vi borde.

Det beror enligt Kaivosoja dels på att det inte finns pengar att anställa läkare och barnpsykoterapeuter, men dels på att det inte finns tillgängliga specialister i regionen.

Därför har Soite i höst startat ett pilotprojekt där målet är att ge förebyggande hjälp. En psykskötare har placerats i Björkhagens skola och en finns i lågstadiet i Kannus.

- Psykiatriskt stöd ska ges under skoldagen och psykskötaren är på skolan en dag varje eller varannan vecka.

På skolan bildas ett team där det förutom psykskötaren också ingår lärare, skolhälsovårdare eller kurator och speciallärare. Enligt Kaivosoja är det här ett mycket nytt sätt att jobba i Finland, men försök har gjorts i till exempel Alajärvi och Kuopio.

Att säga "Lugna ner dig" biter inte

Enligt Kaivosoja finns det många barn som lider av någon form av beteendestörningar.

- Det är ofta fråga om att barnet inte har lärt sig reglera sina känslor och sitt beteende.

Då är det viktigt att man tillsammans med barnet bygger upp en kunskap så att hen själv kan reglera känslorna och beteendet. Att säga "Nej" eller "Lugna ner dig" till ett barn med beteendestörningar fugerar nämligen inte.

- Man måste hitta en annan väg att gå.

"Du är bra och jag är bra" skrivet på griffeltavla.
Målsättningen med Soites pilotprojekt är att de vuxna i skolan bildar ett team tillsammans med psykskötaren. "Du är bra och jag är bra" skrivet på griffeltavla. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,respekt

En psykskötare i skolan kan dels diskutera med barnet, men också titta på vad som orsakar att barnet inte förstår eller reagerar känslomässigt i en situation.

Tanken är att barnet ska få hjälp dels tack vare psykskötarens kunskap om beteende, dels tack vare lärarens kunskaper i pedagogik.

- Studier om vad som fungerar i vården av barnen visar att det är just pedagogiska terapiformer som fungerar bra. Därför bygger vi det här samarbetet mellan psykskötare, lärare, kurator och också med socialen.

Konkreta råd till hemmet

En familjearbetare från socialen kan först vara med i skolan och sedan gå hem med barnet. På så vis upprätthålls en viktig kontakt till hemmet.

- För det är viktigt att ge hjälp också till föräldrarna, att prata om vad vi har lärt oss och vad som fungerar i skolan. Då blir det mer konkret hjälp än att man bara säger åt föräldrarna att gå till familjerådgivningen.

Tanken nu är att barnet får stöd på den plats, alltså skolan, där man ser problemen.

- Tidigare har läraren kanske velat att familjen går till famiiljerådgivningen och när de kommer dit säger föräldrarna att de inte vet vad problemet är men att skolan vill att vi kommer hit.

Enligt Kaivosoja är det i dag lätt att tro att barn mår mycket sämre än tidigare.

- Men det är inte sant. Tidigare kanske många blev utan hjälp för att föräldrarna inte var villiga att söka stöd eller att man inte hittade barnen som behöver stöd. Men nuförtiden hittar man barnen oftare och föräldrarna är mer positiva till stöd eller vård för barnet.

Genom att placera en psykskötare i skolan är tanken att man fångar upp problemen innan de blir för stora.

- Fortsätter man som förr med att barnskyddet kopplas in och placerar barnet så kommer inga resurser att räcka till.

Föräldramöte på skolan i Kristinestad

Det var i finskspråkiga lågstadiet i Kristinestad, Kantakaupungin koulu, som bråk uppstod mellan två elever på tisdagen.

Situationen slutade med att en pojke tog stryptag på en annan. Skolans personal tillkallade ambulans och polis.

- Vi ville kolla att allt var okej. Därför ringde vi ambulans och polis. Men det var inga skador och för polisens del är det här över, säger rektor Arto Leppiniemi.

En fotboll ligger på en grusplan. I bakgrunden skymtar en skolbyggnad.
Elevernas bråk i Kantakaupungin koulu började under fotbollsspel på rasten. En fotboll ligger på en grusplan. I bakgrunden skymtar en skolbyggnad. Bild: Yle/Juho Teir skolor (läroinrättningar),Kristinestad,Österbotten,fotboll,kantakaupungin koulu

Leppiniemi säger att eleven för säkerhets skull också fördes till hälsocentralen men han uppvisade inte några fysiska skador.

Skolan skickade meddelande hem till alla familjer om vad som hänt. På onsdag kväll hölls ett föräldramöte.

- De föräldrar som ville fick komma med. Vi berättade vad som hänt och de fick ställa frågor.

Enligt Leppiniemi diskuterades inte bara det nu aktuella fallet utan man förde också en allmän diskussion om läget i skolan.

- Jag upplever att de flesta föräldrarna tog det sakligt. Men det är klart, man upplever händelser på olika sätt.

Leppiniemi säger att föräldrarnas reaktion bland annat påverkades av hur nära situationen kom det egna barnet, om de till exempel går i samma klass.

Skolans elever har hela veckan möjlighet att tala med hälsovårdare eller kurator om de vill.

- Men jag vet inte om någon har gjort det.

Ringer inte polis för varje småsak

Personalen har också gått igenom händelserna.

- Vi har diskuterat vad som hände och vad lärde vi oss. Vi konstaterade att personalen handlade bra, men såklart finns alltid småsaker att förbättra.

Enligt Leppiniemi var rastövervakarna till exempel snabbt på plats och försäkrade sig om att barnet var okej.

- Det gick enligt protokollet, alla visste sin roll och vad de ska göra.

En skolbyggnad i Kristinestad.
Kantakaupungin koulu i Kristinestad. En skolbyggnad i Kristinestad. Bild: Yle/Juho Teir skolor (läroinrättningar),Kristinestad,Österbotten,kantakaupungin koulu

Enligt rektorn är det ovanligt att skolans personal tillkallar polis, men den här gången ansåg man det vara nödvändigt.

- Tanken är att lärare och personal först analyserar läget. Och den här gången ansåg vi att det är nödvändigt att tillkalla polis.

Har liknande hänt förut i er skola?

- Jag känner inte till någon skola där inget händer. Men man tillkallar inte polisen för mindre saker.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten