Hoppa till huvudinnehåll

Vem ska få Niinistös, Lapinties och Wallins röster? – 24 000 väljare söker ny kandidat i Egentliga Finland

Ville Niinistö, Annika Lapintie, Stefan Wallin.
Ville Niinistö, Annika Lapintie, Stefan Wallin. Bild: Yle politiker,stefan wallin

Tusentals röster ska hitta ny kandidat i Egentliga Finland inför kommande riksdagsval. Tre röstmagneter tackar för sig.

Inför riksdagsvalet i april 2019 står Egentliga Finland inför en ny och spännande situation. Svenska folkpartiet, De gröna och Vänsterförbundet tappar varsin stark kandidat inför valet.

Stefan Wallin (SFP), Annika Lapintie (Vänsterförbundet) och Ville Niinistö (De gröna) har alla meddelat att de inte kommer att ställa upp i det kommande riksdagsvalet. I förra riksdagsvalet fick de gemensamt närmare 24 000 röster i Egentliga Finlands valkrets.

Det innebär att 24 000 väljare ska hitta en ny kandidat – och partierna profilera nya starka kandidater.

– Att en stark kandidat inte ställer upp innebär att man måste hitta nya och spännande namn, säger Siv Sandberg, valexpert och kommunforskare vid Åbo Akademi.

Siv Sandberg.
Siv Sandberg. Siv Sandberg. Bild: Yle/Lina Frisk Åbo Akademi,siv sandberg

– Man röstar gärna på sådana som man litar på och känner igen. De som redan sitter i riksdagen och de som har en stark position i rikspolitiken brukar därför ha ett ganska bra utgångsläge då det blir val igen.

SFP i speciellt utmanande position

Enligt Sandberg har Svenska folkpartiet, De gröna och Vänsterförbundet ganska olika utgångslägen när de tre starka och långvariga politikerna slutar.

– Svenska folkpartiet har det nog allra svåraste utgångsläget, inte bara för att Stefan Wallin slutar, utan också för att man har valt att gå till val på egen lista och inte i valförbund.

stefan wallin
Stefan Wallin. stefan wallin Bild: Yle/Johanna Ventus stefan wallin

SFP fick 5 procent av rösterna i Egentligs Finlands valkrets i riksdagsvalet 2015. Wallin var den klart starkaste kandidaten för partiet med 9 787 personliga röster i valet.

I september i år klarnade det också att SFP i Egentliga Finland får klara sig utan valförbund i det kommande riksdagsvalet. Partiet tvingas gå till val med egen lista för första gången sedan riksdagsvalet 2003.

Sandberg konstaterar att utmaningarna sätter högre krav på kandidatnomineringen så att man lyckas hitta många kandidater som kan dra in röster till partiet.

– Dessutom måste man hitta kandidater som kan dra röster över språkgränsen vilket Wallin i ganska stor utsträckning gjort.

Andersson kan plocka Wallins och Niinistös del

Under helgen meddelade Vänsterförundets Annika Lapintie att hon inte kommer att ställa upp i riksdagsvalet i vår.

Grundlagsutskottets ordförande Annika Lapintie vid förhandlingsbordet
Annika Lapintie. Grundlagsutskottets ordförande Annika Lapintie vid förhandlingsbordet Bild: Lehtikuva Annika Lapintie

Hon har varit riksdagsledamot sedan 1995 och har bland annat lett Vänsterförbundets riksdagsgrupp. Lapintie har suttit i både stadsfullmäktige och stadsstyrelsen i hemstaden Åbo.

– Ser man på Västerförbundet är Annika Lapintie i röstetal nummer två på partiets lista. Den starkast lysande stjärnan, Li Andersson, ställer upp på nytt och hon har ju gjort en väldigt trovärdig politik i fyra års tid. Det är mycket sannolikt att hon blir en ännu större röstmagnet inom Vänsterförbundet, säger Sandberg.

Li Andersson var det senaste riksdagsvalet stora röstdrottning i Egentliga Finland med över 15 000 personliga röster. Lapintie fick 5 027 personliga röster i samma val.

Det kan hända att Li Andersson kommer att suga upp en del röster som blir lediga efter Stefan Wallin och Ville Niinistö

Lapinties bortfall kommer antingen fyllas med fler röster till Andersson eller så öppnar det upp möjligheter för nya kandidater.

– Frågan är om Vänsterförbundet klarar två mandat också i det här valet.

Kansanedustaja Li Andersson
Li Andersson. Kansanedustaja Li Andersson Bild: Aleksis Salusjärvi Li Andersson

Sandberg konstaterar att Andersson tilltalar många yngre människor med en grön livsstil, men också svenskspråkiga.

– Det kan hända att hon kommer att suga upp en del röster som blir lediga efter Stefan Wallin och Ville Niinistö.

Många ivriga nya kandidater bland De gröna

I samband med att Touko Aalto avgick som ordförande för De gröna, och partiet nu söker en ny ordförande, meddelade Ville Niinistö att han varken ställer upp som ordförandekandidat eller ställer upp i det stundande riksdagsvalet.

I det senaste valet fick Niinistö 8 835 personliga röster. Klart partiets starkaste kandidat i valkretsen.

Ville Niinistö
Ville Niinistö. Ville Niinistö Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press Ville Niinistö

För De gröna kommer Ville Niinistös bortfall vara en utmaning det kommande valet, misstänker Sandberg. I det senaste riksdagsvalet fick Niinistö 8 835 personliga röster och var klart partiets starkaste kandidat i valkretsen.

– Han var röstkung på De grönas lista och den enda invalda, säger Sandberg.

Sandberg säger att De gröna kan räkna med att de har ett ganska bra utgångsläge i och med att de är i oppositionen.

– De gröna ökade sitt röstetal väldigt kraftigt i förra kommunalvalet. I förra riksdagsvalet fick de kring 22 000 röster medan de fick ungefär 30 000 i kommunalvalet i Egentliga Finland.

Och ivriga kandidater torde det också finnas inom partiet.

– Det blev tydligt under kommunalvalet att De gröna har en lista på väldigt många unga och taggade kandidater som vill fram. Att Ville Niinistö slutar ger dem möjlighet med ett starkt väljarstöd att komma fram.

En kamp mellan nya förmågor

Gällande både SFP och De Gröna mister båda partierna i Egentliga Finland de kandidater som fått klart flesta personliga röster. Frågan är ifall partierna lyckas hitta lika starka kandidater som Stefan Wallin och Ville Niinistö inför det här valet?

– Nej, det kommer man inte. Det kommer snarare uppmana till en kamp mellan nya stjärnor inom partierna. Den som vinner den kampen kommer stärka sin position inför nästa val. Den interna kampen kommer att bli spännande. Den här möjligheten kommer säkert vara sporrande för många kandidater.

Inför valet i april 2019 ska 24 000 väljare hitta en ny kandidat. Hur många kommer att vara trogna det parti de röstat på tidigare?

– Partierna har en relativt trogen väljarkår som röstar oberoende av vem som ställer upp. Det gäller kanske framför allt SFP som har en bas av svenskspråkiga väljare.

Samtidigt har väljarrörligheten ökat. Ungefär två tredjedelar röstar på det parti som de röstat på tidigare och en tredjedel röstar på olika partier i olika val. Det gäller att hitta kandidater som folk fäster sig vid, säger Sandberg.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland