Hoppa till huvudinnehåll

Belönar du barnen för småsaker? Då kan du göra dem en björntjänst – belöningar tar kål på den inre motivationen att göra bra saker, visar forskning

Pojke med chokladstång.
Om man belönar barn i uppfostran så är det smart att fundera på hur! Pojke med chokladstång. Bild: Yle/Rolf Granqvist fazer

Många föräldrar sysslar med det som forskarna kallar för ”yttre motivering”, det vill säga att man ger barn klistermärken eller ger andra små belöningar för att lära dem allt från att gå på pottan till att undvika raseriutbrott.

Det har forskats om belöningssystem ända sedan 1970-talet och om vad det är som motiverar oss att göra olika saker – denna uppfostringsmetod är inte helt okomplicerad, menar både forskare och sakkunniga.

Risken finns att den motverkar sitt syfte och att belöningarna gör att barnets egen inre motivering för att göra bra saker försvinner. Forskningen visar att belöningssystem är ett väldigt kortsiktigt system. Belöningen blir det som är det viktiga för barnet.

"Enkel lösning för föräldrarna"

En person som vill väcka debatt om belöningssystem och som ifrågasätter att vi använder det som uppfostringsmetod är Hilkka Liitsola. Hon är läkare och förespråkar det som kallas positiv uppfostran. Hon är kritisk till att barn ska utföra vardagliga sysslor mot belöning.

- Man hamnar snabbt in ett sorts köpslående med barn där insatsen stiger och barnet börjar kräva saker för att göra något det annars skulle göra automatiskt.

Hilkka Liitsola
Hilkka Liitsola förespråkar positivt föräldraskap. Hilkka Liitsola Bild: Leah Takata läkare,Uppfostran

Hilkka Liitsola berättar att olika forskningsresultat visar att barns vilja att upprepa önskat beteende faktiskt minskar efter att man fått sin belöning. Hon tror att belöningssystem med till exempel klistermärken i själva verket är en enkel lösning för föräldrarna.

- Föräldrarna ser ett snabbt resultat med belöningssystem, men det är en ganska kortsiktig uppfostringsmetod.

Spelar det någon roll att barnen fokuserar på belöningen?

Men om man då som förälder upplever att man har nytta av belöningssystem – att barnet lär sig sova i egen säng med hjälp av några klistermärken – spelar det då någon roll att barnets motivering är belöningen? Slutresultatet är ju ändå det samma.

- Jag hoppas ju att mina barn gör som jag säger för att de vill och vet att mamma blir glad av det – inte för att jag mutar dem, säger Hilkka Liitsola som själv är tvåbarnsmamma.

Hilkka Liitsola utesluter inte helt och hållet belöningssystem om man begränsar användningen och har ett specifikt syfte. Men som förälder är det viktigt att reflektera över hur man använder systemet.

Hur man än gör blir det fel!

Forskningen är ändå inte odelat negativ till belöningssystem – på 90-talet förekom det också forskning som visade på det motsatta – att belöningssystem kan vara en fungerande metod i uppfostran. Men nyare forskning har kommit till samma resultat som forskarna på 70-talet. Den visar att belöningar motverkar sitt syfte och att barns inre motivation att göra det man önskar minskar.

Ett olyckligt barn ihopkrupet bredvid en teckning.
Det är föräldrarnas reaktion som är avgörande då barnet trilskas. Ett olyckligt barn ihopkrupet bredvid en teckning. Bild: Mostphotos hjälp,barn,psykisk ohälsa

Som med all forskning varierar resultaten och då är det inte så lätt att stå där som förälder med vardagen upp till öronen och fundera på hur man ska göra i praktiken.

Marknadsekonomi i familjen

Heikki Kurkiala har jobbat som psykoterapeut för barn och ungdomar i över 30 år och han är också familjeterapeut. Också han är skeptisk till belöningssystem – han menar att det är som att införa marknadsekonomi i familjer där klistermärken blir valutan.

- Jag tror att belöningssystem fungerar bättre i professionella sammanhang som i skolor eller daghem, men hemma är det viktigt att vi lär oss fungera tillsammans i ett samspel och kommunicerar med varandra.

Heikki Kurkiala jobbar som psykoterapeut och familjeterapeut i Vasa
Heikki Kurkiala har jobbat som psykoterapeut i över 30 år. Heikki Kurkiala jobbar som psykoterapeut och familjeterapeut i Vasa Bild: YLE/ Maria Helsing familjeterapeuter,Uppfostran,Psykoterapeut,heikki kurkiala

Heikki Kurkiala har i sitt jobb som barn- och ungdomsterapeut träffat på ungdomar som inte klarat av att hjälpa till med vardagssysslor hemma utan att få betalt. Föräldrarna har prissatt olika vardagssysslor – till exempel diskmaskinstömning eller dammtorkning - och barnen har fått betalt då de utfört olika sysslor. Det är att driva belöningssystemet alldeles för långt, menar Kurkiala.

- Att använda belöningssystem sporadiskt är säkert helt okej, men att använda det som den huvudsakliga metoden i barnuppfostran är inte bra för barnet på lång sikt, säger Heikki Kurkiala.

Titta med nya glasögon

Birgit Häger-Nylund har jobbat som psykolog i snart 30 år – nu jobbar hon på familjerådgivningen i Korsholm och träffar ofta på familjer som behöver hjälp med uppfostran. Hon har en mera pragmatisk syn på belöningssystem.

Birgit Häger-Nylund jobbar vid Familjerådgivningen i Korsholm
Birgit Häger-Nylund säger att det är viktigt att vara lyhörd för vad barnet behöver. Birgit Häger-Nylund jobbar vid Familjerådgivningen i Korsholm Bild: YLE/ Maria Helsing familjeterapeuter,psykoterapeut,Uppfostran,Birgit Häger-Nylund

Hon tycker att belöningssystem kan vara en fungerande metod inom barnuppfostran, men att man som förälder måste vara väldigt lyhörd för sina barn och fundera på hur man använder sig av det.

- Jag kan tänka mig att om man befinner sig i en återvändsgränd med mycket tjat och bråk och behöver titta på relationen med lite nya glasögon så kan belöningssystem vara bra, säger Birgit Häger-Nylund.

Fördelen med ett belöningssystem är ju att man fokuserar på det positiva i barnets vardag. I bästa fall kanske man ser på sin egen roll på ett nytt sätt, men risken kan också vara att man köper sig fri som förälder.

- Jag tycker att det finns många frågor med belöningssystem att fundera på. Det är ju inte bara att ta till en ny metod rakt av och så kommer resultatet automatiskt.

Föräldrarnas uppskattning den bästa belöningen

Birgit Häger-Nylund tror ändå inte att materiella belöningar är det som barn egentligen vill ha, utan positiv bekräftelse kan vara minst lika värdefullt.

- Det mest belönande för barn är då det lyser ur mammas och pappas ögon. Det kan räcka med att vara närvarande och ge beröm då vi ser att barnet gör det vi vill att det ska lära sig.

Fyra barfotade personer ligger i gräset.
Om vi tillbringar tid med varandra minskar konflikterna. Fyra barfotade personer ligger i gräset. sommar,växter,Vegetation,sommarlov,fötterna,barn,föräldrar,familj,vila,ledighet,semester,gräs,avslappning,barfota

Att använda belöningssystem i en viss situation för en avgränsad tid med ett klart och tydligt mål som man kommunicerar till barnet kan vara en välfungerande metod.

Uppfostran är ingen absolut vetenskap

Man ska också komma ihåg att alla barn är olika och att uppfostran inte är någon absolut vetenskap – så det som funkar på grannens barn kanske inte alls går att tillämpa på den egna avkomman.

Heikki Kurkiala tror att det inte finns några genvägar då det gäller uppfostran. Han menar att det största problemet i dagens familjer är tidsbrist.

Barn som räcker ut tungan.
Spelar det någon roll att jag mutar mitt barn? Barn som räcker ut tungan. Bild: Yle/Maria Helsing barn (familjemedlemmar)

- Om man tillbringar mycket tid med sina barn så lär man sig fungera tillsammans och undviker de värsta konflikterna, säger Heikki Kurkiala.

Uppfostran är ett långtidsprojekt som det lönar sig att tänka långsiktigt på och inte alltid ta till de snabba lösningarna som verkar fungera på kort sikt. Som förälder kan man också fundera på vad man signalerar åt sina barn med ett belöningssystem.

Får konsekvenser för framtida parförhållanden

Heikki Kurkiala säger att han i familjeterapin märker hurudana konsekvenser belönings- och curlingsuppfostran kan få.

Nu får 20-30-åringarna problem med sina parförhållanden eftersom man inte lärt sig att göra något för någon annan utan att själv få kompensation för det.

- Om man som barn bara fått positiv feedback och aldrig något negativt så får man problem senare i livet, säger Heikki Kurkiala.

Givetvis tar alla föräldrar till mutor ibland, men om det blir den dominerande uppfostringsmetoden och barnet alltid ska få något för att kunna prestera eller uppföra sig - då kan det få konsekvenser i vuxen ålder.

Två katter som grälar. Bilden heter: Max the Brown Tabby and Burt the Grey Kitten: Cat Argument 3
Vi kan få problem i parförhållandet om vi inte lär oss vara generösa Två katter som grälar. Bilden heter: Max the Brown Tabby and Burt the Grey Kitten: Cat Argument 3 Bild: CC / www.foundanimals.org gräl,Katter,katt,ilska

Trebarnsmamman Nadja Söderholm i Korsnäs brukar tillämpa ”klistermärkespedagogik”. Syftet är att minska på syskonbråken mellan treåriga Zacharias och fyraåriga Isabelle. De har varsitt häfte som de fyller med klistermärken efter bra dagar utan bråk.

Nadja Söderholm med sina barn i hemmet i Korsnäs
Nadja Söderholm försöker fokusera på det positiva i vardagen. Nadja Söderholm med sina barn i hemmet i Korsnäs Bild: YLE/ Maria Helsing barn (familjemedlemmar),familjer,barnfamiljer,Uppfostran

- Jag tycker faktiskt att det fungerar, att vardagen löper smidigare, men man får påminna dem om klistermärkena med jämna mellanrum.

Barnen lärde sig sova i egna sängar

Några stora belöningar har det inte varit frågan om, men då barnen lyckats samla tio klistermärken har familjen gjort någon trevlig aktivitet tillsammans som exempelvis ett lekparksbesök eller motsvarande som barnen gillat.

Nadja Söderholm tycker att bråken har minskat genom att fokusera på det positiva i vardagen. Barnen har också lyckats lära sig sova i egna sängar tack vare belöningssystemet.

Klistermärken sporrar barn att göra bra saker.
Då barnen fått 10 klistermärken i sina häften så utlovas en rolig aktivitet. Klistermärken sporrar barn att göra bra saker. Bild: YLE/ Maria Helsing klistermärken,pris (belöning),Uppfostran

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP