Hoppa till huvudinnehåll

Undergångssekten i Tokyo fortsätter kräva dödsoffer över tjugo år efter sin dödliga attack - lagens långa arm hann ikapp sektmedlemmarna

Stefan Öjersjö var med ombord på ett av de tåg som attackerades med nervgasen Sarin.
Stefan Öjersjö var med ombord på ett av de tåg som attackerades med nervgasen Sarin. Stefan Öjersjö var med ombord på ett av de tåg som attackerades med nervgasen Sarin. Bild: Jon Thunqvist Japan

Måndagen den 20 mars 1995 börjar som vilken annan morgon som helst i den japanska huvudstaden i Tokyo.

Svensken Stefan Öjersjö och miljoner andra pendlare trängs på fullsatta tåg.

Ingen märker hur några personer placerar ut plastbehållare inlindade i tidningspapper och sedan sticker hål på dom med vässade paraplyspetsar.

Behållarna innehåller nervgasen Sarin i flytande form och ganska snart börjar vätskan rinna ut på golvet.

Attacken kommer från ingenstans. Visserligen har det gått rykten om en undergångssekt som har sitt högkvarter vid foten av vulkanen Fuji.

Folk som gått med i sekten har aldrig hörts av igen och andra som försökt hjälpa människor att lämna sekten har försvunnit.

Varningarna om att Jorden ska gå under har dock tagits emot med skepsis. Därför tar det flera timmar innan polisen kopplar samman attacken mot tunnelbanan med sekten Aum Shinrikyo och dess ledare Shoko Asahara.

Det är timmar av kaos, rädsla och till sist vrede när bilderna av medvetslösa människor med fradga i mungiporna kablas ut över världen.

Det var vid foten av den heliga vulkanen Fuji som sekten hade sitt högkvarter.
Det var vid foten av den heliga vulkanen Fuji som sekten hade sitt högkvarter. Det var vid foten av den heliga vulkanen Fuji som sekten hade sitt högkvarter. Bild: Jon Thunqvist Japan,Fuji

Sektledaren sålde produkter på sitt hår och sina naglar

Shoko Asahara startade sin sekt 1984. Han lockade unga och välutbildade akademiker med ett liv där det andliga sattes före det materiella. Yoga och meditation praktiserades i sektens samlingslokaler som sattes upp runt om i Japan.

Kärntruppen - några tusen personer - följde med Shoko Asahara när han byggde ett högkvarter långt ute på landet. Finansieringen klarades av genom försäljning av diverse bisarra produkter som te gjort på sektledarens hår och naglar.

Men också genom att medlemmarna donerade allt de ägde och hade till sekten - de skulle ju ändå inte ha någon nytta av ägodelarna när Jorden väl gått under.

Sekten hade inte bara undergång på agendan. Sektledaren hade försökt och misslyckats kapitalt, med att bli invald i parlamentets underhus 1990. Enligt åklagarna var det då han bestämde sig för att hämnas på samhället.

Sektmedlemmarna fick order om att börja tillverka nervgas och biologiska stridsmedel.

I januari 1995 börjar dock marken bränna under fötterna. Polisen är sekten på spåren efter flera mystiska försvinnanden och sektledningen bestämmer att en förebyggande attack är nödvändig för att köpa tid.

Tokyos tunnelbana idag.
Tokyos tunnelbana idag. Tokyos tunnelbana idag. Bild: Jon Thunqvist Japan

Dödsstraffet hägrar

Trots att man bara har mindre mängder nervgas, som dessutom är av låg kvalitet, dras planerna upp om att slå till mot tunnelbanan i hjärtat av Tokyo.

Tidsfristen ska dock visa sig kortvarig. Bara två dagar efter attacken slår polisen till med razzior runt om i Japan och ganska snart är sektledaren och hans närmaste män infångade.

Det är tusentals vittnen som ska höras och rättegångarna drar ut på tiden i flera år.

När jag träffar Yoshihiro Inoue - sektledarens närmaste man - första gången är det januari 2010 och det har det gått femton år sedan han greps.

Tiden har han och tolv andra medlemmar tillbringat i Kosugefängelset i Tokyo. De har dömts till lagens strängaste straff - döden - för delaktighet i massmord.

Nu sitter Yoshihiro i isoleringscell, i väntan på att straffet ska verkställas.

Samlingsrummet hos Hikari no Wa - den ena av de två grupper dit sektmedlemmarna sökt sig.
Samlingsrummet hos Hikari no Wa - den ena av de två grupper dit sektmedlemmarna sökt sig. Samlingsrummet hos Hikari no Wa - den ena av de två grupper dit sektmedlemmarna sökt sig. Bild: Jon Thunqvist Japan,Aum Shinrikyo

– Jag får inte träffa andra fångar. Vi får inte heller arbeta så jag ägnar mig åt att studera buddhistiska texter, säger Yoshihiro. Det viktigaste nu är att söka förståelse och be om ursäkt och försöka gottgöra offren och deras anhöriga. Jag hoppas att dom ska förstå att en människa som gjort fel kan göra bättring. Det är det innebär att vara människa.

I distriktsdomstolen dömdes Yoshihiro till livstids fängelse. Han slapp galgen därför att han redan på ett tidigt stadium började samarbeta med polisen och försåg den med uppgifter som ledde till att andra sektmedlemmar kunde gripas.

Men domen överklagades och i den högre instansen dömdes Yoshihiro till döden.

Han var inte av de sammanlagt fem personer som placerade ut behållarna med nervgasen Sarin på de fullsatta tunnelbanetågen.

Men rätten dömde honom för delaktighet i massmord, för att ha varit med och planerat attacken. Något han ångrat många gånger.

– Jag tänker skriva en bok om mina upplevelser.

Föräldrarna kämpar för sonens liv

En vidunderligt vacker vårdag, när körsbärsblommorna precis blommat ut, tar jag snabbtåget Shinkansen från Tokyo till Kyoto för att träffa Yoshihiros föräldrar - ett äldre par vars liv fullkomligt tagits över av kampen för att sonen ska slippa galgen.

De har sålt sitt hus och donerat pengarna till en fond för sektens offer.

– Yoshihiro oroar sig för oss och vi oroar oss för honom, säger Atsushi Inoue.

Formellt är de rättsliga möjligheterna för Yoshihiro uttömda. Nu ligger fokus på att rädda honom undan galgen - få dödsstraffet omvandlat till livstids fängelse.

– Yoshihiro var bara 16 år när han gick med i Aum Shinrikyo. Det var under andra året på gymnasiet, berättar hans mamma Keiko. Vi tyckte det var en dålig ide och försökte avstyra, men det var lönlöst, Han lyssnade inte på oss och hade bestämt sig. Yoshihiro gick på möten och lärde sig meditera och utöva yoga. Han försökte övertala oss att låta honom flytta till sekten, men vi sade nej.

Pappa Atsushi Inoue går mer handgripligt tillväga och begär att få träffa sektledaren Shoko Asahara.

– Ja, det stämmer. Vi träffades en gång. Jag fick intrycket att han inte var något speciellt, lite grann som vem som helst. Inte särskilt karismatisk och inte heller särskilt trevlig.

Keiko Inoue flikar in att hennes man hade en hetsig diskussion med Asahara när han försökte få Yoshihiro att lämna sekten.

– Vi satt ned och pratade i ungefär 30 minuter, säger maken. Till slut gick Sahara med på att låta Yoshihiro lämna sekten och börja på universitetet.

Studierna blev dock kortvariga. Yoshihiro hoppade av universitet efter två år och flyttade till sekthögkvarteret där han snabbt steg i graderna och blev Shoko Asaharas närmaste medarbetare.

Akitoshi Hirosue är talesman för Hikari no Wa - efterföljaren till Aum Shinrikyo .
Akitoshi Hirosue är talesman för Hikari no Wa - efterföljaren till Aum Shinrikyo. Akitoshi Hirosue är talesman för Hikari no Wa - efterföljaren till Aum Shinrikyo . Bild: Jon Thunqvist Japan

"Sekten blev svaret på många av de frågor jag hade"

Under tiden som rättegångarna mot sektmedlemmarna pågår så reses krav både från polis och allmänhet om att Aum Shinrikyo ska totalförbjudas, men det visar sig att ett förbud skulle strida mot den grundlagsskyddade mötes- och åsiktsfriheten.

Lika lite som man kan frånta nynazister rätten att tala väl om Adolf Hitler kan man hindra folk från att hylla Shoko Asahara. Detta har gjort att sekten finns kvar än i våra dagar, om än under annat namn och med betydligt färre medlemmar, dessutom uppdelad på flera mindre grupper.

En av grupperna är Hikari no Wa (Ljusets harmoni) vars talesman Akitoshi Hirosue tar emot i ett samlingsrum som smyckats av Buddhabilder och små altare.

– Pengar är ett ständigt problem. Vi måste försörja oss själva såklart, men vi fortsätter också att samla in pengar till offren för attacken. En del av oss kör taxi eller jobbar som bud och då får vi in pengar, säger Hirosue.

Precis som de andra i huset gick han med i Aum Shinrikyo på 80-talet.

– För mig blev sekten svaret på många av de frågor jag hade. Det var en fantastisk tid då vi var många som verkligen var engagerade. Det fanns en trygghet och en samvaro som jag kan sakna på många sätt. Så här i efterhand ångrar jag inte att jag gick med. Det var oundvikligt för den person som jag var på den tiden. Därför har jag också svårt att känna hat eller bitterhet mot Shoko Asahara. Nu känner jag mest sorg och medlidande med honom.

– Felet var ju att vi trodde så blint på Asahara och drogs med av hans karisma. Vi som var vanliga medlemmar var inte insatta i de våldsamma delarna av hans ideologi. För oss var sekten enda möjligheten att överleva den undergång vi var övertygade skulle komma.

I Japan fäster man mycket stor vikt vid brottslingars vilja att be om ursäkt för sina gärningar. Även om själva gärningen aldrig kan förlåtas så kan iallafall människan - genom att visa ånger - få förlåtelse.

Buddhistmunken Hirano i Kyoto försökte in i det sista få avrättningen av Yoshihiro uppskjuten.
Buddhistmunken Hirano i Kyoto försökte in i det sista få avrättningen av Yoshihiro uppskjuten. Buddhistmunken Hirano i Kyoto försökte in i det sista få avrättningen av Yoshihiro uppskjuten. Bild: Jon Thunqvist Japan

En av dem som engagerat sig för att hjälpa Yoshihiro att nå ut är buddhistmunken Hirano. På uppmaning av föräldrarna besökte han Yoshihiro i fängelset första gången 2006. Sen dess har de setts mer eller mindre regelbundet.

Från sitt tempel i Kyoto leder Hirano en stödgrupp som skriver namnlistor mot dödsstraff och försöker påverka politiker och allmänhet.

De jobbar för att Yoshihiro ska få sitt straff omvandlat till livstids fängelse. Men det är en kamp mot klockan.

– Mina samtal med Yoshihiro handlar mycket om hur man kan hjälpa offren och deras anhöriga. Yoshihiro känner stor skuld för det som hände, att han faktiskt var inblandad i att döda andra människor.

– Man kan säga att Yoshihiros förhållande till sektledaren Asahara var lärjungen som inte vågade ifrågasätta. Jag vill förhindra att unga sökande människor - såna som Yoshihiro - råkar illa ut i framtiden. Därför är det viktigt att han får en röst i samhället och kan påverka, säger Hirano.

Våren 2018 sker allting mycket snabbt. Yoshihiro Inoue och de andra dödsdömda sektmedlemmarna flyttas till fängelser närmare deras hemorter - en flytt som japanska media spekulerar i innebär att deras avrättningar kan vara nära förestående.

Ingen vet dock säkert, då japanska rättsvårdande myndigheter aldrig tillkännager en avrättning i förväg.

Frågor förblir obesvarade

Men så den sjätte juli kallar justitieminister Yoko Kamikawa till presskonferens.

– Idag på förmiddagen avrättades sju personer, säger Kamikawa utan att titta upp från sina papper. De använde nervgas för att döda oskyldiga och sprida skräck i samhället.

Efter 23 år hade lagen hunnit ifatt ledarna för undergångssekten Aum Shinrikyo. Sektledaren Shoko Asahara och hans närmaste man Yoshihiro Inoue ingick i den första gruppen som avrättades.

Ett par veckor senare hängdes de återstående sex dödsdömda sektmedlemmarna. Totalt 13 personer - lika många som dog i attacken mot Tokyos tunnelbana 1995.

Världen skulle gå under och sedan återuppstå. Bara de rättrogna skulle överleva. Det var det sektledaren Shoko Asahara lovade sina lärjungar.

Nu är Asahara borta, men därmed också, som en del bedömare påpekar, möjligheten att få svar på frågan “varför”.

Text: Jon Thunqvist

Läs mera:

Arkivbild på Shoko Asahara, ledare för domedagssekten Aum Shinrikyo.

Japansk sektledare och flera sektmedlemmar hängda - dömda till döden för saringasattacken år 1995

I Japan har Shoko Asahara nu avrättats. Han ledde domedagssekten Aum Shinrikyo som genomförde saringasattacken mot tunnelbanan i Tokyo år 1995.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes