Hoppa till huvudinnehåll

Fler finskspråkiga behövs i Jakobstad för att hindra befolkningsminskningen

De finskspråkigas trivsel i Jakobstad diskuterades på ett Medborgarforummöte
De finskspråkigas trivsel i Jakobstad diskuterades på ett medborgarforummöte. De finskspråkigas trivsel i Jakobstad diskuterades på ett Medborgarforummöte Bild: Yle/Kjell Vikman Jakobstad,Auditorium,gymnasiet

Många finskspråkiga i Jakobstad upplever att de inte trivs i staden, det visar ett par enkäter som gjorts under senare år. Finska arbetarinstitutet tog tag i frågan och ordnade ett diskussionstillfälle på torsdagkväll för intresserade stadsbor.

Jakobstad har förlorat sin position som den näststörsta orten i landskapet till Korsholm, och befolkningen i Jakobstad har legat under 20 000 personer ända sedan slutet på 80-talet.

Våren 2017 hade Jakobstad 19 400 invånare – idag är befolkningstalet 19 250 personer.

Andelen personer som är födda utomlands är idag över sju procent i Jakobstad och utan det tillskottet hade befolkningsminskningen varit mycket kraftigare.

Det talas ett 60-tal olika språk i staden idag. De svenskspråkigas andel utgör 55 procent och de finskspråkigas 38 procent.

- Befolkningsökningen borde ligga på en procent årligen, säger stadsdirektör Kristina Stenman.

Välbesökt möte – skolfrågan lyftes fram

Ett 90-tal personer hade mött upp på det Medborgarforummöte som finska Arbis ordnade i Jakobstad på torsdagen.

Temat var de finskspråkigas trivsel – eller snarare känsla av otrivsel i staden och orsakerna till den situationen.

Flera av dem som yttrade sig pekade på skolnätsfrågor och nedläggningen av Ruusulehto skola som en orsak.

Stadsdirektör Kristina Stenman lyfte fram det faktum att språkgrupperna ganska långt lever parallella liv med få naturliga beröringspunkter.

Skolnätsfrågor är enligt henne besvärliga i alla kommuner när elevunderlaget minskar och att man kanske inte sett slutet på den saken i Jakobstad heller.

Stadsdirektör Kristina Stenman och finska arbetarinstitutets rektor Päivi Rosnell
Stadsdirektör Kristina Stenman och finska arbetarinstitutets rektor Päivi Rosnell. Stadsdirektör Kristina Stenman och finska arbetarinstitutets rektor Päivi Rosnell Bild: Yle/Kjell Vikman stadsdirektörer,Rektor,Arbetarinstitut,Jakobstad

Gemensamma skolfastigheter för båda språkgrupperna lyftes fram av flera personer som en möjlighet att öka kontakterna, och gymnasielösningen i Jakobstad nämndes som ett bra exempel.

Bristen på yrkesutbildning på finska är också en ständigt återkommande frågeställning. Den finska yrkesutbildningen sker i Karleby.

”Alla har ett ansvar för trivseln”

Stadsbornas eget ansvar i frågor som gäller trivseln i vardagen lyftes också fram.

- Finskspråkiga i Jakobstad borde också satsa mera på att lära sig svenska, annars blir det problem, sade det finska gymnasiets rektor Hannu Sulkakoski.

- Vi har alla ett ansvar för trivseln och måste tänka på hur vi beskriver hemorten när vi talar med andra människor, sade Heidi Matinlassi som arbetar med återflyttarfrågor på det regionala utvecklingsbolaget Concordia.

Varför slår inte pendlarna ner bopålarna i Jakobstad?

Jakobstad är en av de orter i landet som har den högsta självförsörjningsgraden på arbetsplatser, den ligger på över 130 procent.

Arbetslöshetsgraden är låg – 6,4 procent för tillfället – men samtidigt minskar stadens befolkning i en långsam men jämn takt.

Ett stort antal personer pendlar in från de i princip svenskspråkiga grannkommunerna, men också många finskspråkiga från mera avlägsna orter som Evijärvi, Kaustby och Karleby.

Problemet ur Jakobstads synvinkel är att de inte bosätter sig i staden.

- Det här med pendlarna är en sak som vi måste titta på och se vad vi kan göra, Concordia kunde också se vilka möjligheter det finns att få arbetskraft från östra delen av landet, säger Kristina Stenman.

Vi har alla ett ansvar för trivseln och måste tänka på hur vi beskriver hemorten när vi talar med andra människor.

Orsakerna till det här kan vara mångfacetterade. Flera personer i publiken på Medborgarforumet ansåg att kulturutbudet på finska i Jakobstad är smalt och att servicen på finska överlag inte är vad den borde vara i Jakobstad.

Det gäller enligt Kristina Stenman att marknadsföra staden och att ha attraktiva bostadsområden. Bostadspriserna är relativt billiga i jämförelse med orter som Karleby och Seinäjoki.

Fullmäktige i Jakobstad satsar också 800 000 euro på yrkeshögskoleutbildning under en fyraårsperiod för att stärka kompetensen i regionen.

- Vi har inte utbildningar inom företagsekonomi och teknik i Jakobstad.

Invandring har hjälpt upp situationen

Temat för Medborgarforums möte gällde specifikt de finskspråkigas upplevelse av sin situation i Jakobstad.

Men stadsdirektör Kristina Stenman sade i en kommentar efter mötet att diskussionen gärna kunde breddas till att också gälla invandrare av olika kategorier och deras situationer.

- Vi är beredda i regionen att ta emot fler kvotflyktingar, men nationella bestämmelser på den sidan och strama bestämmelser kring arbetskraftsinvandring gör att till exempel färre kvotflyktingar kommer hit för tillfället.

Uppföljning på våren

De idéer som kom fram under mötet på torsdagskvällen i Jakobstad kommer att bearbetas och på våren kommer ett nytt Medborgarforummöte att ordnas.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten