Hoppa till huvudinnehåll

I Kimi lever myten om den tysta finländaren – men stämmer det verkligen att vi inte kan småprata?

Kimi Räikkönen i solskenet framför en palm i Mexiko.
Kimi Räikkönen sprider bilden av den tysta finländaren. Kimi Räikkönen i solskenet framför en palm i Mexiko. Bild: AFP / Lehtikuva Kimi Räikkönen,Formel 1,Ferrari,Mexiko

Många kanske kan känna igen sig i beskrivningen att finländare inte talar i onödan eller tycker om att vara för sig själva. Professorn i historia Laura Kolbe skulle ändå säga att det är en myt.

– Om man tittar omkring oss här i huvudstaden så ser man hela tiden folk som går och sitter med telefonen i handen och talar och kommunicerar med varandra, det är till och med för mycket ljud omkring oss, säger Laura Kolbe som är professor i europeisk historia vid Helsingfors universitet.

Brittiska BBC lyfte för en vecka sedan upp finländarnas bristande kunskaper i att småprata. I artikeln skriver journalisten Laura Studarus bland annat att finländare inte talar om det inte finns något viktigt att säga.

Laura Kolbe (C), kandiderar i riksdagsvalet 2015
Laura Kolbe, professor i historia Laura Kolbe (C), kandiderar i riksdagsvalet 2015 Bild: Yle/Julie Ebbe laura kolbe

Enligt artikeln tror finländarna inte heller på att prata strunt och uppskattar att få vara för sig själva. Kolbe menar ändå att bilden av den tysta finländaren är stereotyp och en nationell myt.

– Det handlar om vilka vi är och hur de andra uppfattar oss. Jag skulle kunna påstå att det faktiskt är en myt att finländarna tiger på två språk, säger Kolbe.

Enligt Kolbe hålls myten också levande för att finländarna själva tror på den.

Olika sätt att kommunicera

Författaren Lasse Lehtinen känner ändå igen det som står i BBC:s artikel. Han berättar att han blev bekant med fenomenet small talk, och finländarnas brist på small talk, då han bodde i London på 1980-talet.

Enligt Lehtinen blir det missförstånd då finländarna tar allting ordagrant.

– När folk frågade mig ”How do you do?” så började jag förklara hur jag mår, och det var inte alls meningen. De ville inte alls veta hur jag mår, de bara frågade ”How do you do?”, säger Lehtinen.

Han berättar vidare att då de sade "vi borde luncha någon dag", började Lehtinen ta fram kalendern och leta efter ett lämpligt datum. Då var kanske inte deras avsikt att någonsin ens träffa honom igen.

– Det här sättet att möta människor, att låtsas att vi är intresserade av dem, det kan vi inte. Och därför verkar vi kanske vara lite underliga där ute i världen, säger Lehtinen.

Lasse Lehtinen, styrelseordförande för fotbollsligan
Lasse Lehtinen. Lasse Lehtinen, styrelseordförande för fotbollsligan Bild: YLE/Jyrki Valkama fotbollsliga

Enligt Laura Kolbe handlar det om ett sätt att kommunicera, och att småpratet är en del av hövlighetskulturen i länder som är gamla klassamhällen.

– Man vill vara vänlig utan att det betyder någonting, och då kastar man ut sådana här fraser, ”vi måste ses igen”, ”när ska vi ses igen?” utan att mena desto mer, säger Kolbe.

Det här sättet att möta människor, att låtsas att vi är intresserade av dem, det kan vi inte― Lasse Lehtinen

Kolbe menar att finländarna ändå kan småprata då de vill det. Hon betonar att tystnaden också är en form av kommunikation, och att finländarna inte är rädda för tystnad.

– Det som kanske är unikt i Finland eller i Nordeuropa och de övriga nordiska länderna, är att vi också kan kommunicera genom tystnad. Man kan sitta tyst på ett kafé eller man kan gå tyst i naturen i ett sällskap, säger Kolbe.

"Gör din hemläxa och undvik fel"

Lasse Lehtinen har några tips för den som vill bli bättre på att småprata.

– Det som jag märkte i London, och senare i Bryssel, är att de är inte alls intresserade av oss. Man ska småprata om deras ämnen och deras historia, deras dagliga bekymmer – inte om oss själva, hur vi tycker eller hur vi har haft det eller har det i dag, säger Lehtinen.

Man kan ställa frågor, och man ska göra sina hemläxor och bekanta sig med deras historia för att undvika fel.

– Man får till exempel inte kritisera deras system. Det som i dag skulle vara ett stort misstag skulle vara att antingen vara för eller emot brexit i London – det blir alltid gräl, säger Lehtinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle