Hoppa till huvudinnehåll

Dialekt är trendigt men känsligt - Magnus Gräsbeck lärde sig Houtskärsdialekt som vuxen och kritiserades hårt

Magnus Gräsbeck och Lennart Brunnsberg vid båtmuseet i Hourskär
Magnus Gräsbeck (till vänster) lärde sig Houtskärsdialekt då kan jobbade i en högstadieskola. Här tillsammans med Lennart Brunnsberg. Magnus Gräsbeck och Lennart Brunnsberg vid båtmuseet i Hourskär Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild

För Åbobon Magnus Gräsbeck blev Houtskärsdialekten hans nionde språk som han lärde sig i vuxen ålder. Men trots att dialekter är allt mer accepterade och trendiga idag så kritiserades han för sitt val att prata dialekt.

Också om många använder det som kan kallas standardsvenska i olika sammanhang så har ungefär hälften av finlandssvenskarna någon dialekt som sitt modersmål.

Men det har funnits en oro för att de finlandssvenska dialekterna ska dö ut eller att granndialekter ska börja likna varandra.

Och visst - gränserna mellan de lokala dialekterna och standardsvenskan flyter också ihop på sina håll, något som kallas dialektutjämning.

Utsikten från Mossalafärjan över en vintrig strand.
Bland annat här i Houtskär finns en tydlig dialekt. Bilden tagen i januari 2018. Utsikten från Mossalafärjan över en vintrig strand. Bild: Sussi Björkman vinter,Mossala,Houtskär,vägfärja,färjor,björkö

Det har också funnits perioder då man sett ner på dialekterna och jobbat emot dem. Det skulle talas så kallad högsvenska i skolor, i radio och teve, i filmer och på teaterscener. Dialekterna var främst med som humorinslag i farser och revyer.

Trender i Österbotten

Här har dialekterna förändrats förvånansvärt lite vad gäller uttal och böjning. Ordförrådet har naturligtvis ändrat delvis för att samhället omkring ändrat. Yngre personer använder, såsom också ungdomar i till exempel Stockholm, småord av typen alltså, liksom, som, så, typ ofta också de de talar dialekt.

Dialekterna har en fortsatt stark ställning och hög status och dialekten är det första språket för många. Men beroende på sammanhang och vem man talar med växlar man till en regionalt färgad standardsvenska.

Ur Ann-Marie Ivars bok Dialekter och småstadsspråk (2015), sammanställt med hjälp av Lisa Södergård, arkivarie vid SLS arkiv

Det är trendigt med dialekt

Men trots att dialekterna till viss del idag har närmat sig det som kallas standardsvenska har de varit mycket livskraftiga, konstaterar Lisa Södergård som är arkivarie vid Svenska litteratursällskapets arkiv.

- I vissa hänseenden är dialekterna till och med på frammarsch. Acceptansen för dialekt har blivit större och dialekt syns och hörs i fler sammanhang.

Trender i Nyland

Här har de lokala dialekterna på många platser förändrats mycket. Speciellt i mellersta Nyland talar de yngre ett språk som är ganska nära standardsvenskan.

Dialekterna spelar ändå fortfarande en viktig roll för den sociala och regionala identiteten, vilket märks inte minst i sociala medier.

Ett dialektdrag som verkar sprida sig i Nyland är exempelvis hö:ri, sök:i och havi för hört, sökt och haft, supinumformer som slutar på i.

Ur Ann-Marie Ivars bok Dialekter och småstadsspråk (2015), sammanställt med hjälp av Lisa Södergård, arkivarie vid SLS arkiv

Här hittar du mer om västnyländsk dialekt på Yle Västnylands sidor. och här Yle Östnylands dialektskola.

Vi uppskattar idag överlag allt mer lokalt - lokala traditioner, lokala råvaror - och det gäller också det lokala språket. Så dialekterna verkar på många håll alltså må bättre än på länge.

Här på Institutet för de inhemska språkens sida kan du slå upp vad olika dialektala ord betyder.

Och här på Svenska litteratursällskapets sida kan du lyssna på hur olika finlandssvenska dialekter låter.

Finlandssvensk dialekt trendar främst inom musiken men också genom Facebookgrupper, såsom exempelvis östnyländska "Föjsbookin - vi sån skriivär op östnyylenskå" och i andra sociala medier. Man chattar ofta på dialekt.

Yle Österbottens program Dialektväktarna har länge varit pop och på Yles sidor är artiklar som handlar om dialekter både vällästa och mycket kommenterade.

Trender på Åland

Dialekterna på västra Åland har inte haft så många särpräglade drag som dialekterna i den östra delen av landskapet. Forskare har ändå noterat att personer födda efter 1965 har gått över till att tala en mer regional åländska. Och fortsättningsvis säger man till exempel barra, havvi och tajji istället för bara, haft och tagit.

Ur Ann-Marie Ivars bok Dialekter och småstadsspråk (2015), sammanställt med hjälp av Lisa Södergård, arkivarie vid SLS arkiv

Lärde sig dialekt som vuxen

Att lära sig en dialekt är lite som att lära sig ett nytt språk. För Åbobon Magnus Gräsbeck blev Houtskärsdialekten hans nionde språk som han lärde sig i vuxen ålder.

Men trots att samhället accepterar dialekt bättre idag än förr så har det inte varit helt enkelt för andra att acceptera Magnus språkval.

- Det har varit massiva kommentarer och kritik för det mesta. Samtidigt har jag upplevt att det inte har varit nerrivande, också om det har kunnat vara ganska fränt formulerat. Det har varit en viss uppskattning också i det hela, säger han.

Magnus Gräsbeck i sitt arbetsrum med en spegel och ett skåp i bakgrunden
Magnus Gräsbeck säger att kommentarerna han fick då han började tala dialekt kunde vara ganska fräna. Magnus Gräsbeck i sitt arbetsrum med en spegel och ett skåp i bakgrunden Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild

Också om han hört dialekten som barn så var det först då han jobbade i Skärgårdshavets högstadieskola som han lärde sig den.

- Vi var tre lärare där. Ralf Högstrand som jobbade där var Houtskärsbo. Vi bodde i samma bostad i kommunalgården och Ralf som var infödd Houtskärsbo kunde riktigt perfekt gammaldags "houtskärsko".

- Vi kom överens om att han talar "houtskärsko", och då lärde jag mig så småningom, ganska bra skulle jag säga.

Trender i Åboland

Här har det som kallas dialektutjämning varit omfattande, vilket betyder att dialekterna närmar sig varandra eller standardsvenskan.

Dialekt och standardsvenska är här ändå inte två olika saker utan handlar snarare om en glidande skala där man beroende på situation kan använda lite mer eller mindre dialekt.

Det finns ingen ny regional dialekt som kunde kallas åboländska.

Språkdrag som finns i hela dialektområdet är till exempel att att man säger inga istället för inte, att man säger ti fiska istället för att fiska.

Ur Ann-Marie Ivars bok Dialekter och småstadsspråk (2015), sammanställt med hjälp av Lisa Södergård, arkivarie vid SLS arkiv

Magnus Gräsbeck var tillsammans med Houtskärs Kulturgille rf också med och gav ut en bok om Houtskärsdialekt, Läsåbook e Hootsjärskå år 2012 som också finns i nätversion där man kan lyssna på dialekten. Den togs rätt väl emot.

- Ris och ros kan man väl säga, mest ros nog, säger han.

I programmet Närbild åker Magnus Gräsbeck på en dialekttripp runt om i Houtskär. Närbild finns från och med söndag 4 november klockan 20 på Arenan och sänds i Yle Fem måndag 5 november klockan 20 (repris tisdag 6 november klockan 11).

Hur står det till med dina finlandssvenska dialektkunskaper?

Har du ”dålat” som liten? ”Drölar” du på jobbet just nu? Eller kallar du någon för ”durak”?

Om du känner igen något av orden talar du (eller känner du åtminstone väl till en) dialekt. Testa hur bra du känner till finlandssvenska dialekter. Testet publicerades första gången 9.3.2014.

Cedera. "Jag sidera allt hon gav mig."

Frisk. "Soppan är friisk."

Hya. "Hoppas det hyar opp i morgon."

Färdor. "Låt inte katten lämna färdor i tamburen!"

Joga. "Nu ska du inte dricka så du börjar jooga!"

Vesklig. "Ska du ha veskliga skor så får du åka till stan."

Visbrud. "Visbruden har fått sitt namn efter Jungfru Maria."

Jöutast. "Jag jöutast inte fråga om han hade besök just då."

Limin. "Jag är limin i benen."

Ramt. "Det är ramt kring sjön, då den ligger spegelblank."

5.11..2018 kl. 8.40 Pro Houtskär ändrat till Houtskärs Kulturgille rf, anågende bokutgivning.

Houtskär

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland