Hoppa till huvudinnehåll

Airin Bahmani och Bruno Jäntti tog sig an ett enormt projekt för att finländarna ska förstå kriget i Syrien: ”Många syrier tycker att revolutionen har kapats av extrema krafter”

Finländska journalisterna Bruno Jäntti och Airin Bahmani
De finländska journalisterna Bruno Jäntti och Airin Bahmani vill ge finländarna en överblick över det syriska inbördeskriget. Finländska journalisterna Bruno Jäntti och Airin Bahmani journalister,Finland,bruno jäntti

Det syriska inbördeskriget är kanske inne på slutrakan, men det betyder inte att problemen slutar där. Och för syrierna själva blir vardagen sig inte lik.

Kriget i Syrien är inne på sitt åttonde år. Ett krig som fick sin början då grupper i landet, inspirerade av stämningar i grannländerna, gick samman mot makthavarna med Bashar al-Assad i spetsen.

Det som från början var ett uppror mot ett auktoritärt styre blev så småningom ett utdraget krig mellan Assads regeringsstyrkor och dess allierade, och en sammanslutning av grupper där extrema jihadister så småningom blev allt mera tongivande.

Flyktingar från det IS-kontrollerade Raqqa.
De civila i Syrien har en oviss framtid framför sig Flyktingar från det IS-kontrollerade Raqqa. Bild: EPA-EFE/YOUSSEF RABIH YOUSSEF Syrien,Ar-Raqqah,Islamiska staten (IS),flyktingar

De stora förlorarna här, som i de flesta utdragna krig, är de civila.

Finländsk bok sammanfattar kriget

De finländska journalisterna Airin Bahmani och Bruno Jäntti, gav sig på det massiva projektet att skriva boken Syyrian Sota - Demokratiatoiveet diktatuurin ja islamismin ristitulessa, som nyligen släpptes i finländska bokhandlar.

Journalisterna säger att målet är att försöka ge en klarhet i vad som hänt under de här krigsåren, hur det började och vilka falanger och faktorer som spelat in i att det ännu pågår.

Bahmani ger ett exempel på hur verkligheten blivit för många syrier, när hon berättar om en av många familjer de talat med i flyktinglägren i Libanon.

- Kvinnan vi talade med fick sin man fängslad först av Assadregimen, berättar Bahmani.

- Efter att de släpptes fria började en av de extremare rebellgrupperna göra närmanden, och slutligen kidnappade de familjens dotter för att tvinga mannen att ansluta sig till dem.

Efter en flykt där familjen fick vara på sin vakt gentemot både regeringens styrkor och rebellerna lyckades de så småningom ta sig till flyktinglägren i Libanon, där Bahmani och Jäntti talade med dem.

Men trots att de befinner sig bortom slagfältet känner de sig inte nödvändigtvis trygga.

- Det var svårt att få några detaljer av dem, säger Jäntti och Bahmani. Vi frågade flera gånger vilken rebellgrupp det var, till exempel, som försökte rekrytera dem. Efter en jättelång tid sa kvinnan "Nusra" mycket lågmält och försiktigt.

blod på golvet
Extremisterna har blivit allt mera tongivande i rebellfalangen blod på golvet Bild: EPA/SANA HANDOUT Damaskus,Syrien,Bomb,Syriska inbördeskriget

"Nusra" syftar på den extrema gruppen Jabhat al-Nusra, även känd som Nusrafronten. Den är en gren av terrorgruppen al-Qaida och är terrorstämplad av USA och svartlistad av FN:s säkerhetsråd.

Politik och extremism har förstört Syrien

Människorna i flyktinglägret, som flytt undan kriget, ser dystert på framtiden för sitt land.

- Många tycker att revolutionen har kapats av extrema krafter, säger Bahmani.

- Hur det än går för Syrien när kriget slutar, så kommer det ändå inte vara det land de önskade sig.

Landet och folket har blivit pjäser i ett politiskt maktspel mellan olika internationella makter och interna grupperingar. Inte helt olikt det öde som drabbat Syrien geografiskt sett gång på gång under flera årtusenden.

Bahmani och Jäntti säger att de människor de talat med ville se ett helt annat Syrien än det Assad och rebellerna och extremisterna slåss för.

Kurdiska flyktingar från Syrien demonstrerar för Folkets försvarsenheter YPG, det Demokratiska unionspartiets väpnade gren
Syrierna ville ha demokrati, inte extremism eller diktatur. De fick krig. Kurdiska flyktingar från Syrien demonstrerar för Folkets försvarsenheter YPG, det Demokratiska unionspartiets väpnade gren Bild: EPA-EFE/AFAN ABDULKHALEQ Syrien,Folkets försvarsenheter,Demokratiska unionspartiet

Även statistiken talar för det här, säger Jäntti. I en för området unik kartläggning utförd av företaget Gallup som gör opinionsmätningar, finns information svart på vitt om hur syrierna själva vill se sitt land utvecklas, berättar Jäntti. Kartläggningen diskuteras ingående i ett kapitel i Jänttis och Bahmanis bok.

I den undersökningen fick syrierna möjlighet att via frågeenkäter ge sin syn på olika aspekter av sitt samhälle, som Gallup sedan sammanställde.

- Syrierna ville ha en betydligt mera moderat och demokratisk framtid, berättar Jäntti, och ville att religion och stat skulle vara åtskilda. Det religiösa skulle inte utgöra ett ramverk för landets styre. Och syrierna själva ser enligt kartläggningen positivt på det mångkulturella lapptäcket som utgör landets befolkning och kultur.

Sista kapitlet?

Nu när regeringsstyrkorna, uppbackade av sina internationella allierade Ryssland och Iran, sakta men säkert börjat återta kontrollen över Syrien igen, har många internationella aktörer börjar förbereda sig för en återgång till en slags verklighet efter ett möjligt slut på kriget.

Det sista kapitlet, innan en ny fas kan ta vid, utspelar sig i provinsen Idlib i nordvästra Syrien vid gränsen till Turkiet.

Karta över territoriella kontrollen i september 2018
Provinsen Idlib är den sista utposten för de grupper som kämpar mot Assads regeringsstyrkor. FN har varnat för en potentiell humanitär katastrof vid en eventuell regeringsoffensiv. Karta över territoriella kontrollen i september 2018 Syrien,Idlib,Aleppo

Idlib är den sista provinsen som kontrolleras av rebeller och jihadister, och utgör enligt FN hem för 2,9 miljoner människor. Många av de civila är människor som befinner sig i området antingen på grund av att de självmant flytt från andra krigsdrabbade områden i Syrien eller för att de evakuerats dit.

Rysslands president Vladimir Putin och hans turkiska kollega Recep Tayyip Erdogan skakar hand.
Det tillfälliga vapenstilleståndet var ett försök att hindra (ännu) en humanitär katastrof. Rysslands president Vladimir Putin och hans turkiska kollega Recep Tayyip Erdogan skakar hand. Bild: EPA-EFE/TUMAY BERKIN Vladimir Putin,Recep Tayyip Erdogan

Ryssland och Turkiet, som stöttar var sin sida i konflikten, hade utarbetat en plan för att försöka förhindra en destruktiv regeringsoffensiv som kunde leda till ett blodbad och en ny massflykt av civila till Turkiet och vidare till Europa.

Men vissa radikala rebellfalanger höll inte sitt löfte om att lämna en demilitariserad zon som upprättats i Idlib inom utsatt tid. Nu är situationen alltjämt oviss.

- Vad händer när Idlib faller eller rebellgrupperna går med på att backa, frågar sig Jäntti.

- Var tar de vägen sen? De kommer ju inte bara att försvinna. Antingen bestämmer de extrema falangerna sig för att slåss till det bittra slutet, vilket vore en säker förlust, eller så kommer de att gå under jorden och föra någon form av gerillaverksamhet. Även om kriget som det ser ut nu kanske avtar, så kommer allt inte att ta slut än.

Kvinnliga peshmergasoldater i Syrien.
De kurdiska peshmergakrigarna gjorde sig kända som skickliga krigare i kampen mot terrorgruppen IS. Kvinnliga peshmergasoldater i Syrien. Bild: CC / Kurdishstruggle Peshmerge,Folkets försvarsenheter,Syrien,kurder,Kvinnornas försvarsenheter

Efter Idlib kvarstår många frågetecken. Ett exempel är områden som kontrolleras av kurdiska styrkor. Kurderna hoppas på att deras insatser i kampen mot terrorgruppen IS ska vara tillräckligt för att de ska få behålla styret över det område de kämpat för.

Men det är en svår fråga, som möter mycket motstånd från olika håll, inte minst från Turkiet.

I slutet av oktober höll Tyskland, Frankrike, Ryssland och Turkiet ett toppmöte för att diskutera hur man ska gå vidare i Syrien.

Målet var att utarbeta en långsiktig plan för landet, och en lösning på situationen i Idlib, men inga större framsteg gjordes, och situationen är fortfarande olöst.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes